Jag skulle gärna vilja förstå mer om löneväxling - Vad ska man tänka på, när är det fördelaktigt samt vilka fällor finns det?
Tycker även det skulle vara intressant med hur man ska tänka kring återbetalningsskydd.
Meddelande från moderatorn
Bryter ut ett antal frågor från vår frågetråd till @Kollis eftersom första delen i intervjun nu är publicerad. 
//Jan
Vi tog upp den här frågan i avsnittet med Anders Kollberg @Kollis i dagens avsnitt:
Min tolkning och slutsats är:
Löneväxling är i princip bara värt så länge man har ca 45 865 kr kvar i bruttolön per månad (550 374 för helår) EFTER löneväxlingen (gäller för 2021).
Anledningen är att om du har en lägre lön än så, då kommer du att förlora på det eftersom avsättningen till allmän pension, sjukpenning och föräldrapenning etc. blir lägre.
samt att:
” Om du har en månadslön under 45 865 kr/mån (år 2021) rekommenderar vi inte att du löneväxlar eftersom det kan minska din allmänna pension. Vår rekommendation är att du enbart löneväxlar på den delen av lönen som ligger över 45 865 kr/mån (år 2021).”
Den siffran nämns lite här och där. Men om man har en månadslön på strax över det (säg 47 000), men vabbar lite då och då, och/eller är föräldraledig delar av året, så man sällan kommer upp i dessa 47 000 (och definitivt inte utslaget på ett år) - är det då en bra idé att löneväxla?
@Joel1980, gränsvärdet som nämns är baserat på 8,07 ibb (inkomstbasbelopp), vilket ändras varje år och för 2021 är 68 200 kr.
8,07 x 68 200 = 550 374 kr (årsbasis)
550 374 / 12 = 45 864,5 kr (avrundas till 45 865 kr) MinPension.se
Om du skulle få ut 47 000 kr som snittlön per månad över ett helt år skulle det eventuellt kunna vara ekonomiskt lönsamt för dig att löneväxla. Men eftersom föräldraledighet och VAB sänker din totala årsinkomst kommer du att snitta under 47 000 kr och eftersom det ligger väldigt nära brytpunkten bör du fundera och räkna noga på om det är värt risken.
Ett tips är att kolla i din inloggade sida för forsakringskassan och räkna fram hur många dagar föräldraledighet/VAB det blev under 2020 och väga det mot (kvalificerad gissning) hur det kommer se ut framöver, då vet du ungefär vilket lönebortfall du haft och kan förvänta dig framgent.
Tack Rhino för ditt initierade svar! Blir nog att chilla lite med löneväxling då.
Hej
Byter jobb i vår och får 70000kr i lön.
Ska jag löneväxla allt över 550 374kr?
Jag tjänar mer än så och löneväxlar ingenting.
Varför? Jo för att jag har större spelrum att investera om pengarna betalas ut i lön än om de är låsta till tjp.
Var oxå en tanke jag hade
Men du går automatiskt miste om 6 % omedelbar avkastning.
Det beror ju iofs på arbetsgivarens policy även om det är vanligast att den anställde får detta ja.
Å andra sidan är pengarna inlåsta i ett försäkringsskal där du inte riktigt vet hur skattesystemet kommer se ut när du får tillgång till dem.
Och inom t ex itp1 finns det sällan möjlighet till riktigt riktigt bra förvaltning (50% låst till traditionell lösning).
50 % i 60/40 och 50 % i 100/0 blir ändå en 80/20-portfölj vid start (som går mot 100/0 över tid då fondförsäkring får högre avkastning. Den ombalanseras ju inte).
Sen slipper du ju betala statlig skatt.
Jag räknar med att inte betala statlig skatt som pensionär.
För mig tydligt att jag hellre lägger 106kr i 80/20 och tar ut 70 % av detta, än att investera 50kr i 100/0. För varje hundralapp bruttolön.
Väcker denna tråd till liv.
Har en fundering kring löneväxling som jag inte lyckas reda ut. Borde det inte vara en enorm fördel att låta pengar som annars skulle betalas i skatt förräntas?
1000 kr lön = 400 efter skatt att investera
1000 kr löneväxling = 1060 att investera (varav 600 ”lånade” skattepengar)
Det man löneväxlat beskattas ju visserligen vid pension men då har ju de skattepengar jag inte betalat fått förräntas under lång tid. Tänker jag galet? Eller har jag missat nåt?
Ja du har missat att det inte spelar någon roll om du skattar först och investerar sen, eller omvänt. Sålänge skattesats är lika.
Många utgår krasst från att skatten på pension kommer vara lägre.
Och att den kommer betalas ut när man önskar….
Men kommer du under brytpunkten för statlig skatt när du tar ut pensionen får du en bra effektpå löneväxlingen
Absolut. Mina problem är bara:
1: Jag kommer med stor sannolikhet ligga en bit över brytpunkten även i pensionsutbetalningar.
2. Jag har inte lust att ta risken att en rödgrön regering petar i möjligheten att starta ITP-utbetalningar vid 55.
3. Jag är inte alls så säker på att det är enbart fördelaktigt med en gigantisk tjänstepension, jämfört med att ha större del av kapitalet skattar och klart i en ISK.
4. Jag är bunden att ta min tjänstepension inom ITP. Det innebär minst 50% i traditionell förvaltning och högst 50% i fondförsäkring. Det är lättare för mig att förvalta kapitalet med bättre avkastning utanför ITP.
I så fall är jag ju med, då skulle jag inte göra det heller, det faller ju direkt på punkt 1 tycker jag.
Men menar du att du inte får placera löneväxlingen som du vill? jag fick hos min arbetsgivare byta till Nordnet nu och kan göra som jag vill där…
Nepp, låst till standardvalen inom ITP. Annars hade det varit lite roligare iaf.
Den politiska risken om S + V + MP får majoritet i riksdagen är nog inte störst gällande pensionssystemet.
Risken för återinförd förmögenhetsskatt, arvskatt, gåvoskatt, försämringar vad gäller ISK, höjd procentsats vad gäller beskattning av kapitalvinster osv, är nog högre vid ett mardrömsresultat i valet.
Tack för svar. Kändes intuitivt som att det borde varit lönsamt men en enklare räkneövning bevisar dig helt rätt.
Att spekulera i hur skatten ser ut om ett antal decennium känns ganska lönlöst. Likaså hur man kommer förhålla sig till brytgränser
Löneväxling inom ITP1 går i sin helhet till den valbara delen. Så har du valt t ex SPP fondlösning för den valbara delen så kommer all löneväxling att hamna där. Det inkluderar den del som arbetsgivaren eventuellt kompenserar dig med för minskad bruttolön!
Pga löneväxling så är fördelningen för inbetalade medel för mig just nu ca 75% spp fond 25% alecta traditionell.
Edit: ovanstående gäller faktiskt även flexpensionsdelen av den vanliga avsättningen. Därför blir fondavsättningen oftast större även om man inte löneväxlar.