Funderar lite kring räntedelen i mitt sparande. Har idag en “pengamaskin” på Avanza besstående av två delar: ett ISK med indexfonder (70% global, 20% sverige, 5% tillväxt och 5% småbolag) och ett vanligt sparkonto med i dagsläget 3,65% ränta. Fördelningen mellan dessa delar är ca 70/30 i nuläget.
Funderar på att eventuellt flytta in pengarna hos Lysa/Opti eller Avanza Auto, men undrar lite hur räntedelen i deras lösningar presterar jämfört med ett vanligt sparkonto. Eller det kanske varierar så att det i princip går jämnt upp över tid?
Räntedelen bör ha en förväntad framtida avkastning som är tämligen bra framöver. Bättre än sparkonto skulle jag tro. När styrräntorna går ner igen (när de väl gör det) så kommer räntefonderna frå bra avkastning medans sparkonto kommer få sänkt inlåningsränta igen.
Personligen hade jag dock avvakta med just Opti tills vi fått mer info om deras nya strategi som togs upp i den här tråden:
Alltså de långa räntefonderna?
Viker de korta räntefondetna ner på studs eller tar det ett tag innan effekten syns där efter att styrräntorna börjat att sänkas?
Korta räntefonder fungerar ungefär som ett bankkonto. När räntorna är låga ökar de långsamt, när räntorna är höga ökar de lite snabbare.
I praktiken placerar fonder som kallas korta dock inte i helt rörliga räntor utan snarare i t ex tremånaders-papper vilket gör att de ändras i samma riktning som långa räntefonder vid ränteändringar, men med betydligt mindre ändring.
Men ändras i samma riktning som långa räntefonder?
Om styrräntan sänks gynnar det långa räntefonder men korta räntefonder kommer väl avkasta sämre efter sänkningen?
Om räntorna sänks ökar långa fonder mycket och korta fonder lite. Efter ändringen tickar både långa och korta fonder på i takt med de nya räntorna. Eftersom korta fonder ändras så lite i samband med ränteändringen kommer det dagliga tickandet att vara av större betydelse för dem.
Observera att det kan vara olika räntor för långa och korta fonder. Styrräntan påverkar rörliga (=korta) räntor, men långa räntor påverkas av marknadens bedömning av framtida styrräntor. Det innebär att om en ändring av styrräntan är väntad har fondernas värde justerats redan innan Riksbanken beslutar om ändring av styrräntan.
Korta räntefonder brukar ha obligationer med en löptid/duration på 0-1 år typ. Långa räntefonder har löptider på sina obligationer som är längre än så. Finns t.ex räntefonder med duration på 15-30 år.
Ja vi kastar in den vanliga brasklappen att räntor/obligationer är ett otroligt mångfacetterat tillgångsslag jämfört med aktier
Skillnaden i volatilitet och förväntad avkastning – och kanske viktigast, deras korrelation mot aktier (och mot varandra) – är mycket stor mellan vad de flesta brukar benämna som “räntor” (primärt svenska stats- och kommunobligationer och/eller lite svenska företagsobligationer) och vad som utgör övriga ca 99 % av den globala räntemarknaden; stats- kommun etc- obligationer med varierande duration från alla världens länder, krediter inkl företagsobligationer, obligationer från överstatliga organ, allt av mycket varierande kreditvärdighet (investment grade VS high yield), att dessa både kan vara nominella (vilket är vad folk tänker på) men även reala dvs inflationsjusterade, och så otroligt mycket mer. Det är många dimensioner att röra sig i, och alla påverkar “räntornas” egenskaper betydligt. Samt att frågan om valutasäkring helt plötsligt blir högaktuell då valutarisken (volatiliteten) oftast är högre än övriga risker som obligationen kommer med, vilket gör hanteringen av korrelationen mot aktier ännu svårare.
Det är ett fantastiskt tillgångsslag. Mångfacetterat, och så fundamentalt annorlunda än aktier i hur det fungerar. Vilket är dess källan till dess styrka och anledningen till att man ofta vill ha båda i en portfölj.
Jag förstår samtidigt dess i viss mån “bad rep”! klart det blir så om man tänker att räntor är begränsat till svenska statsobligationer. Men det är lite som att påstå att kött är begränsat till köttbullar, eller grönsaker till gurka (även om mina barn inte skulle klaga om så vore fallet ).
Kan uppmuntra alla att utforska mer hur obligationer. Kom bara ihåg att samma grundregler håller även här; det är precis som aktier en ungefär motsvarande enorm och effektiv marknad, dvs det finns inga enkla hack till säker avkastning (there is no such thing). Och diversifiering är precis lika viktigt som för aktier, det är en mental fallgrop att tro att avkastningen är säker bara för att man får en mer eller mindre fast ränta – det finns andra risker. Som vanligt inom finans och investeringar med andra ord; det finns inga enkla svar, och undvik företag/rådgivare/personer som försöker hävda att så är fallet och att just de klurat ut det.
Mvh,
Jonas
.
PS. Behövs kanske inte sägas här men detta är uppenbart inte något investeringsråd, tips eller ens en analys. Jag försöker bara bidra med lite nyfikenhet. Investeringar i obligationer kan, precis som i allt annat, både öka och minska i värde och det finns inget som säger att man får tillbaka det man satte in.
Jag är nybörjare och startat ett ISK hos Lysa. Hur vet jag om mina pengar är placerade i långa eller korta räntefonder? Har en fördelning på 70/30 aktie/räntefonder. Har inte så många år kvar till pensionen. Hur skulle ni göra för att få en så bra avkastning som möjligt?
Lysa har en blandning mellan korta och långa räntor. Eftersom det är samma blandning för alla är den inte är perfekt för någon, men tillräckligt bra för de allra flesta.
@GSverre här är en skillnad mellan Opti och Lysa som kanske inte är helt uppenbar (vet att @janbolmeson själv blev förvånad när vi började prata om det i somras):
På Opti så varierar innehavet i kategorin “räntor” utifrån risknivå. Högriskportföljer på Opti har alltså en högre andel högavkastande räntor/obligationer jämfört med lågriskportföljer, då det passas respektive riskprofik bättre än en “one size fits…some”. Det gör det lättare att styra såväl den förväntade avkastningen som att få ner risken för varje risknivå, då pusslet är flexiblare i hur man bygger det, eller hur man nu ska beskriva det.
Det är möjligt tack vare att varje portfölj på Opti kan äga vilka underliggande fonder som helst, i vilken kombination som helst. Det i kontrast till att vara begränsad till att bara innehålla en blandning av samma en (1) aktiefond-i-fond och räntefond-i-fond som alla andra portföljer (dvs hur Lysa bygger sina portföljer).
).