Hur skulle det vara ekonomiskt att flytta till en lägenhet?
Huset är säkert fint och med många goda minnen. Men är det värt att må skit varje dag?
För om frugans situation bara är ”eventuellt finns en öppning i höst” finns det ju antagligen ändå en risk att ni sitter med 1 inkomst mycket längre än så?
Tråkigt, jag beklagar er situation! Vad som varit har varit och hur ni hamnat här är kanske en läxa eller samtalsämne för ett annat tillfälle.
Ni har fått många övergripande råd här, men vill du ha ytterligare hjälp föreslår jag som någon före mig att du listar en budget/översikt på era kostnader. Då är vi många som kan komma med tips och råd. Det finns många tusenlappar att spara för de flesta om det verkligen behövs. Generellt så kan nästan alla krympa sin ekonomi rejält minst ett år utan att det i praktiken märks så mycket som man tror.
Jag tror också som flera nämnt att en dialog med banken är värd att ta.
Att göra en plan och sedan bestämma sig känns alltid MYCKET bättre än att gå och fundera på om man har råd med semestern eller mobilen. Stryk dem, hitta ett alternativ och känn hur lugnet och känslan av kontroll återvänder, även om beslutet var tufft i stunden.
Ännu ett perspektiv som inte nämnts här: Har ni en gemensam bild och är ni överens om er situation? I parförhållanden finns både olika syn, förståelse, insikt och riskvilja kring ekonomin. Är du ”ensam” eller är ni två i att oroa sig för och angripa detta problem? Är ni överens om förutsättningarna och medlen som står till ert förfogande?
Om inte så är situationen antingen svårare än den behöver vara eller kan lätt bli värre. Ta så många samtal som behövs om ni inte har samsyn här.
Jag säger som andra här: Ge oss lite mer bakgrund och siffror. Det behöver inte bli privat, men inkludera lite ungefärligt kring bostadsort, pendlingsavstånd och liknande också. Här finns många kloka och hjälpsamma hjärnor. Jag försöker vara en av dessa och har själv en historia av att plötsligt stå med alla räkningarna på en lön.
I dagens läge kommer väl potentiella lägenheter också vara extra billiga att köpa?
Hur många tusenlappar skulle ni spara per månad om ni satt i en lägenhet istället? Så att ni inte behöver må skit varje dag, och så att frugan inte behöver känna sig så stressad att hitta ett jobb.
Ponera att du säljer med 500 000:- i förlust efter förlustavdrag m.m. Då ska du först betala av dom 500 000:- och efter det ska du spara ihop till 15% kontantinsats till nya boendet. Så om du vill köp något för 2 000 000:- så måste du få ihop minst 800 000:- innan du kan köpa det nya boendet (plus ränta på skulden). Om jag har otur nu när jag tänker, rätta mig gärna
Hyresrätt kräver ingen kontantinats. Det finns en övertro på att man ska äga allt man använder/brukar. Stabilare kostnad per månad också med hyresrätt och ett sätt att köpa sig lite tid och tänka igenom nästa steg.
Utan att veta några siffror eller liknande så förutsätter jag att din sambo har tagit ut allt vad a-kassa heter mm. Spontant känns det som att det är där skon klämmer mest, inkomsterna behöver upp.
En sak jag funderar lite på är hur högt ribban ligger för att “hitta ett jobb”, då jag tänker att många arbetsgivare i dagsläget har otroligt svårt att få tag i folk till även helt okvalificerade sådana. Har ni vänt på varje sten där? Även om man kanske inte kommer upp till det välbetalda jobbet som hon haft tidigare tror jag att det bör gå att hitta arbetstillfällen på lager, div. resturangverksamhet eller liknande. Skippa platsbanken och att maila till arbetsgivare, åk istället ut och lämna CV i butiker, resturanger, hotell, vad som helst.
Det jag vill komma till är att även om jobbet inte är bra så är det bättre än inget och framförallt kommer det ge er andrum så att ni inte behöver “paniksälja” ert hus med förlust som diskuterats innan i denna tråd, det måste ju trots allt vara absolut sista utvägen.
EDIT: Skulle ni trots allt behöva se över er boendesituation så tycker jag att ni ska se om ni kan hitta en billigare hyresrätt samtidigt som ni hyr ut ert hus för att täcka kostnaden för det, det borde finnas hyresgäster om man letar lite. När detta är gjort finns det kanske möjlighet att agera för att lösa situationen på längre sikt, som sagt sälja med förlust är en usel lösning.
Det första man skall börja såga i är bilar. Kör inte dyrare bilar än sådana ni kan betala cash. Sälj fyrhjulingar och skotrar. Skippa några av abonnemangen och snåla på. Jag tror alla har några hundår, det hör livet till.
Varför inte söka undantag från amorteringen då din frus arbetslöshet kan ses som särskilda skäl.
Om det finns särskilda skäl kan långivaren bevilja amorteringsfrihet under en period. Sådana särskilda skäl är exempelvis närståendes dödsfall, arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa. Som huvudregel ska ett undantag vara tillfälligt och det ska utvärderas regelbundet av långivaren. Skulle de särskilda skälen finnas kvar under lång tid kan långivaren bevilja dig undantag i flera år.
Tack så mycket väldigt snällt av folk att vilja hjälpa till, skönt med ett forum där folk inte skriver, som man bäddar får man ligga etc.
Har lärt mig en dyr läxa av detta och får skuldkänslor när jag ser på mina barn och vad man utsatt de för…
Ha i åtanke när du pratar med banken att de faktiskt också är en del i detta och att de inte borde vara speciellt intresserade av att få kreditförluster. På sätt och vis sitter låntagaren och kreditgivaren i samma båt.