Sveriges lönebildningssystem

Meddelande från moderatorn:
Upplevde, som @ErikDahlen, att den gamla tråden om tips för lönesamtalet hade glidit iväg till ett samtal om Sveriges lönebildningssystem. Därav utbrytningen till egen diskussion.

Egentligen inga svar på huvudfrågorna i denna tråd, men hoppas istället få era kloka kommentarer på detta meddelande från vår nya HR-chef inför kommande lönesamtal:

"De 2,9 procent i det det centrala avtalet utgår alltså inte från den individuella lönen och skall inte ses som ett riktmärke på individnivå. Eftersom en del av löneutrymmet skall användas för garantibeloppet finns det en mindre pott att fördela.

De flesta kommer inte att kunna få 2,9 % i ökning. Den ökningen är med andra ord inte en självklarhet utifrån att man har utfört sitt uppdrag enligt förväntan under den gångna perioden. Den som erhåller 2,9 % eller mer anses ha överträffat förväntningarna inom flertalet av de områden som utgör grund för vår lönesättning".

Folkbildning och studieförbund är min arbetsgivare så löneläget är sparsamt trots 20 år i branschen. Specifikt är min fråga;

  • Rent logiskt och statistiskt låter det fel att “de flesta kommer inte att kunna få 2,9% i ökning”. Eller vad säger ni?

Tack.

Tack Mats! Precis den typen av resonerande svar på utfall jag efterfrågade. Och visst är det så att “märket” utgör golv på totala löneutrymmet och AG kan överskrida det i s.k.löneglidning?

Jag kan bara bekräfta det du skriver. Det är ett sätt att fördela löner efter arbetstid och erfarenhet snarare än faktiskt prestation. Antagligen finns det även ett element här av att man inte anser att en arbetsgivare kan bedöma faktiskt prestation rättvist. Till vilken grad en arbetsgivare kan bedöma prestation rättvist har jag ingen aning om.

Problemet har jag sett hos medelstora privata arbetsgivare också. Speciellt i det fall då jag jobbade för ett företag med en väldigt stark chef. Mellanchefslagret var väldigt klämda och kollektivavtal sades gälla stenhårt för nivå vid lönehöjning trots att inget sådant fanns fullt ut. I andra avseenden var inte kollektivavtalens formuleringar så viktiga. Jag sa upp mig samma månad för byte till annat jobb.

1 gillning

Ja väldigt konstigt system. Blir så trött på alla råd i tidningar etc ”förbered dig med punkter, skriv upp allt du gjort”. Det kommer liksom inte ge något, i bästa fall 1% extra om chefen orkar kämpa mot sin chef/HR.

2 gillningar

Detta minskar i och för sig risken för nepotism, att lön sätts utifrån relation med chefen etc, men då på bekostnad av dom som faktiskt anstränger sig. Det borde dock finns ett starkt incitament inom ett vinstdrivande företag att sätta lön efter prestation.

Det känns som tråden har gått från “Hur får jag upp min lön?” Till “Sveriges lönebildningssystem är inte bra!”. Men låt mig då komma till försvar för märket. Så jag antar din utmaning.

Att ha ett märke är väldigt bra för Sverige och vår gemensamma löneutveckling. Det stärker svensk industri, konkurranskraft och exportförmåga. Orsaken till detta är att lönerna inte riskerar att springa iväg och göra företag olönsamma. (Med tanke på att många i detta forumet är aktieägare så borde ni väl vilja att våra företag är lönsamma?)

Det skapar också en mer rättvis lönebildning om alla vet vad märket är, för då vet man vad som är realistiskt att vänta sig. Man måste komma ihåg att alla tror att dom är bättre/viktigare än dom egentligen är. Ta exempelvis statistiken som Jan brukar nämna om att bara 7% anser att dom är sämre bilförare än snittet. Så trots att alla jag känner anser att dom är underbetalda, så kan vi ju inte ha ett samhälle där alla tjänar mer än snittet.

Sen finns det en väldigt stor fördel med att hålla löneutvecklingen nere med hjälp av märket, det är att vi som kollektiv får högre reallöneökningar. Om alla skulle få högre löner än idag skulle vi troligen bara få högre inflation, och förmodligen även lägre reallöner. Som vi kan se här under så blev vi ju inte rikare i Sverige när vi hade högre nominella löneökningar under 70 och 80-talet.

Real löneutveckling i Sverige - Ekonomifakta

Sen finns det självklart problem med dagens lönebildningssystem, bland annat att unga välutbildade personer måste byta jobb med några få års mellanrum för att få upp lönen. Men jag skulle säga att vårt system har fler fördelar än nackdelar. Och borde vi sluta använda dagens system med ett märke så är frågan hur det borde se ut?

5 gillningar

Om jag letar efter en arbetsgivare, kommer en med ett kollektivavtal att sättas över en utan. Interna höjningar kommer aldrig att matcha att jag flyttar till ett nytt företag, men när jag var på ett företag med kollektiva förhandlingar i 7 år fick jag mycket hälsosamma höjningar, aktier, bonusar och andra fördelar. Kändes verkligen inte som att kollektivavtalet höll mig tillbaka på något sätt. Tvärtom kände jag mig mer skyddad med fackligt avtal bakom mig.

2 gillningar

Jag måste erkänna att jag är dåligt insatt, men två tankar jag har:

  • Hur ser lönebildningssystemen ut i andra jämförbara länder? Sveriges system är vad jag hört unik, varför skulle en fri arbetsmarknad inte fungera minst lika bra?
  • En fördom kanske, men är systemet inte anpassad till ett Sverige som inte finns längre? 1980 så arbetade stod tjänstesektorn för 16% av jobben, idag 33%. Är inte systemet anpassat för ett Sverige som inte finns längre, eller i alla fall ett Sverige som har förändrats?

Intressant! För här tänker jag verkligen tvärtom, vill förhandla om min lön och förmåner själv. Om jag får fråga, vad är en hälsosam höjning enligt dig? På arbetsplatser utan kollektivavtal har jag sett höjningar på 5-10% per år dom första 2-3 åren för unga välutbildade anställda, och kanske 15-20% för en rollförändring. Gäller absolut inte alla personer, utan dom få som visat sig väldigt duktiga och uppskattade.

Just det här med kollektivavtal tycker jag är intressant. Jag är kritisk till hur de används och även kritisk till hela systemet med märket o.s.v. främst för arbetare som inte kan jobba upp sig lönemässigt trots extrem skillnad i prestation.

Trots det kommer jag ändå välja en arbetsplats med kollektivavtal över en som inte har. Jag är relativt ung och jobbar inom heta ingenjörsdicipliner med mjukvara och elektronik. Har en rejäl lön. Vanligtvis har jag sett att kollektivavtalen som tillämpas på dessa bolag har individuell lön, en del struntar helt i märket då det vet att personalen försvinner på två röda om de inte får riktigt bra (mycket) betalt.

De flesta andra potentiella arbetsgivare menar på att de följer kollektivavtalen (har samma villkor) men har inte själva kollektivavtal. Det fick jag erfara att det var inte värt speciellt mycket. Kollektivavtalet följdes när det passade arbetsgivaren, annars inte (drabbade inte mig personligen, denna gången). Så jag sa upp mig samma kalendermånad för byte till annat jobb.

Hade löneökningar på övre delen av spannet 5-10% i början av karriären när man sa sig följa kollektivavtal och gå efter märket (trots att man inte formellt hade kollektivavtal). Bara på arbetarsidan som man faktiskt följde märket och delade ut enligt det i snitt.

2 gillningar

På vilket sätt följdes inte kollektivavtalet? Det enda jag har hört är frasen “Vi har inte kollektivavtal, men vi har lika bra eller t.o.m. bättre förmåner och villkor än kollektivavtalen på vissa punkter”. Och det stämmer ofta, bara det att man måste vara påläst och fråga om t.ex. tjänstepension annars får man ingen. Det kollektiva i kollektivavtal här handlar då endast om att någon läst på åt dig om vilka krav du bör ställa angående förmåner, anställningsform, uppsägningstid, övertidsersättning, årligt lönesamtal, kompetensutveckling etc.

Vet inte hur mycket jag vill avslöja med risk att röja inblandade parter. En komplex historia med flera bolag. Det drabbade inte mig personligen heller som sagt.
Men var relaterat till lön/ersättning för som ändrades för en del i personalen utan att de själva ville det (i praktiken lönesänkning för en del av personalen då ersättning förändrades). I direkt strid med tidigare muntliga löften om att ingen förändring på den punkten skulle ske.
Rent juridiskt kunde bolaget göra så då inget kollektivavtal fanns. De muntliga löftena gick ju inte att bevisa…

1 gillning

Det stämmer inte riktigt, då märket infördes 1997 så skulle jag säga att märket inte är en gammal kvarleva utan något som togs fram för att undvika hur det såg up på 70 och 80-talet. För att Sverige inte skulle hamna i en liknande kris som den på 90-talet.

Bra fråga som troligtvis har väldigt många olika svar beroende på vilket land man tittar på. Många länder kör bland annat med lagstiftning kring minimilöner och annat. I vissa delstater i USA så kan de anställda rösta om företaget ska ansluta sig mot facken eller inte. I vissa länder är det mer att den fria marknaden sätter lönen. Osv.

För att hitta ett bättre lönebildningssystem än det i Sverige så skulle jag personligen titta på andra länder och se vilket land som det verkar fungera för och sedan kolla på vad dom gör. Ex, tycker man att lönebildningen i Kananda verkar bra så kollar man på dom. Personligen har jag inte hittat något land som verkar ha ett mycket bättre system. Någon som gör det?

Jag har aldrig tänkt på kollektivavtal som att förhindra förhandlingar eller sätta en övre gräns för lön. Jag anser att de är ett minimum för ersättning och arbetsförhållanden, inget mer.

Till exempel resulterade mitt omförhandlade kollektivavtal i en extra veckas semester för hela företaget utan att jag behövde göra någonting.

När företaget var tvungen att stänga en satellitplats resulterade kollektivavtalet i strikta krav för hur stängningen skulle hanteras, hur de var tvungna att få de som ville ha en överföring eller kompensera dem rättvist osv. Det är allt jag inte har vill tänka på. Fackföreningarna kan tänka mycket bättre på dem :smiley:

När någon kände att de hade behandlats orättvist med avgång, var allt de behövde göra att ringa sin fackförening som skulle ta med sina advokater och hjälpa dem att förhandla om ett års lön i sitt avgångspaket (detta var inte vanligt så det är bara något jag hörde andra -hand från en annan kollega)

Jag har tyvärr inte alla mina ökningspapper för varje år, men över cirka 6,5 ​​år hos min tidigare arbetsgivare hade min totala ersättning mer än fördubblats (grundlön, semester, lager, lager och kontantbonus osv.). Jag är inte mycket av en förhandlare själv för att vara ärlig, men jag kände aldrig att kollektivavtalet hindrade mig eller att jag någonsin fick den minsta utbetalningen.

Jag var också kritisk till det, tills jag jobbade på en arbetsplats som saknade kollektivavtal. Dom sa att dom hade motsvarande villkor men när man gick in och läste det finstilta så insåg jag att det fanns flera saker som var sämre än med kollektivavtal. Om allt hade varit exakt som ett kollektivavtal, varför har dom inte det då? (Rimlig fråga att ställa sig.)

Jag har också märkt att yrken som historiskt har haft en hög lön har ofta haft starka fackföreningar, till exempel Sveriges ingenjörer och pilotfacket. Därför har jag dragit slutsatsen att man behöver ha ett starkt fack för att få generellt bra villkor.

Själv jobbar jag inom IT och systemutveckling och jag anser att min arbetsmarknad är lite high chaparral, vissa har superhög lön medan andra har låg. Lönenivån är väldigt slumpartad, där vissa duktiga har låg lön för de är lojala mot arbetsgivare medan andra har hög lön trots att de är ganska mediokra. Hittills i mitt liv så har jag högre lön vid mindre ansvar, vilket känns ganska upp och ner. Jag tror det vore bäst för min branch om man hade ett gemensamt fack som kunde skapa en mer generell lönebildning.

Ja det är en rimlig fråga. Främsta anledningen skulle väl egentligen vara att villkoren inte ska förändras i takt med att kollektivavtalen förändras. Men då måste man som enskild ha alla villkor i pappersform…

Jag tror du missar vad jag är kritisk till och det är hur lönesättningen går till. Inte i sig att ha relativt homogena övriga regler.

Stämmer verkligen detta? Ingenjörer i Sverige har internationellt sätt rätt låg lön så vitt jag vet. Det redan före skatt.

Det gjorde jag säkert, lätt hänt i forum såhär.

Stämmer detta verkligen? Jag trodde att majoriteten av världens invånare bor i länder som har lägre lön för ingenjörer än i Sverige. Självklart finns det undantag som i USA, England m.fl. men om man alltid jämför med de länder som ligger högst så kan man få uppfattningen att det är dåligt trots att det är bättre än i de flesta länder. (Vad tjänar en ingenjör i Polen, Ryssland, Turkiet, Indien, Mexico?)

1 gillning

Är också ingenjör och känner att jag tjänar bra för mitt jobb. Visst, du kan kolla på Silicon Valley specifikt och gråta - men då kan jag kolla på min sjukvård, “work-life balance”, och andra fördelar och skratta :slight_smile:

1 gillning

Känner du eller har har du siffror på det? Räkna med att kostnaden för sjukförsäkring om du tittar på USA.
Om du inkluderar lånder såsom Tyskland, Storbritanien, Australien och Korea hur står sig det relativa löneläget (i reallön) för en ingenjör?

2 gillningar

Jag har bott i USA när jag var yngre. Inte i arbetsålder, men såg tillräckligt för att se att det inte är så lätt där som att bara ha sjukförsäkring. Sjukförsäkring gör allt för att inte täcka dina behov när räkningen kommer. Även om du sliter ut det med tänderna är den extra stressen att hantera privata försäkringsbolag enligt min mening inte värt det. Här i Sverige var jag tvungen att gå till akuten förra året. En sjukhusvistelse hela dagen i ett rum, flera ultraljud, blodprover, undersökningar - en räkning på totalt 400 kr i min brevlåda utan frågor eller förhandlingar. Vilken lättnad!

Har också bott i Australien. Inte säker på hur situationen är nu, men då var ingenjörslönen inget upprörande som Silicon Valley. Å andra sidan var lönerna generellt höga på grund av FIFO “mining boom”, inom teknik eller inte (som jag hör har tystats sedan dess, men jag har inte följt med situationen). FIFO-arbetare fick enorma löner i gruvdrift, och det påverkade levnadskostnaderna för staten.

Har inte tittat på Tyskland eller Korea!

1 gillning

Om vi tittar på systemutvecklare och antar att dom ungefär tjänar 45 000 i snitt i sverige, så blir det 65 000 dollar per år. Om vi jämför det med en studie som genomfördes förra året så kan du se resultatet här under.

I så fall skulle Sverige hamna mellan USA och Tyskland, och över länder som Storbritanien, Kanada och Frankrike.

Vill du ha hög lön i förhållande till levnadskostnader så hittade jag på nätet att Viet nam är bra. Men då kommer din lön inte ge lika stor andel i en global indexfond som om du pensionssparar i länder som Sverige. Här under kan du se en karta som visar utvecklares löner i förhållande till levnadskostnader.

lön till levnadskostnad.PNG

1 gillning