Just temafonder innebär ju dock att höja sin risk utan att höja sin förväntade avkastning, vilket inte brukar vara önskvärt. Vill man följa forskningen så är smart veta exponering att föredra.
6 gillningar
Generellt så är detta helt riktigt.
Exempelvis: Igår kollade jag efter faktor-etfer på nordnet som smalnar av och prioriterar de faktorer vetenskapen säger är viktigast, men de var oftast ändå inte bättre än indexfonder.
Undantag?: Teknikfonder består av de aktier som gått bäst i globalfonderna, vilket kan förklara att de är undantaget från regeln du helt rätt återgav Alec.
Det går alltid att hitta undantag i historien under vissa tidsperioder om man vill. Man kan behöva vänta i 25 år innan en riskpremie faktiskt ger premie. Tittar man på olika tidsperioder och regioner med 100år av data så sticker inte teknikaktier ut som en egen faktor med riskpremie i vart fall.
Då är det ju bättre att köpa indexfonder, för vem orkar vänta 25 år.
Men man gör klokt i att välja index som har en bra track record som ex global eller teknikindex.
Möjligen håller Europa index på att bli högre avkastande, men det beror nog på flykten från usa.
Köper man ex tillväxtmarknader så kommer de sannolikt inte avkasta 80-100% de närmaste gem eller 10 åren och det finns anledningar till det.
Ny teknik är det som driver sammhällets utveckling och kommer fortsätta göra det (såvida man inte tror att allt redan är uppfunnet, he hee). Så jag har 4,5 % av portföljen i teknikindex.
Definitionen på ny teknik kanske gör att det är svårt att skapa en kategori att forska på som en risk-premie.
För 150 år sedan var ny teknik Järnvägs-aktier. Idag är ny teknik ofta it-relaterad. Båda är i sanna kategori, Ny Teknik.
Vägen till framtidens teknik är kantad av konkurser. Många järnvägar, gruvor och stålverk hamnade till slut i statlig ägo efter konkurser, trots att det var de som byggde framtiden under den industriella revolutionen.
Marknadsviktade indexfonder är egentligen också bara en riskfaktor, marknadsfaktorn, så man kan behöva vänta i 25 år innan man kan skörda riskpremien i aktier också.
Vad är det för “track record” i detta teknikindex du syftar på? Du behöver ha minst 50år av historisk data i för att kunna dra några slutsatser.
Baserat på vad?
Man kan förvänta sig ungefär samma, eller kanske aningen högre avkastning på ett EM index än World.
Jo visst, säger inte emot att teknik driver samhällets utveckling, men det är också därför man får betala ett högre pris för dessa bolag i förhållande till fundamenta, och därför kan förvänta sig en lägre avkastning. Rent empiriskt kan du förvänta dig högre avkastning i tråkiga värdebolag framöver.
2 gillningar
Länsförsäkringar Global Index har väl bytt jämförelseindex, någon som vet hur det kommer skilja sig relativt t.ex. DNB Global Indeks?
TunderTarFyr:
Men man gör klokt i att välja index som har en bra track record som ex global eller teknikindex.
Alec:
Vad är det för “track record” i detta teknikindex du syftar på? Du behöver ha minst 50år av historisk data i för att kunna dra några slutsatser.
Vilken analysmetod använder du med 50 års perspektiv?
Jag känner inte till några analysmetoder som väldigt exakt kan förutsäga hur ett börsindex kommer gå på 5-10 års sikt.
Momentum är nog den analysmetod med bäst vetenskapligt stöd för att förutsäga hur ett index, en aktie eller ett tillgångsslag kommer utvecklas framöver.
Momentum är enkel att tillämpa genom att jämföra utvecklingen på ett kort och ett längre tidsintervall, vanligen 1 månad och 1 år.
(Men personligen tycker jag att som långsiktig småsparare bör man snarare använda perspektiven 1 år och 5 år för att slippa räkna varje månad.)
Nu har jag inte aktivt räknat på momentum för europa-index i år men eftersom det gått bättre än global och usa-index under året så bör det under det sista halvåret haft bättre momentom än USA och Global.
Du har rätt i att för stunden råkar tillväxtmarknader ha ett bättre momentum än global etc, men om man räknar på ett längre tidsintervall som jag tycker är mer vettigt för småsparare så är det ändå inte så bra utveckling eftersom tillväxtmarknader gått dåligt det senaste årtiondet.
Alec:
Jo visst, säger inte emot att teknik driver samhällets utveckling, men det är också därför man får betala ett högre pris för dessa bolag i förhållande till fundamenta, och därför kan förvänta sig en lägre avkastning. Rent empiriskt kan du förvänta dig högre avkastning i tråkiga värdebolag framöver.
Teknik får ofta högre momentum när de är i en stigande trend och faller mer när de misslyckas leva upp till förväntningarna, så man bör rebalansera dem ibland och ta hem/ rädda vinsterna någon ggn per år.
Jo värde-aktier ligger ofta högt både i faktorerna värde och kvalitet.
Alec:
Man kan förvänta sig ungefär samma, eller kanske aningen högre avkastning på ett EM index än World.
Vad grundar du detta påstående på?
Plus: Outvecklade länder kan snabbt ta till ny teknik (från mer utvecklade länder) och därför göra snabba språng i sin ekonomiska utveckling.
Minus: Outvecklade länder har ofta problem med korruption, outvecklat rättsvaäsende och annat som gör de ekonomiska förutsättningarna för ärliga hederliga företag att svårnavigerade och det begränsar ländernas tillväxt.
Jag använder inga egna analysmetoder längre, läser bara forskning, som bygger på indata med över 50+ år. Finns mängder. Går att ladda ner data som går att använda från tex K French databibliotek om du vill göra egna analyser.
Ok, inget jag påstått heller, för det finns ingen modell som med väldigt exakt säkerhet kan simulera det.
När man bygger mometumprodukter brukar man vanligen göra modeller som försöker fånga kort, medel och långsiktigt momentum. tex 3, 6 och 12 månader, och håller i tex en månad efter att det börjar avta. 5år av momentum har jag inte läst om stöd för, vart kommer den siffran från?
Förstår inte riktigt din poäng i hela inlägget. Tycker du man ska välja ett teknikindex för att försöka fånga momentumfaktorn? Om svaret är ja, varför inte istället välja ett momentumviktat index som är byggt för att fånga just momentumfaktorn?
CAPM och EHM i första hand. Enligt CAPM kräver marknaden en riskpremie som står i proportion till marknadsrisk. Eftersom EM-marknader generellt har högre volatilitet och risk (politisk, valutarisk, likviditet), så bör de också ha något högre förväntad avkastning. Det är det jag syftar på, inte en garanti, men ett teoretiskt och empiriskt rimligt antagande
Finns dessutom intressanta studier som visar historik kring när EM/World utpresetrat varandra, denna tex: Emerging vs. Developed Markets - Updated Chart | LongtermTrends Historiskt (sedan 1988, när MSCI EM startade) har EM-index gett ungefär samma eller något högre avkastning än världens utvecklade marknader, men med större svängningar
Finns mycket som talar för att det kan vara värt att det kan vara värt att addera en slice EM i sin globala portfölj för att ytterliggare öka riskspridningen, även om det inte höjer den förväntade avkastningen nämnvärt.
Möjligt, men marknaden tar ju hänsyn till all känd information som finns i sin prissättning relativt den förväntade avkastningen.
2 gillningar
Tack för jämförelsen. Jag tror dock den är missvisande av tre skäl:
Fonderna följer inte samma index
Fram till den 2 juni 2025 följde Nordnet 125 MSCI World ESG Leaders medan D6RP följer MSCI World Climate Change ESG Select. Det är två olika index, och det förra har gått väsentligt sämre de senaste tre åren. Detta är den primära orsaken till att D6RP presterat bättre.
Jämförelsen baseras på olika valutor
Nordnets graf visar utveckling av Nordnet 125 i kronor och D6RP i euro. Eftersom kronan stärkts mot euron under tidsperioden ser Nordnet 125 ut att ha utvecklats sämre. För att kunna jämföra korrekt måste man jämföra bägge fonderna i samma valuta.
Utdelningarna är inte inräknade
Nordnet 125 är en ackumulerande fond som återinvesterar utdelningar, medan D6RP är en utdelande fond. Den senare ser därför ut att utvecklas sämre än den egentligen gjort. För att kunna jämföra korrekt måste man räkna med återinvesterade utdelningar på bägge fonderna.
Du får en mer rättvisande bild om du istället jämför Nordnet Global Index 125 med Nordnet Global Index. Fonderna är ackumulerande, handlas i svenska kronor, och följer samma index före hävstång. Då ser du att hävstången gett en överavkastning under perioden:
4 gillningar