Vad jag har lärt mig om livet är att ibland ligger man efter och ibland ligger man före, men har aldrig gått in och mätt mig mot övriga, det kommer alltid finnas dom som ligger före.
Ser det tydligt här på rika tillsammans där man pratar inkomst osv, att ekonomi placeras otroligt högt, att pengars värde har en så stor betydelse, om en får 1 milj av sin familj så är den andras liv i princip förstört, jag har aldrig förstått denna princip , varför denna penning fixering?
Det jag har lärt mig är att man gör sitt egna liv, ibland kanske sett detta som en självklarhet, att alla har den möjligheten, har varit den sista tiden där jag gjort vissa saker, nämnt du har samma möjlighet att upp nå detta, där personer nämnt, nej alla klarar inte av att göra som du gör.
Jag tog anställning statligt för 2 år sedan, min enhet mådde dåligt, jag tog mina erfarenheter som egenföretagare, begärde pengar för att ordna upp dessa mjuka värden som får personal att må bra, jag fick dessa pengar, men efter några möten så går dom stora cheferna in och ändrar, alla ska få vara med, dvs alla enheter, ja ha, jag har presenterat något för min enhet, den jag driver, andra vill utnyttja samma möjlighet och går på så sätt in och förstör det jag försöker bygger upp, slutar upp med ett jippo som halva min enhet inte vill vara delaktig i, här förstår jag skillnaden mellan drivande företagare och anställda chefer, eller ta bara Koenigsegg privat ägd, han kan stoltsera med att vi kan göra det inte andra kan, dvs utmana hel världens industri inom bilar. Jag förstod inte först vad han menade, dvs innan jag tog anställning, där man har chefer som inte klarar av detta, dom har helt enkelt inte dessa kunskaper, dom har inte förståelse, och kan inte se effekten.
Vad är skillnaden börjar jag fundera på, varför hittar jag dessa lösningar, som exemplet jag visa här med att trolla bort en gåva via rättssystem, jag är inte jurist, ändå kan jag dra juridik upp till nivåer där en utbildad jurist inte klarar av att hänga på och samtliga har aldrig hör om något liknande, värsta är att jag kan fler.
Men har insett tidigt i livet, man ska inte bry sig ifall någon får mer pengar, bättre o vara glad för deras skull, sedan göra det bästa för sitt liv, där man hittar en nivå man trivs i och känner här kan jag vara, här mår jag bra, annars kommer man aldrig finna lugnet.
Jag har märkt av att ju mer jag bjuder på mig själv, desto mer intressant blir man, spec när något går dåligt för mig, där jag öppet berättar vad som hänt, jag kan även göra en rolig historia utav dessa misslyckanden.
På så sätt mår jag även bra av misslyckanden, skulle fler släppa bekräftelsebehovet, ang pengar osv då går fokus istället över på möjligheter, dvs man ser möjligheter och begränsas inte av orättvisor.
Därför kan jag skriva om ex gåvan, hur man ska gå till väga, jag har lärt mig att juridik har inget med rättvisa o göra, samt att jag förstår varför humanjurister väljer att inte bli advokat.