Om du fick din lön oavsett om du gick till jobbet eller inte, skulle du då fortsätta jobba?
Grattis!
Jag var i samma ålder som dig när jag slutade förvärvsarbeta.
För mig var det ännu ett steg ut i friheten. Hade ett helt fantastiskt roligt (men slitigt) jobb i eget bolag sedan mer än 15 år. Efter det att jag sålde bolaget så försvann gnistan dock.
Startade ett nytt bolag eftersom jag trodde att jag ville jobba vidare lite men hungern är helt borta. Har provat att göra lite jobb då och då men känner att jag är helt färdig med det.
Vad gör man på dagarna? Reser, tränar, tar hand om sin kropp. Just nu går jag en massa hos tandläkaren och fixar till gaddarna. Har börjat lite med löpning, skriver på en bok, snickrar på huset, grejar med blommor och trädgård.
Sen har det väl medfört lite ångest och tandagnissel också. Det skall jag vara ärlig med. Dåligt samvete för att jag inte gör tillräckligt. För att jag sover för mycket. Reser för mycket. Reser för lite.
Sen är det tråkigt att man inte har vänner i sin egen ålder att umgås med på dagarna. Dom jobbar ju och kan bara umgås på helgerna. Jag umgås med en del pensionärer. Man blir själv påverkad av det där och jag börjar känna mig gammal.
Om du trivs med att jobba så fortsätt med det - men är du säker på att du bara inte släppt den stora livslögnen ännu?
Vi människor intalar oss att det är kul att jobba. Det måste man göra om man skall släpa sig upp på morgonen i alla år bara för att klättra på den såpade pålen.
När jag ser folks flåshurtiga inlägg på LinkedIn där de berättar om nya projekt och produkter med en sådan inlevelse tycker jag lite synd om dom.
Livet är så kort och det finns så mycket att göra och upptäcka i den här världen. Har man möjlighet att slita sig från förvärvsarbetandets kedjor och fly grottekvarnen så bör man nog göra det.
Ta en resa till Amsterdam och käka lite svamp så lossnar det nog för dig. ![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
Jag tror den sociala komponenten inte ska underskattas.
Så svaret blir nog ja, mitt arbete ger mening i mitt liv.
Haha känner igen det där. Fick nyss en notis om en gammal kollega som hade jobbat 10 år hos min tidigare arbetsgivare också och jag undrade om jag skulle gratulera eller beklaga…
Javisst den sociala delen betyder en del men jag undrar ändå om det räcker, tror det är få som skulle fortsätta gå till jobbet om de ändå skulle få sin lön om de stannade hemma. Skulle nog snabbt leda till, nej inte idag, och inte nästa dag heller osv.
Du har hittat helt rätt. Grattis! Living the dream ![]()
Om din tid på jobbet är din allra högsta dröm varje dag, och du inte kan tänka dig något mer meningsfullt än det din arbetsgivare ger dig, finns ingen anledning att köpa massa risk via aktier eller att säga upp sig. Jag tolkade det som du inte har något mål alls, annat än att bibehålla status quo.
Uppgradera boende? Det är också kul och praktiskt att ha semester lägenheter på lite olika ställen. Det är extra skönt att slippa svenskt klimat när man vill ha lite värme. Segla jorden runt i en bekväm fin båt ?
Upptäck en ny kontinent med familj eller vänner? Kanske fundera på att skänka bort en stor del av det du tjänar ? Utrotningshotade djur, forskning, annan välgörenhet, det finns många som behöver pengar ![]()
Jag skulle rimligen sluta gå till jobbet om det inte behövdes men det är inte samma sak som att jag skulle sätta upp som mål att sluta jobba.
Att kunna välja vad man vill göra, även jobbmässigt, och inte vara beroende av en viss lönenivå är värt mycket. En variant vore kanske att välja en arbetsgivare med mer ideell prägel. Jag menar då att jobba med något som förbättrar världen snarare än drar in pengar åt en ägare.
Ja det är komplext detta, pengar är sällan sambandet till hälsa och mening i livet men ger dig valmöjligheter.
Vila för mig är det man gör inför döden. Livet handlar om att arbeta, sömn och alternativa aktiviteter. I vårt anletes svett skall man äta sitt bröd ![]()
Jag känner mening av själva processen, hur jag når mina mål. Sen vad detta är varierar förstås ![]()
Nej precis, man kan ha strävan att bli FI utan att nödvändigtvis göra FIRE. Jag jobbade väl ca 15 år till efter att jag kunde känna att jag nått FI. Det gav mig också mycket stora marginaler när jag väl gjorde FIRE.
Själv tar jag hand om min hälsa bättre efter FIRE, äter och sover bättre, tränar mer, gör årliga hälsokontroller och har lärt mig mycket mer om hälsa. Man har helt enkelt mer tid att fokusera på sådant när man inte jobbar.
Sedan kan det också vara viktigt att ha olika mål att fortsätta sträva emot och ett sådant mål har för mig varit att leva sundare och just lära mig mer om det.
Det låter kanon ju, jag jobbar med detta och försöker få människan i arbetet att tänka så.
Tror du att det finns samband med ökad livslängd och FIRE?
Lever man sina drömmars liv och det innefattar stor del att vara i en anställning så kör på. Själv hade jag medvetet bott på andra platser för att kunna se tillbaka på ett liv av fler upplevelser och nya bekantskaper än kollegerna. Sen mer tid till gym och läsa böcker, lärt mig fler språk vore inte fel. Finns ju så mycket där utanför min stads 50-skyltar att ta in. Yolo!
Jag vet inte hur sambandet mellan livslängd och FIRE ser ut. Innan jag gjorde FIRE tänkte jag som flera andra på att det kan vara ett snabbspår till döden. Men jag tror också att det kan leda till bättre hälsa och längre liv.
Så det är nog rätt individuellt, fastnar man i soffan med öl och chips eller lär man sig mer om hälsa, äter och sover bättre, tränar osv?
Det är också en fråga om man har byggt upp hela sin identitet på sin karriär. Då kan man bli vilsen.
Samma här.
Visserligen pensionär men har fortfarande ett “jobb” att gå till även om det i begränsad skala.
Jag tänker att det finns riskfaktorer och friskfaktorer, det som inte är självvalt och ofrivilligt är en risk. Vi är produkten av vårt arv och miljö i ett komplext samband.
Tid är allt vi har sen dör vi ![]()
Ja förmodligen är det mycket värre att få sparken och inte kunna få ett nytt jobb än att gör frivillig FIRE.
Speciellt jobbigt är det nog för personer som står i centrum på jobbet, typ om man är en ledare av något slag. Då kan det lätt bli som en drog, man behöver kicken av att vara behövd och stå i centrum. Har man dessutom en mer narcissistisk läggning blir det extra svårt att inte längre ha ett jobb.
Själv trappade jag ned genom att köra 4-dagars vecka för att få bättre balans i livet. Det kan vara ett lämpligt steg på vägen till FIRE. Då fyller man snabbt ut den extra lediga dagen och det blir inte lika stort steg att sluta helt.
Ett arbete är en friskfaktor tänker jag, de som mår sämst är dom som är ofrivilligt arbetslösa, ensamma och jagar karriärer i meningslöshet och blir utbrända.
Man skall nog akta sig för att klistra på en viss livsstil med FIRE som normativ för en god hälsa.
Dom blå zonerna finns inte bland höginkomsttagarna, samtidigt lever dom med bättre socioekonomiskt status längre än dom med lägre. Som sagt, komplext…
Ett annat “problem” är att om jag helt slutar arbeta skulle det inte bara innebära att jag måste fylla mina dagar med något nytt innehåll - jag skulle också behöva ha barnen hemma.
Gällande barnen så börjar de väl skolan förr eller senare och ”problemet” reducerad till att du isf skulle ha möjlighet att vara hemma när det kommer hem från skolan, äta mysigt mellanmål och hjälpa med läxor, kanske t o m engagera dig i deras aktiviteter.
Att ”fylla dagarna” i övrigt med något som ger mening eller överlag mer glädje än ett styrt lönearbete ser jag inte som särskilt svårt. Faktum är att jag tycker lite synd om den som inte är kreativ nog att förvalta åtta timmars ledig tid varje dag. Bara långfrukost, träning, matlagning och mer tid med barnen skulle ju äta upp en stor del.
Men älskar du ditt jobb och din situation i stort, då är det ju bara att tugga på som du gör. Blir du FI måste du inte gå RE bara för att. Tryggheten i ett kapital är guld värt i många situationer i alla fall. Sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa, etc…
Det är väl bara skönt att känna att man har nått dit man vill och inte vill ändra på något? Om det samtidigt innebär ekonomisk trygghet, så mycket bättre.
Det är inget man skall ha dåligt samvete för, eller känna stress av att genomföra RE delen av FIRE. Tids nog kommer det.
Istället så logga ut från forumet och njut av livet. Det är ditt liv och dina val, ingen anann skall tala om för dig vad som är rätt eller fel.
Personligen tänker jag att när barnen gått ut gymnasiet är det lagom att fundera på vad jag skall göra när jag blir vuxen.
Dvs ta ansvar för mig själv ![]()
Grattis till din situation, och att du är nöjd med livet!
Varför sluta jobba om du trivs? Fortsätt med allt precis som vanligt. Jag tycker också hela grejen med FIRE att leva upp pengarna tills man dör känns som man åldras lite tidigt. Jag tror du mår bra av att jobba. En annan fördel är ju att du skapar en fantastisk situation för dina barn. Du behöver ju inte vänja dom vid lyx, men du kan hjälpa dom att bli ekonomiskt oberoende också.
Tack för svar!
Välgörenhet är något jag verkligen kan göra mer av. Jag skänker idag en del till organisationer jag litar på, men det skulle vara så kul att anonymt skänka en större summa till en mindre organisation som t.ex. hjälper familjer som har det svårt kring jul och liknande. Det är definitivt något jag ska fundera mer på.
Problemet jag har där är att jag vill kunna lita på att pengarna går fram, men jag antar att det är en chansning man får göra helt enkelt.