Min och familjens stora hobby är friluftsliv och cykelsport. Den första hobbyn kostar inte mycket när väl utrustningen är köpt. Bra utrustning är definitivt något jag gärna lägger pengarna på. “Only a rich man can afford to buy cheap gear” stämmer verkligen.
Cykelsport å andra sidan kan kosta nästan hur mycket som helst. Visst kunde jag köpa ny cykel varje år t.ex, men det ligger liksom inte i min natur på något sätt.
Ang. drömmar och mål så finns det såklart, men inte några som i stort påverkar familjens ekonomiska situation utan mer i stil med att vi vill bo på landet när vi blir äldre och resa en del när barnen blir lite större.
Jag hade faktiskt inte kollat upp exakt vad FIRE står för utan resonerat i termer av “ekonomisk fri” vilket innebär att man “bör vilja sluta arbeta”. =)
Nu har jag gjort andra val i livet, så FIRE är inte aktuellt, i alla fall inte före typ 60 eller så. Men för mig personligen skulle det vara önskvärt helt beroende på intressen. Den korta sammanfattningen är att jag så länge jag kan minnas verkligen gillat teknik, men älskat ljud&musik (och instrument).
Samtidigt vet jag tillräckligt om att ha musik som jobb för att veta att det realistiskt har låg sannolikhet att ge den övriga levnadsstandard jag vill ha, och dessutom hög sannolikhet att ge ett väldigt osäkert och stressfyllt liv (med undantag givetvis, men om man tittar på worst case/median för musik kontra civilingenjör är det inte ens nära…) Dessutom, om jag ska vara krass, är jag antagligen betydligt objektivt bättre på teknik än musik.
Så. Jag är CivIng i Datateknik, jobbar inom tekniksektorn och trivs i stort sett bra med det valet. Men om någon sa att jag kunde få behålla min nuvarande levnadsstandard men ägna dagarna åt musikprojekt utan krav på vinst/inkomst. Alltså…
Det här tror jag på. Gå med som tränare/assistent i barnens fotbollskola eller vad tusan det nu må vara de vill ägna sig åt.
Personligen gillar jag skidåkning, och än så länge går det hyfsat att resa uddaveckor, men snart med tre ungar och skolplikt kommer en skidresa gå på flera tiotusen och vill man njuta av exempelvis Dolomiterna så är det väl 100 kkr som seglar iväg för en familj på fem en sportlovsvecka nere på kontinenten. Så det är nog bra att bygga lite buffer medan barnen är små. Små barn, små utgifter, stora barn, stora utgifter (eller hur var det nu)
Det här är nog kärnan i hur jag innerst inne tänker också - tryggheten i att veta att jag inte måste böja mig för piskan om jag inte vill!
Jag har vänner och bekanta i min omgivning som går till jobbet och inte trivs och som är stressade över sin ekonomi. Ingen i min bekantskap vet hur min situation ser ut och så vill jag att det förblir, men i vissa stunder hade det varit så skönt att säga till en vän “jag ger dig 300 000 så stressen du känner släpper”. Detta är dock högst teoretiskt då en sådan grej i grunden skulle förändra relationen oss emellan till det sämre tyvärr.
Jag har lite svårt att sätta fingret på “problemet”. I stort tänker jag nog att jag missar en chans att göra något annat. Jag har turen att kunna göra något som inte alla har möjlighet till och väljer att INTE göra det. Någon form av otacksamhet på något sätt liksom.
Då meningsfullhet för dig verkar kopplat till lönearbetet kanske du skulle kunna komma åt lite fler timmar. Du kan ju försöka få en 100% tjänst och sedan kanske jobba extra en del. Eller jobba två jobb ?
Det går ju att använda sparpengar till hjälp med det vardagliga istället. Dvs vända på det. Inverterad FIRE
Om du inte riktigt vet vad du egentligen brinner för kanske du behöver lite tid att fundera på den frågan först?
Det är ungefär så jag tänker - när barnen börjar skolan och jag då kan kombinera mina hobbys med att vara “hemma-pappa” när de kommer från skolan låter som en drömtillvaro!
Du gillar att cykla. Köp en Panasonic roadbike i Titanium och bygg upp med bara carbon components. Dom är custom order och du kan få custom paint job osv. Bara gör det.
Varför är FIRE så eftertraktat?
För mig är det så här. Jag har jobbat i 37 år, har haft en handfull olika jobb. Har ALDRIG tyckt det varit roligt att gå till jobbet, enbart ett tvång för att kunna leva ett normalt liv. Just nu väntar jag på att chefen ska säga ok till att jag vill vara ledig vecka 26. Jag äger inte min egen tid, någon annan kontrollerar den. Jag känner mig instängd av att behöva vara på en viss plats vissa tider. Jag kan inte i min vildaste fantasi komma på vilket jobb som skulle kunna vara roligt så länge någon annan (arbetsgivare eller kunder om man skulle driva företag) styr över min tid. Därför är min främsta strävan nu FIRE
Så är det nog för en del FIRE:ianer och jag håller med om att det förmodligen beror på en längtan efter mer balans i livet.
För mig har det mer handlat om att jag hatat att vara beroende av en arbetsgivare. RE är en option, den dag man väljer den, och man har friheten att välja och när som helst ångra sig också. Det känns ändå bra.
Aa du har helt rätt här beror nog mycket på vilken typ av arbete man har.
Jag har haft tur som nästan hela livet fått arbeta med sånt jag finner roligt/intressant förutom mitt första jobb där hade jag det riktigt jobbigt både fysiskt och mentalt men slutade efter en vecka där
Själv har jag nu varit FIRE i nästan exakt en månad. Det är obeskrivligt underbart och nästan obegripligt hur jag hade tid att arbeta innan.
Skämt åsido, för min del handlade det om faser i livet. Jag är strax under 50 och har hela livet varit oerhört drivande i min utveckling och karriär. Vilket har passat mig utmärkt, fram till nu.
Efter cirka 30 års hårt arbete kände jag att gnistan slocknat inom de områden jag dedikerat mitt arbetsliv till. Eftersom jag alltid applicerat verkstad före snack tog jag tag i det hela och ägnar nu dagarna med göromål där gnistan är starkare än någonsin. Med den stora skillnaden att ingen betalar mig samma summor för detta arbete. Men det ekonomiska är omhändertaget, så jag ser nuläge och framtid med större optimism och entusiasm än jag gjort på riktigt länge.
Jag har alltid varit i god fysisk form, men att kunna avsätta ett par timmar varje morgon/förmiddag till träning är gudomligt för både kropp och själ.
Det var inte bara två alternativ, om du väljer alternativet att få lön trots att du inte behöver gå till jobbet så är du fri att göra precis vad du vill. Kanske jobba ideellt för något du brinner för.
Så frågan var, skulle du gå till ditt nuvarande jobb om du fick samma lön även om du inte gör det, och istället gör något annat du känner för?
dagens laugh out loud. Imponerande att du läser Linked in ändå 
jag har Linked Out.