När funktion inte räcker - hur motiverar ni ”onödiga” köp? - Använd pengarna

@yxceqnxs det var banne mig ett sjukt bra uttryck ”Man ska vara snål med det man tycker är tråkigt, och frikostig med det man tycker är roligt”

1 gillning

En dag ska jag köpa hela Svenska Akademiens ordbok i fysiska, inbundna volymer.

5 gillningar

Den svåra balansen är bara att ju mer jag sparar ju svårare blir det att unna sig saker, en sak jag INTE trodde skulle inträffa.
När jag va ung o tex hade 20.000:- totalt kunde jag köpa en högtalaree för 20.000 utan problem o sen spara ihop till nästa pryl.
Nu när jag har 100ggr det har jag svårt att köpa nått alls, då går ju “sparhögen” man har ner o det har blivit svårt att ta.
Gillar det egentligen inte men har inte hittat balansen helt, startat ett “gör vad du vill med ISK” som inte räknas in i totalt sparande o det ISKt skall jag försöka ha till “kul saker”

6 gillningar

@jolt1 det låter faktiskt som vi är inne på exakt samma resa :man_facepalming: här börjar det bli minimalist som helhet. Klockan i inlägget och känslan är iofs en del av resan.

För att koppla ihop mitt svar med rubriken. Estetik är en “funktion” för mig. En repig ful massproducerad IKEA-tallrik är mindre funktionell (för mig) än en tallrik jag valt och tycker är vacker.

För mig handlar det om att vara människa. Att hitta sätt att trivas, skapa rum eller vardag som hjälper till att skapa de känslor som är behagliga och ger något. Och det är högst individuellt vad det är som skapar den trivseln hos var och en.

2 gillningar

Verkligen en inspirerande tråd! Jag själv känner mig fortfarande lite för ”ung i gemet” med mina 38 bast och inte alltför lång tid på börsen; har därför svårt att motivera lite lyxigare konsumtion, men vi trillar förstås dit ibland med michellinkrogar!

Faktum är dock att jag verkligen ser framemot när jag kanske fylle runt 50 och har det där kapitalet som jag suktat efter, att jag äntligen uppnått den där tryggheten. Då ska jag banne mig ta ut svängarna och kommer återgå till denna tråd för inspiration. Sen är väl kanske den viktigaste sensmoralen att inte gå och vänta på den där dagen, utan istället försöka leva mer i nuet.

Får jag fråga om ni som sparat ett tag, kanske 10-20+ år och har lyckats uppnå era mål - blir det lättare att släppa taget då?

3 gillningar

Klokt.

Jag tror det har mer med personlighet och mindre med summor att göra.

Men visst, en grundläggande trygghet för sig och de sina gör såklart spenderande lättare. Men rikedomstrappans tredje steg är nog egentligen marginal nog för de flesta och även steg två räcker för vissa.

En större faktor är nog beroendebiten. Med t ex barn har man mycket ansvar som gör att man nog naturligt tänker att man ska hålla igen och/eller siktar på högre belopp innan man unnar sig.

3 gillningar

Jag har alltid matlåda och köper aldrig kaffe ute (i stort sett). Tycker det är onödiga utgifter. Köper däremot gärna ett nytt jaktvapen för 80 000 eller en flaska vin för 500 kr. Sparsam och lägger pengen på det jag gillar :100:

15 gillningar

För mig är funktion samma som form, dvs jag kan se en skönhet i ett föremål vars funktion är optimerad. Om jag ska köpa nånting så kan jag göra research länge för att hitta den produkt som verkligen har max funktion. Sen är ju priset en del av funktionen så blir det för dyrt så antingen blir det inget köp eller så går jag och ältar i evigheter innan jag slår till. Ett exempel är Ankarsrums hushållsassistent. Det är en grej vars funktion är så maxad att jag tycker den är vacker. Nu är den ju väldigt dyr så jag går och drar mig för att köpa en. Men en dag så kommer det att ske.

Men prylar som bara är designade för att vara snygga men saknar funktion ger mig inget, som dyra lyxklockor. Jag bär inte ens en klocka, man har ju tiden i mobilen. Och att lägga en massa pengar på en mekanisk klocka som man måste lämna in på dyr service och som drar sig flera sekunder ser jag ingen mening med.

1 gillning

Personligen värderar jag funktion. Helt ointresserad av att ha en armbandsklocka bara för att det är en handgjord maskin om den inte ger mig nåt mer än att kolla klockan på mobilen. Däremot tex kvalitetsverktyg som är en dröm att jobba med istället för skrangliga kinagrejor som man tvingas slåss mot istället för att de hjälper en göra ett bra jobb, sånt tycker jag är riktig lyx.

Däremot är det ju så klart fortfarande ett vill och inte ett måste, och man ska vara försiktig med att uppskatta det fina utan att bli slav till det. Det är att ha begär som gör en rik.

4 gillningar

Jag är på jakt efter nya in-ear hörlurar och tänkte att den här gången ska jag spana på flaggskeppen. Budgeten började på 4k, gick till 8k och är nu på 12k. Köpknappen trycks i slutet av veckan.

Jag lyssnar på musik/ljudböcker/poddar 16 timmar per dag så jag ser detta som en investering. Jag snålar på nästan allt annat. Får se om det blir sound extreme, awesomeness eller earporn.

3 gillningar

Jag skrev precis en inlägg som jag raderade för att jag såg den här, som liknar min.

Jag måste säga att jag är i en motsats situation.

Jag har tänkt som dig i många år och är i en situation där jag inte gillar mig själv alls (mitt sätt att hantera pengar och att agera logisk, menar jag).

Jag gillar kameror och har köpt och såld många i sök av den bästa som passar mig. Och jag måste säga att den kameran finns inte, för att varje gång jag köper en, så finns det en annan som passar mig bättre. Alltid. Det senaste: en Leica för 60k+ sek. Och jag är bara en aficionado. Detsamma gäller med andra hobbies jag har haft.

Jag har alltid tänkt den där “jag ska unna mig för att jag förtjänar och kan” och har också varit också en del av “älskar craftmanship” (därav Leica) och den enda har gett mig är en gratifikation som liknar inköp av en bil de första veckorna. Sen kommer något annat. Men jag är så trött på det. Och jag är så inne i den onda cirkeln…

Jag säger inte att det kommer att hända eller händer samma sak till alla, men det hände mig. Jag vill komma tillbaka till min gamla jag där “good enough” var mitt motto. Men det är väldigt svårt nu…

3 gillningar

Förlåt jag vet inte om det är lämpligt att fråga men hur mår du annars? Hemma, på jobbet, därinne i huvudet? Prylracet har för mig många gånger varit ett plåster på annat. Det kan också ge en bra tillfällig dopaminkick utan att något är fel nånstans.

Är man mycket inne på Youtube kan det vara bra att ”nolla” algoritmen.

Mvh

1 gillning

Bra frågor och ett väldigt intressant ämne inte minst filosofiskt. Lägger man mycket tid och kraft på att spara så blir det ofta svårt att spendera.

Själv så är jag helt ointresserad av status och tillhörande prylar. Däremot så gillar jag upplevelser av olika slag. Att lägga “rätt” mängd pengar på resor, restauranger, aktiviteter osv, för mig och nära och kära, är något jag jobbar rätt mycket med.

Jag ångrar ALDRIG pengar jag “slösat” i den inriktningen men jag har ändå lite svårt att “unna” mig eller komma till skott allt som oftast.

2 gillningar

Oh, jag mår jättebra. Bättre än någonsin. Dopamin kick och YouTube är en del av problemet. Måendet, i mitt fall, är på topp.

1 gillning

Behövde en ny torrdräkt (jag dyker), och har alltid hållit mig till ett och samma märke i alla år när jag behövt byta pga utslitning osv. Då har det alltid funnits en liten billigare modell som man har kunnat välja. Det har inneburit att jag fått kompromissa lite på detaljer som jag tänkt inte har så stor betydelse. Och kvalitén har inte varit lika bra. Men jag har kunnat laga, och det fungerar.

Nu hade jag gått upp i vikt, och behövde byta av det skälet. Inte ens deras största storlek passade. Behövde gå över till ett annat märke där jag kunde få den måttanpassad. Jag gick till en återförsäljare som rekommenderade mig ett märke, och tog mig med till deras återförsäljare.

Vilken service när han förklarade alla detaljer och fördelar med deras dräkt-och jag verkligen förstod varför det var bättre att välja den trots att den är dyrare (nästan det dubbla jämfört med min förra, så det är en riktig premiumdräkt). Trots att jag dykt mycket i så många år (20+), så undrade jag nu varför jag ens snålat in innan- trots att det fungerat. Jag har aldrig varit så nöjd med ett köp efteråt trots att den kostar muchos mer. Väntetiden är lång, eftersom dräkten görs på beställning (man får välja alla detaljer och funktioner själv, så den blir helt anpassad efter mig). Men oj vad jag längtar, och tyckte det var värt att “slösa”.

5 gillningar

Vilka väljer du mellan?

(Kollat på https://jhaudio.com ?)

Relaterat. Stort musikintresse, och går på en del konserter. För ett par år sedan så övertygade jag mig själv om att det bara var dumsnålt att köpa dyra konsertbiljetter, och sen få upplevelsen förstörd av att hörselskydden låter som vax-i-örat (och dessutom är obekväma). Så jag köpte gjutna Bellman ER15. 3000 spänn för ett par öronproppar, helt hysteriskt, men så sjukt värt det!

2 gillningar

Vill helst ha trådlösa men kan tänka mig trådade om jag snubblar på något riktigt fint. Då kommer man åt spotify lossless vilket lockar. Väntade på wf-1000xm6orna men är inte helt impad, formen är ju helt galen pffff. ANC är inte det viktigaste för mig. Sen kom Technics Az100, BW pi8 och nu är jag inne på Noble Fokus RE5 och prestige. Bang Olufsens Beo Grave är riktigt bra och snygga det är nästan som hifi smycken. Men utseende är inte det viktigaste och stjälkarna (heter de ens så?) har inte funkat för mig.

Jag kollar på länken, tack!

@MariaF så jäkla kul att höra :smiley::clap::clap:

1 gillning

Köpte själv en dyrare klocka med mekaniskt ur till mig själv när jag fyllde 30, för ett antal år sedan. Jag ville visa mig själv att jag värdesätter det slit som gjort att jag hade nått den punkt i livet jag ville fira, för att markera något viktigt i livet. Sammanflätar jag livet på det här viset, så skänker det mig glädje. Att låta livets stora minnen och milstolpar knytas även till andra intressen, fina klockor, välskräddade kläder, en fin restaurangupplevelse, resor osv.

Klockan i fråga använder jag nästan varje dag och jag har många minnen till köpet och hur livet såg ut då, som alltid kommer finnas som tydliga minnen när jag tar på mig klockan. Även om jag inte tänker på det varje dag, så klart.

För mig handlar det sällan om optimering - låter för bedrövligt torrt - utan det handlar om en känsla. Med det sagt ska jag inte försköna saker och säga att jag inte gör research in absurdum på vissa saker som inhandlas eller resor tex. Det har sin plats också. Det kräver både tid och vettiga ekonomiska beslut, eftersom det oftast handlar om större belopp. Sedan kan man fundera på om det är klokt att sitta och göra research på ett våffeljärn i +10 h men, det kan det vara tydligen…

3 gillningar