Vi har lyxpost i budgeten. Både en gemensam för familjen, samt en var för mig och min man. För de får vi köpa vafan som helst. Man får spela bort alla pengar på casino om man vill. (Men den som är för familjen måste vi prata ihop oss naturligtvis).
Så jag bestämmer först hur mycket, och sedan vad. Vill man köpa något dyrt får man spara. Eller tigga till sig mer privat lyx-pengar. Men då får partnern lika mycket samtidigt.
Att kunna köpa saker för avkastning ger en extra känsla för mig. Det känns extra välförtjänt när den inte bekostas av min lön utan av kapitalinkomst.
Sen är en klocka en del i hur man presenterar sig själv för omvärlden. Just klockan i sig har kanske inte större inverkan än skorna eller någon annan enskild del. Men helhetsbilden har stor inverkan på hur man blir bemött, hur ens åsikter tas emot osv. En del ägnar mycket tid åt att optimera sin förpackning. Så onödig är nog fel uttryck.
Jag har däremot inte förmått mig att köpa någon smartklocka då jag både sover, tränar och läser meddelanden utmärkt utan. Så för mig framstår funktionerna i klockan onödiga.
Jag har också ett mekaniskt schweizerur, fast en något billigare variant för det var den jag ville ha. Och det glädjer mig också varje dag. Det är något speciellt med att ha ett litet mekaniskt mästerverk med just den urtavla och armband man själv valt sittandes på armen. Och den ger mig funktionen att kunna se vad klockan är utan att behöva bli påmind om meddelanden och mejl eller bli frestad att skrolla runt.
Det är precis för att avkastningen ska finansiera sådant här som jag börjat bygga kapital från början.
@Baggin faktiskt vi också, varsitt separat ISK under namnet Hopp & Lek 
bortsett från övrigt sparande/tillgångar.
Wow, skulle älska att göra det själv men har svårt att göra det så här i get rich fasen. Känner ändå fortfarande att utdelningarna är en del av kapitaltillväxten så att säga och att ta ut från aktiedepån skulle ge mig en hel del ångest.
Spenderar du hela utdelningen?
Jag är också i get rich fasen. Men har just ett brake i investerandet pga lite andra lifeinvestments. Mitt mål med investerandet är just avkastningsfinansierad lifestyle creep. Men inte till något speciellt. Jag har ingen specifik siffra på hur mycket som ska återinvesteras eller handlas för heller utan det ger sig lite. Det enda jag har som krav är att något ska gå till livsförbättringar varje år. Så vissa år blir det mycket återinvesterat andra blir det uttag beroende på hur året gått och vad jag kan investera i livet utanför börsen. Det är den totala rikedomen som ska maxas, inte summan på ISKt. Och då kan flytta pengar till något annat va bästa investeringen även i get rich.
Tex förbättringar i huset, en resa eller en klocka som får mig att må bra, presentera mig mer fördelaktigt, leva sundare och kanske därigenom också tjäna mer pengar. Om inte annat ha roligare medans jag gör det.
Som ung var jag typ en shopoholic. Köpte billigt, men mycket, och ofta ogenomtänkt. Vaknade upp en dag med enorm ångest över hur mycket sk*t jag hade ackumulerat. Det blev en helomvändning i köpbeteende, som kom alldeles perfekt lagom till att jag behövde spara pengar (ville skola om mig och CSN var nästan slut).
I dag konsumerar jag medvetet. Jag vet vad som verkligen gör mig glad och kan lägga pengar där, men mår bättre av färre, mer genomtänkta saker. Mindre, men bättre. Friluftsliv är min last, och jag älskar att researcha länge och göra fynd på begagnatmarknaden. Då blir både snåljåpen och miljönörden i mig lyckliga 
Dock blir det inte alltid ‘mindre’ här (min sambo lever i villfarelsen att EN ryggsäck är ett rimligt behov).
Klart att loglady herself gillar friluftsliv! Ute och tittar på ugglor som inte är som de verkar, kan jag tänka mig!
Har (värdefull) konst på väggarna. En stereo som jag upplever som OK. En bra nyare bil.
ovanstående är väl inte rationellt sett till kostnaden, förutom då ev konsten. Men glädje ger det.
Funderar på lite nya delar till stereon, och kanske en sportbil. Helt onödigt men ändå något som jag tänker mig ge glädje i vardagen. Att slösa (dvs köpa ngt orationellt) skall inte vara som snabbmat, bukfylla, det skall vara något man njuter av varje gång man upplever det. Så motiverar jag det.
Tänkte också så runt bil - att en ‘rolig’ bil skulle ge mig extra glädje. Jag är egentligen helt ointresserad av bilar, men för ca 10 år sedan slog jag till på lite dyrare bil och var nöjd ett par veckor. Sen blev även den bilen vardag, tog mig från A till B med lite bättre komfort. Ångrade mig efter nåt år och bytte till enklare mer praktiskt bil för mina behov. Kändes dessutom bättre i själen.
Vi har två bilar idag och numer kör jag ofta en Aygo och den tar mig också från A till B, med lite högre kupéljud.
@nisse1 har gjort liknande resa men med skillnaden att jag är väldigt bilintresserade. Köpte en bättre begagnad Audi R8 som 3:e-bil. Gav fantastisk glädje det dryga året vi hade den, kördes lite mer än 1.000mil. Men vågade inte riskera ha den kvar för eventuella dyrare reparationer som kunde dyka upp. Kostade faktiskt 0kr i värdeminskning men en service, en omgång vinterdäck, skatt- och försäkring gick lös på 35-40tsek Idag nöjer vi oss med två bilar, en tjänstepulka och en hyfsat ny säker och bekväm andrabil. Dock fortsatt Audi som tillverkare.
Jag tycker nog att Ramit Sethi har ett ganska sunt förhållningssätt till pengar där onödiga köp kan falla in under vad han kallar ”guilt-free-spending”. Att avsätta en del av sin pengar för att köpa utan att känna någon slags skuld. Om vi har en budget som enligt amerikanska vägledning man ska budgetera enligt 50/30/20 regeln så tolkar jag att onödiga köp kan falla in inom mittersta 30 % spenderandet av ”allt annat”. Första 50 % är nödvändigheter, sista 20 % är för sparande/investering.
Har försökt själv applicera ovanstående budgetprincip och det fungerar hyfsat. I alla fall mentalt mindre stressande att slippa tänka på att man har slösat så länge man sparar/investerar på en hälsosam nivå. Samt sköter de absolut nödvändigaste budgetposterna som boende, mat, försäkringar, el, osv.
Vad man spenderar sin pengar på som kan betraktas som onödigt varierar från person till person och vad jag märkt är en mognadsfråga. Tidigare var jakten på nya tekniska prylar och ha senaste standard mer intressant. Att numera ha något som fungerar hyfsat är tillräckligt bra. Exempelvis senaste telefonen är mindre intressant när bara ett par år senare så är bastelefonen nästa lika tekniskt avancerad. Är nog inne som du skriver Stefal att kvalité av någon form är något jag värdesätter, men innebörden har förändrats. Medveten konsumtion eller hur man översätter buying with intention är nog som passar in?
Jag har vissa specialområden där det får kosta onormalt mycket. Jag kan ta ett exempel: Tolkien. Jag får köpa vad som helst i princip så länge ursäkten är Tolkien. Nånstans finns såklart en gräns. Jag skulle in bjuda 100,000 för hans gamla anteckningsbok eller liknande, men om det kommer ut en bok eller något som jag gillar så köps det utan eftertanke.
Samma med vissa dataspel (Final Fantasy) och Table top rollspel och lite annat sånt nördigt. Har nog lagt 20,000 på Kickstarter på 3 år på sånt…
Dessa är ju billiga hobbies så jag ha lite tur i det avseendet om man jämför med klockor ocb motorcyklar
Jag köpte en “sportbil” för några år sen, och det är bland det bästa jag köpt. Nu körs den bara på sommaren, så varje vår är det lika roligt att ta ut den igen, precis som med motorcyklar.
Kan nog bli lite skillnad med en dyrare bruksbil. När nuvarande ger upp kommer nästa inte att kosta mer än runt 50k, klarar mig bra med det och sköter om mina bilar själv, så lite mer reparationer är inga konstigheter.
Jag försöker ibland ranka tidsfördriv i kostnad per timme. Vad kostar en promenad eller cykeltur (0kr/h), ett pass på gymmet (50-100kr) jämfört med att läsa en bok (0kr), se en film (0-25kr/h), äta ute (300kr/h) eller ta en söndagstur med bilen (500kr+/h).
Därmed inte sagt att billigare eller dyrare är bättre. Det handlar bara om att få en jämförelse mellan tid, pengar och livskvalitet så man inte fokuserar för mycket på en faktor. Dyra nöjen är ju inte dyra om man sprider ut kostnaden. Problemet är om det drar iväg och blir en likgiltig vana.
Det blir alltså ingen hård gräns för min del och inga rätt eller fel. Gillar man något i proportion till kostnaden så är det värt det, men jag försöker själv undvika slentrianmässig konsumtion genom att jämföra olika alternativ.
Ja men exakt så!!! 
Ja köpte en R8 Ultimate leather, dämpare och kikare mm. för ett par år sedan.
Kommande veckans matlådor på bilden.
Allt handlar om prioriteringar. Jag gör som Jan tycker att man ska göra, jag jobbar något pass övertid för att öka min inkomst.
Här blev det en Sauer 404 Synchro med premiumkikare och benstöd i kolfiber 
Runda slängar 80 000.
Snyggt!! Det är glädje varje gång bössan tas fram 
och det är så det ska vara kan jag tycka.
Supernöjd med min sauer 202!! Kom från en hva 1640 som sparkade rejält.
Dock provat mig fram till et khales 1..5. supernöjd när det bjuds på både snabba pass och lite längre avstånd. Mitt aimpoint ligger i skåpet.
Även supernöjd med min sako .222. Satte på ett zeiss 3-12 och en dämpare. Otroligt skönt att köra utan kåpor.
använder samma teknik och på samma sätt för min tid. Jag vill ha 1000.- för att jobba en timme med något jag inte gillar (undantag om jag hjälper viktiga personer eller viktiga syften) -bara för att ha en referenspunkt. Jag klipper din gräsmatta för 1K per påbörjad timme.
Läsa böcker och promenader är sjukt billigt.
Många dyra saker gillar jag inte heller
jag är snål med det som inte är viktigt för mig för att kunna lägga pengar på det som är viktigt. livet är ju ändå till för att levas. Jag blir glad när personer i min närhet lägger pengar de har råd att spendera på ett hobby eller intresse.
