Har tänkt om väldigt mycket kring vår ekonomi sen årskiftet och ska gå all in på att betala av vårat bolån och undrar om några fler gör det och hur ni känner inför det?
Har ett bolån på 3.2milj på en villa värderad till ca 7milj, inga andra skulder.
Vi behöver alltså inte amortera men amorterar idag 4300kr men siktar nu på att gå upp till 10000kr och förhoppningsvis mer framöver.
Jag inser att detta inte är den svenska normen och det skulle därför vara lite kul att höra från likasinnade hur det går och om ni fortfarande håller vid det trots argumentet att man skulle tjäna mer på fonder osv.
Funderade lite löst över det nyligen men kom fram till att börsen slår vad jag skulle vinna på att amortera mer, så jag valde att inte göra någon extraamortering.
För mig skulle det dock betyda att gå från 2% till 1%, inte att bli helt fri.
Jag gjorde så. Det är inte ett råd utan det skedde med hänsyn till min livssituation och det ekonomiska världsläget då. Men det jag kan säga är att trots att jag har facit i handen har jag inte ångrat det utan njuter varje månad av att inte ha något banklån att tugga lite i kanten på.
Jag kommer aldrig förstå fördelen. . du får lägga 10 000:-/mån i 25år för att vara skuldfri. .om du ens bor kvar då.
Och när dom 25åren gått o du nått ditt mål, ja då är alla dina pengar låsta i bostaden.
slår du istället in 10 000:-/mån i 25år i kalkylatorn så får du fram 8.456.852:-
Sant… i dagens siffror och facit baserat i historien. Det är ju poängen. När man sitter där med siffrorna på lånespecifikationen och vardagslivets flås i nacken kan det se annorlunda ut.
Men alla ska räkna på sina egna förutsättningar, det är väl egentligen både min och din grundpoäng tror jag.
Helt med på det, men här har TS under 50% lån, nått som många bara kan drömma om OCH då en villa värd nästan 4 miljoner mer än lånet, ett superläge.
och även OM han vill kunna bli lånefri så skulle jag hellre SPARA hårt och känner man då att lånet blir mentalt jobbigt om 10år så kan han ta sparandet o betala av/ner lånet DÅ-
Jag kan personligen säga att den dagen mitt sparande översteg mitt lån va dagen jag inte kände nått alls för lånet.
Men nu säger TS inget om sparande, har han NOLL i sparande idag eller massa miljoner redan är det lite olika vägar. ..att amortera HÅRT om man har noll i sparande är helt galet enligt mig
Det är matematiskt/ekonomiskt dumt men kanske rätt känslomässigt?
Personligen är jag ganska känslokall och amorterar så lite jag kan. Att ha bolån stressar mig inte ett dugg. Tvärtom, man får ju ränteavdrag och stor hävstång.
Amorterade ca 10000kr i månaden under ett antal år. Har känts ganska skönt när räntorna dragit iväg och det knappt känts i plånboken. Hade lönat sig bättre på börsen, men jag har sett amortering som en hedge för investeringarna på börsen som ligger med 100% exponering mot aktier. Har dragit ner amorteringen på senare, men vi ligger på en belåningsgrad på ca 13-15% nu.
Även om man amoterar 10000/månad tar det 26 är att bli skuldfri.
Lånet kostar 7-9000/månad i ränta nu.
Det betyder att idag är den löpande utgifter ca 17000 då och om 13 år ca 13000 och 26år fram i tiden 10000.
Jag ser hur ni får dimensionera hela er ekonomi efter detta under överskådlig tid, bara för att bli skuldfria. Om 26 åe är ni väl rätt nära pensionen och kan eventuellt få loss pengar på bostaden. Kanske 1-2 MSEK om ni behöver det.
Men ni får sämre frihetsgrader än om ni investerar pengarna enligt Rikatillsammans principer. Eller sätter på bankkonto om ni är riskaverta.
Enda anledningen jag ser att ni skall prioriteta lånet före sparandet är ifall ni har ett osäkert humankapital, tex frilansande konstnärer.osv, men då bor ni nog för dyrtändå.
Ni skall defintivt inte prioritera bostadslån före sparande i ert läge.
Vi har amorterat av vårt bostadslån helt och det känns riktigt bra i magen även om det teoretiskt hade varit bättre att satsa mer på börsen (har i och för sig mer på börsen än i huset nu).
Tänk också på att den teoretiska fördelen med att behålla huslånet och slänga in pengarna på börsen innehåller en hel del förutsättningar:
-Du sparar verkligen så mycket mer som du “inte amorterar”, frestelsen är ju att spendera mer istället.
-Börsen kan gå dåligt i långa perioder även om det historiska snittet är bra och framtiden vet vi inte mycket om. Dagens generations “sanningar” är baserade på hur det sett ut de senaste 20 åren eller så.
-Räntan på bolånet kan dra iväg.
-Saker kan hända i privatlivet som gör att man inte kan vara så långsiktig som man räknat med.
Sammantaget så finns det inga fria luncher, ju högre man är belånad ju högre risk får man samtidigt med den större chansen.
Jag ville, tänkte det skulle kännas gött att äga sitt hus på “riktigt”.
Min bättre hälfte tyckte inte vi skulle låta känslor styra så stora ekonomiska beslut och lägga en så betydande del av våra pengar i ett enda tillgångsslag och jag gav med mig.
Så vi amortera minimalt och investerar istället annorstädes.
Jag har aldrig haft bolån så har varit skuldfri hela tiden sen jag köpte lägenheten. Jag visste inte då att det kan vara bättre att ta lån och sätta in pengar på börsen. Jag tycker att det är en skön känsla att vara skuldfri.
Det bästa ekonomiska beslutet du kan ta är förmodligen att maximera beloppet du har på börsen då börsen brukar ge mer i avkastning än vad räntan kostar.
Sen ska man ju må bra också. Sover du bättre av mindre lån? Då kanske det ska värderas högre.
Jag tycker personligen att man ska försöka hålla känslorna borta från ekonomin i stor utsträckning och min fru får se excel ark och beräkningar om hon pratar om amortering. Vi har maximal belåning och är långsiktiga. Vi är även portfölj belånad likt ap 7.
Vi maximerar för att ha råd med landställen och gå i pension tidigt. Vill gärna känna att jag inte behöver jobba när jag fyller 50.
Vi har under en tid amortera hårt och är nu nere på under 500 000 kr i bolån. Nu kommer vi inte att amortera mer.
Anledningen för oss att amortera mycket har främst varit att maken haft flera andra höga lån (andra fastigheter) och därför mått dåligt av den totala lånesumman.
Vårt hus kostade ca 1 M när vi köpte det så mentalt är vi nu nere på 50% även om huset nu är värt mycket mer pga renovering och allmän prisuppgång.
Vi har valt att se huset som vår räntedel i vår totala portfölj och har 100% aktier på börsen. Då har vi en räntedel som motsvarar ca 30% av vårt innehav möjligtvis mindre beronde på hur vi räknar.
Vi amorterar aggressivt. Vi har hus i Sverige och utomlands. Totala värdet för bostäderna ligger mellan 8-9 miljoner. Lån 3,4. Vi amorterar 35000/mån och sparar all inkomst som vi får in extra på ett sparkonto för att amortera extra när bundna lånet går ut.
Vår plan är att bli skuldfria på 6,5 år. Vi har inte supermycket på börsen, ca 1,2 milj men sparar även till det -ca 15000/mån och ska hålla den planen i 10 år minst.
Om vi får vara friska kommer vi att sluta jobba vid 60. Det är säkert så att vi borde spara istället för att amortera men vi går på det vi känner är rätt för oss. Vi är redo att missa avkastning mot en trygghet och stabilitet. Sedan har vi ju ändå ett visst kontinuerligt sparande även om det skulle kunna vara mycket större.
Jag har amorterat aktivt innan och kommer att göra det igen framöver. Jag skulle kunna ta bort lånet helt men vet inte om jag kommer att prioritera det.
För mig är amortering något jag har gjort främst i samband med utlandstjänstgöring när jag har högre intjäning än vanligt.
Om ni vill betala av ert bolån så snabbt som möjligt ska ni investera era 10 000 på börsen, och sen betala av det på ett bräde när ni har fått ihop tillräckligt med avkastning och insättningar.
