Det var knappt 10 år sedan. Jag använde mina FIRE-pengar för att ta ett sabbatsår och det var den första jobbfria måndagen. Jag vaknade som vanligt och gick ut för att titta på alla stackare som stressade för att hinna till jobbet. En kille på parkbänken måste ha tyckt att jag såg vilsen ut för han erbjöd sig att dela med sig: “Jag har lite kvar från igår om du vill ha.”
73 gillningar
Två större tillfällen som jag kan komma på:
- När jag skulle köpa en ny Audi, blev inte ens hälsad på i en butik, gick till en annan Audi-butik och köpte den där istället
- När jag skulle köpa en Rolex-klocka, blev inte tagen på allvar när jag testade den. Sa tack och hej och beställde den online istället (detta var för ett bra tag sedan när det inte var galna köer till nya Rolex-klockor)
Vid inget av tillfällena gick jag tillbaka och körde en Pretty Woman, skulle ha gjort det. 
8 gillningar
Gick på husvisning i (torra) badshorts en gång. Nåja, hade tshirt också. Superskönt att slippa mäklaren i hasorna hela visningen 
.
Sen ringde han faktiskt pliktskyldigt och frågade om vi var intresserade, och om vi var medvetna om att det blivit svårare med lånelöfte nuförti’n. Jag sa att vi var hyfsat intresserade och något lånelöfte har vi inte. Mäklaren fortsatte att mala om detta tills jag snoppade av honom med ”jag har inte något lånelöfte eftersom jag kan köpa utan lån”…
24 gillningar
Varannan månad så ringer de någon som erbjuder lån av någe slag å jag brukar svara… Va då, vill du låna pengar?? Jag lånar inte ut några pengar… Då blir dom ganska ställda å tappar ord följden… Efter ett tag så kommer komentaren att de är dom som vill låna ut pengar… Svart till de blir… Va ska jag me de till???
De slutar me antingen ett skatt eller dom slänger på luren…
10 gillningar
Vareviga dag. Skulle lätt komma undan med att vara långvarig mottagare av socialbidrag. Kan gå genom utsatta områden nattetid utan att någon noterar min närvaro.
Exakt.
12 gillningar
När jag var hos optikern och frågade vilken merkostnad det skulle bli för nån tilläggsbehandling av glasen. De drog då tydligen slutsatsen att jag var pank, och frågade väldigt försiktigt hur jag tänkte betala handpenningen.
10 gillningar
Jag skulle vilja nyansera tråden med ett intressant, näst intill omvänt fall. När man som välklädd (tänk: kostym eller åtminstone chinos och välstruken skjorta) kommer in i ett möte med utvecklare i luvtröja alternativt urtvättad svart t-shirt, gärna med något hårdrocksbandstryck på.
De tittar på en och tänker “suck, en sådan där chef som inte förstår något om något vi pratar om.” varvid de nästan anstränger sig för att använda komplicerade termer och trebokstavsförkortningar för att kollra bort en. Alternativt på ett näst intill dumförklarande sätt försöker hjälpa en att sätta i HDMI-sladden i datorn som om man vore teknisk analfabet. Alltså inte mindre bemedlar sett till pengar, men helt klart oförmögen att fatta något eller kunna vara med i diskussionen utan att den anpassas till en femårings nivå. Någon kvart in i mötet står jag inte längre ut och brukar engagera mig i diskussionerna på deras nivå då jag har runt 10 års professionell erfarenhet som utvecklare själv, varvid hakorna ibland tappas ned i tangentbordet och viss rodnad i ansiktena uppstår.
33 gillningar
Jag som trodde det bara var PHB som använde sig av TLAs.
4 gillningar
Postkodmiljonären ville sälja på mig lotter. Behövs inte - jag är redan miljonär 
Man hörde bara en suck. Sedan lade de på.
20 gillningar
Det har hänt mig också. Har inte tänkt på det som ett Pretty Woman-moment, dock. Men det är det ju.
Ett tillfälle som jag aldrig glömmer är när var typ 25. Jag drev eget: taxibolag med tio anställda och jag skulle köpa en ny taxi. Hittills hade jag haft Volvo då jag tagit över bilar från tidigare ägare, men nu var jag sugen på att köpa en Saab.
Åkte till den stora Saab-återförsäljaren utanför Stockholm med min blivande make. Väl i bilhallen vänder sig försäljaren till J och frågar honom om han är ute efter något speciellt. J svarar “nej, det är inte jag som ska en bil, utan M som ska den i sin verksamhet”. Ett ganska tydligt svar kan man tycka, men ändå fortsatte han att vända sig till J under hela vårt möte. Det var mer: ok, vad ska hon ha den till, vilken färg vill hon ha etc. Det var som jag inte fanns där… Mycket obegåvat. Vi provkörde men det slutade att jag valde en Volvo istället bara pga den usla säljaren.
37 gillningar
Har massor med liknande historier med säljare som dissat min fru på liknande sätt, en takläggarfirma valdes snabbt bort efter säljaren frågat om “de inte skulle vänta på att herrn i huset skulle komma hem innan detaljer diskuterades”… 
8 gillningar
Någe liknande hände för länge sen när vi hade ett familjeföretag… Öppnde dörren å där var en äldre herre som va verktygsförsäljare… Undrade vad han vilje sälje, men han ville snacka me chefen… Sa att de funkade lika bra me mig, men han gav sig inte… Ledde fram han till farsan å gick å jobba vidare… Efter ett tag kom farsan med försäljaren i släptåg… Han sa… Du får snacka me sonen för de är han som kan å har koll på behovet…
Me andra ord vart de inte mycke köpt av den försäljaren, inte av de som hände utan han hade inget vi behövde…
2 gillningar
Kommer osökt att tänka på denna: Vi vill tala med chefen!
2 gillningar
”Kan jag få prata med en annan försäljare, tack”
5 gillningar
Kollade innan jag köpte mitt hus, på ett annat objekt som var mycket billigare och längre ut på vischan. (Kontantinsatsstorlek på priset för hela objektet)
Det var en fin sommarförmiddag, och jag hade tvättat av min granitsilvriga BMW från 90-talet, den mullrar lite mer än en sedvanlig modern bil, men original. Jag iklädd min typiska sommarutstyrsel (shorts, T-shirt och birkenstock - UTAN strumpor!)
- Jag tog med mig tjejen ut på visningen - Väl på plats möts man direkt av lätt himlande ögon, av en man i 55-60-års åldern.
Han välkomnar oss med att säga att det är fullt i huset (1 annat par, åtminstone en bil utöver den mäklarstripe’ade bilen) och vi får kolla in tomten först (var ca 1,5ha mark till) - så vi gav oss av och började kolla dammen (“man made” i storlek som en liten sjö) när han plötsligt ringer och säger att nu måste vi kolla inomhus … I ilfart går vi mot huset, och när vi kommer in hinner vi inte ens kolla färdigt på nedervåningen förens han masar ut oss ur huset för att nästa par hade bokat om 5min.
Här började jag bli lite irriterad, så jag ställde lite “dumma” frågor i form av vad det är för uppvärmning, avlopp, renoveringar etc. (dumma, för jag visste ju redan, hade ju läst om det innan)
Sen efter typ 43 sekunder dialog så frågade han om vi ens hade lånelöfte, jag slirade på frågan och frågade om man måste ha ett lånelöfte för att köpa detta hus?
Mäklare: Öööh - JA! - Annars får du inte buda!
Jag: OK, får man inte köpa det utan lån?
Mäklare: NEJ! - Du måste ha ett lånelöfte, har du inte varit på andra visningar?
Jag: Trodde bara man behövde lånelöfte om man skulle lägga ett bud över vad man kan betala kontant?
Mäklare: Hmmf… Vad … J… Va?
Jag: Ja, alltså om jag hade velat lägga ett bud så hade jag inte lånat till det för detta hus.
Mäklare: OK… - Köp dig en ny bil då!
(Där kom den från vänster 
)
Bilen är en entusiastbil värd ca 50-60% av det husets värde.
Han fick säkert sålt det till någon galen dansk som betalade ett överpris.
Men sjukt osmidig mäklare anser jag.
30 gillningar
Apropå motsatsen så är Porsche-center i Hbg helt fantastiska. Jag kom in i semesterkläderna (slitna shorts och skabbig t-shirt), sliten keps och flipflops. Med mig hade jag två barn som ville titta lite. Vi fick helt fantastisk uppmärksamhet och säljaren visade alla funktioner och svarade glatt på frågorna.
Vi äger fortfarande ingen porsche men jag vill köpa en efter detta. Kan nog köpa vad som helst av den säljaren 
30 gillningar
Mmm, det händer ju ibland att managers som har slutat koda för några år sedan ändå vill bli behandlade som om de är up-to-date. Man får vara artigt tolerant helt enkelt 
Frågorna kan tas i enrum senare så de slipper tappa ansiktet.
4 gillningar
Så hade jag svarat idag (fast antagligen mer dräpande), då var jag ung och naiv…
3 gillningar
Jag var 28 och skulle starta eget. Hade tänkt köpa en lastbil med fast körning och medlemskap i en lastbilscentral. Borde funka. Jag hade dessutom noggranna kalkyler. Detta var månader före it-kraschen. Ville låna av bla SEB men blev så jävla snorkigt bemött. ”Alldeles för liten vinst på den omsättningen” mm. Deras referenser hade blivit helt skeva under it-bubblan. Så jag blev helt dissad. På ett översittarsätt. Även hos Handelsbanken blev det kalla handen men mer bara ett ”Nej tack”. Swedbank ställde upp. Kändes mycket småföretagarvänliga och jag fick mycket bra kontakt med bankkvinnan (?).
Ja, det rullade på. Ni vet hur det gick med it.
Några år senare när jag utökat och ändå gjorde en hyfsad vinst då ringer SEB och undrar om vi ska boka in ett möte så dom får berätta vad dom kan erbjuda. Men då tappade jag det helt. Höll en kortare föreläsning om att det inte funkar att vara snorkig och låta någon annan ta risken och sedan komma och skörda frukten själv. Han fattade poängen där. Inget möte.
Fast jag ångrar att jag inte bokade ett möte med det lokala kontoret och la spyan där. Han som ringde satt ju ändå bara och bokade tider.
19 gillningar