Jag är 60 och lever på tjänstepension + eget kapital. Jag investerar i två tillgångsslag: aktier i form av en billig global indexfond och räntor i form av sparkonto med statlig insättningsgaranti — dvs en barbell-strategi àla Småspararguiden.
Mina sparkonton fungerar alltså både som buffert och som en del av en mera långsiktig investering.
I början av varje år har jag en löneförhandling med mig själv:
- Bestäm lön och spenderpott (som båda dras från sparkonto).
- Dags att sälja aktiefonder?
- Dags att ändra i pensionsutbetalningarna?
- Hur skulle en 40% börsnedgång kännas?
Mitt mål är att ha 5-10 års utgifter på basnivå (utöver pensionen) + en spenderpott för oförutsedda utgifter (både trevliga och otrevliga) på räntekonto. Dessutom försöker jag ligga på en fördelning på 30-60% aktier (där pensionstillgångarna räknas in) och resten räntor.
Spakarna jag kan dra i vid löneförhandlingen är att antingen sälja aktier eller sänka mina utgifter till basnivån. I värsta fall så kan jag också låta bufferten gå under lägstagränsen i några år.
Tidsupplösningen är år, inte månader. Jag har dock bunden ränta på vissa konton, men det gör liten skillnad och man kan mycket väl förenkla och bara ha rörlig ränta på allt.
(I tråden Era portföljer 2023 beskriver jag min portfölj och strategi i lite mer detalj.)