Jag tolkar detta som Avanza modellen, så länge man inte har för avsikt att ligger på väldigt höga nivåer och alla värdepapper får någon belåningsvärde så är det lugnt.
Belåningsgrader och belåningsvärde
Rätten till kredit gäller maximalt upp till ett belopp som motsvarar det vid var tid gällande sammanlagda
belåningsvärdet av tillgångarna i dina depåer. Belåningsvärdet kan därför vara lägre än din kreditlimit.
Belåningsvärdet på ett värdepapper får du fram genom att multiplicera marknadsvärdet av värdepappret med
belåningsgraden. Summan av belåningsvärdet på alla värdepapper i din portfölj utgör portföljens
belåningsvärde.
Exempel belåningsgrader:
Bolag X har en belåningsgrad om 75 % och Bolag Y har en belåningsgrad om 80 %. Marknadsvärdet på
kundens innehav i Bolag X är 100.000 kronor och marknadsvärdet på kundens innehav i Bolag Y är också
100.000 kronor. Kunden har inte några likvida tillgångar i portföljen. Baserat på bolagens belåningsgrader så
är det möjligt för kunden att låna 155.000 kronor (75.000 + 80.000 kronor) förutsatt att kundens kreditlimit
uppgår till eller överstiger 155.000 kronor.
67dc2f50ec3a541d0fd61e13_vardepappersbelaning-produktochriskinformation-250320.pdf