Misslyckad investerare - 14 år senare och har inget att "show for it"

Vi sparade åt våra två barn, barnbidraget från 1995 och 18 år framåt, allemansfonder, och det gav urusel avkastning, minns inte nu, men det var väl ungefär i linje med räntan på ett sparkonto, riktigt uselt.
Nu gav det ju trots allt några hundra tusen åt dem var, så de kunde få var sin utbildning utan att skuldsätta sig med studielån, så de har väl ändå fått en skapligt bra start på livet, Sonen ska ta över mitt företag, och dottern är Åklagare så de kommer nog klara sig bra, kanske mycket tack vara det vi gjorde då.
De har också fått lära sig via indoktrinering sedan 3-årsåldern att spara 10% av lönen, från och med lön nummer 1 på börsen.
Ju äldre jag blivit, och ju fler misstag jag gjort på börsen, desto mer rekommenderar jag dem aktiefonder, jag har förlorat stort på flera enskilda aktier men ligger ändå över index om man får tro Avanzas grafer över utvecklingen (Litar inte helt på det ska jag låta vara sagt).
Min bästa affär var som tur var Africa oil, bara månader efter att jag började spara, de steg 640% på bara några månader, då jag sålde och placerade i annat, bland annat PEAB, som jag sålde när de stigit med 100% - så jag fick en riktigt perfekt start, utan den hade jag nog idag haft en avkastning sämre äm index.

Senaste 3 åren har jag bara gått ±0, så nu efter raset ligger jag på -10% om jag tittar på de senaste 3 åren,
+283% om jag räknar sedan starten i oktober 2012.
Att jag sparat och fått ihop en bra slant beror enbart på arbete skulle jag vilja säga, och ett arbete som gör att jag kunnat tjäna bättre än de allra flesta vanliga löntagare, alltså arbete i eget företag, som gett utdelning i form av både aktieutdelningar och ett rejält sparande i tjänstepension (30% av totala lönekostnaden varje år kan avsättas som företagare).

Du lyfter dock en intressant sak, och det är det där med huruvida man blir lyckligare av att ha pengar på banken, eller om man skulle varit lyckligare om man inte snålat trots att man egentligen hade kunnat unna sig mycket mer när man var yngre - om man nyttjat sina inkomster, utdelningar och de pengar som avsatts till pensionen…
Har ju många av mina jämnåriga bekanta som unnat sig både finare bilar, fler utlandsresor, och dyrare hus än vad vi valt att göra, och på ålderns höst när man börjar bli skröpplig kommer man ju varken vilja eller orka göra av med en massa pengar.
Nu har jag i alla fall get bort lite pengar till barnen, bytt bil i Spanien, och ska hämta ut en ny bil här i Sverige imorgon, snart 60 år börjar det bli dags att använda pengarna man sparat ihop tycker jag, medan man är så frisk att man kan, vill och orkar njuta av det man kan unna sig.

Har haft 1/3-del av mitt sparande i kontanter på räntekonto de senate åren, men har börjar köpa nu, satsar mest på Investor, globalfonder och Avanza Zero och har väl en plan att köpa successivt så länge det går ned (Avanza Zero kan man bara köpa för 25 000/dag, så den måste man nog köpa även om det ser ut att studsa upp någon dag) sjunker det 40% eller mer innan jag hunnit investera allt kapital i börsen lär jag gå all-in och hoppas på det bästa, men risken är förstås att det blir depression och ett börsras som håller i sig tills man dör.
Den här dippen är inte som alla andra, det är en förändring av hela världsordningen, inte bara en störning.
Så jag tar säkert fel beslut även nu.

Och dippen, den ligger ju bara i nivå med där börsen låg för några få månader sedan, det hade varit mycket bättre för mig att vara fullinvesterad de senaste tre åren, bara i Fonder, inte blanda in enskilda aktier som Nibe och Hexatronic…

2 gillningar

Jag har tjänat hyfsat bra och har levt så snålt som en människa kan göra. Jag har verkligen lagt varenda krona på investeringar. Jag har bara kört gamla bilar, haft kläder från second hand, bara köpt möbler second hand osv. Jag har nog aldrig unnat mig ett enda dyrare föremål under hela mitt liv när jag tänker efter. Allt jag vill är att kunna skapa ekonomiskt välstånd för mig själv.

1 gillning

Jag har skog i norra Sverige på lite olika ställen. Det är lite mer än 100 ha men har inte genererat några stora summor. De arealerna är också betyligt billigare och med markant lägre bonitet än nere i södra delen av landet. Du verkar ju verkligen ha hittat riktiga klipp till fastigheter. Hur har du lyckats öka värde på dem utöver vägbyggen? Eller kan man öka värdet så markant genom att förbättra vägnätet?

Hur blir man rik då? Med marginalskatt och annat tjafs lär man väl knappast kunna bli särskilt rik på förvärvsarbete tänker jag?

Nej, verkligen inte. I norra Sverige har man kanske en tillväxt på 3 m3 skog per hektar och år. För 100 ha blir det alltså 300 m3 per år. Det motsvarar ca 135 000 kr. Men de pengarna blir ju inte tillgängliga förrän du avverkar.

@Skogsmullen Du verkar argumentera väldigt känslomässigt.

Kan du inte ta fram hårda siffror på din avkastning, hur mycket kapital du har idag och jämföra det med hårda siffror för populationen i stort?

Enligt Norraskog varierade medelpriset för skogsfastigheter 2024 per hektar i Norrland (norraskogs del av norrland) från 54000/ha (390/m3) i västernorrland ner till 17000/ha (212/m3) i norrbottens inland.

Ja betala skatt gör alla hederliga i Sverige. Det är inget konstigt.

Om du lär dig att driva företag så har det många fördelar.

Hur rik vill du bli?

1 gillning

Ingen värdetillväxt att räkna med?? Kanske dags att resliseras i så fall!?

Du måste fokusera stenhårt på en sak om du ska lyckas, inte hoppa hit och dit. Ett plus dock, du kommer att ha stor nytta av den erfarenheten du skaffat dig även om det inte känns så just nu.

1 gillning

Detta fattar jag inte? Kameo har inte haft en enda krona i kreditförluster på svenska krediter sedan de startade för snart 10 år sedan. Hur lyckades du inte få bra avkastning där?

2 gillningar

3% var väl helt ok på skog, jag brukar räkna nånstans runt 2% som tänkt avkastning. Vinsten med finns ju inte i själva skogen utan det brukar vara i att man kan använda ränteavdragen och även balansera ut skatten över många år med skogsavdrag etc. Skog är ju idealiskt om man har nån annan verksamhet som man kan driva som egenfirma t.ex åkeri eller jordbruk eller fastighetsägande där man kan tajma uttag ur skogen med renoveringar och/eller maskininköp etc. När man ligger runt 100ha så blir det ju att man måste göra mycket själv istället för och köpa tjänsterna av andra och då tappar man iofs en del av stordriftens fördelar.

Absolut.

Just skog är svårt att värdera, men min uppskattning är att mina fastigheter är värda runt 1,3 miljoner. Det är hyfsat ung skog på dem så de genererar väl ca. 100 000 kr i virkestillväxt.

Jag har en arrendetomt som genererar 2 500 kr per år. Utöver detta arrenderar jag ut jakträtten till en symbolisk summa om 1500 kr per år.

Jag har en obelånad stuga till ett värde av ca 300 000 kr som jag hyr ut på korttid och den genererar ca 2000 kr i månaden.

Jag har ca 100 000 kr placerat i indexfonder där vi alla vet ungefär avkastning (global index). Avkastningen har de senaste åren ätits upp av inflation och börshaveri.

Den obemannade butiken har jag investerat 250 000 kr i men är osäker på det exakta värdet. Den går stadigt plus/minus noll i stort sett.

Jag har en villa till ett värde av ca 3 miljoner där min egna kapital i hemmet består av ca 500 000 kr. Ingenting som genererar en inkomst men möjligtvis en form av kapitaltillgång.

Utöver det har jag har 30 000 kr på ett buffertkonto och ca 10 000 kr kvar i utestående företagskrediter.

Jag har en bil som är köpt kontant till ett värde av 30 000 kr och skogsmaskiner till ett värde av 40 000 kr.

Det var nog allt.

Totala tillgångar på kanske 2 500 000 kr. Men avkastningen är i stort sett noll. Efter skatter, inflation, utgifter, avgifter osv har jag kanske en månadsavkastning på dryga 4000 kr netto i månaden. Ingenting att hänga i julgranen - eller att leva på för den delen.

Tror jag inte ett spår på. Nu är du där med känslomässig argumentation.

Jag är ärligt talat inte öppen för att lyssna på sådan. Jag är inte terapeut.

En riktigt stor summa relativt medelsvensson som i stort har svårt att betala en lite oväntad tandläkarräkning.

Objektivt har du lyckats och du är relativt ung om man ser till att det du skriver hållt på i 14 år och började i gymnasiet.

1 gillning

Så med skulder avräknade har jag alltså en nettoförmögenhet på -400 000 kr och 4000 kr/månaden i kassaflöde efter 14 års djuriskt slit :sweat_smile:

Jag fattar att jag låter otroligt cynisk och jobbig, men jag är verkligen helt utmattad när det kommer till att verkligen hänge sig till att bygga en ekonomiskt tryggad framtid och bara stå och stampa. Jag känner nog helt enkelt att det inte är mödan värt helt enkelt. Jag föredrar nog att njuta av lönen medan jag kan och brösta att man får jobba tills man faller av pinn.

Det var inte en svensk kredit. Det var ett norskt företag som gick i konkurs.

Huh? Har du mer än bolånet?

Ja, jag har 400 000 kr i studielån.

Kan du ställa upp beräkningen för din nettoförmögenhet?

Jag känner det som om mina egna försök att hantera ekonomiska realiteter har varit lika misslyckade. Skillnaden är att jag inte har gjort mycket aktivt för att försöka förbättra min situation, men det lilla jag gjorde var till nackdel för mig. Men det är inte så konstigt att jag “misslyckades” med det jag inte gjorde, eftersom jag inte ens försökte. Nu, lagom till min första stora investeringsnedgång har jag börjat månadsspara lite och lagt det mesta av vad jag hade i global indexfond. Så får jag se hur de fonderna mår om tio till femton år, vilket är min horisont. Sedan är livet snart slut (om inte förr), så slipper jag alla pengabekymmer, och barnen måste då själva ta hand om sina.
Lycka till säger jag, både till dig och till mig själv! “Hang in there!

1 gillning