De heter vindkraftsupplysningen, de signalerar med en gång att de inte kommer vara någon objektiv källa. Det är positivt, men budskapet ska du nog ta med en nypa salt.
1 gillning
Det får staten inte göra bara så där, det finns regler att förhålla sig till och att bekosta ett helt energislag är garanterat olagligt statsstöd. Det krävs godkännande från EU-kommissionen för det och då får du ha goda argument!
Den rapporten kan vi diskutera i små grupper…
Kostnaderna bygger på en del antaganden:
Havsbasersd vindkraft blir på 9 år hälften så dyrt att installera (overnight cost) jämfört med idag. Samma för landbaserad.
Faktum är att rapporten antar att alla kostnader minskar övet tid (i nuvärde) utom just kärnkraft.
Vidare har denna och andra rapporter (som gärna lyfts upp) låga kostnader för externilisering av prisvolatilitet. Det är orimliga antaganden.
Jag säger inte att de plockar körsbär, eller missleder avsiktligt. Det jag säger är att kalkylen bygger på antaganden och modeller där utfallet påverkas kraftigt av små variationer.
Därför blir det lätt svårt att driva ett argument med att hänvisa till EN rapport. I synnerhet när det är något som är så polariserat som energipolitik.
Det behöver göras ordentliga metastudier.
1 gillning
Kan du peka på några motsvarande studier som visar motsatsen då? Jag vill gärna lära mig mer om det här.
Jag tror Svenskt Näringsliv(finns en stor studie , du får googla ) har tittat på det och även Energiforsk. Energiforsk är tvärvetenskaplig och obunden teknologiskt.
Även Energimyndigheten sedan Kåberger inte längre är GD, ny studie:
Vill du läsa debattinlägg av sakkunniga, Second-Opinion.se . Men skynda, då den hemsidan stängs 30/6 (någon som kan förklara hur man laddar hela sidan med innehåll så DMa)
Sedan finns det branschorgan som Energinyheter.
När det gäller effekt av strålning och ev skador är det också väldigt omdebaterat. Finns massor skrivet snabb läsning på wikipedia ger en del inout.
Jag.gjorde ett grupparbete om biobränslen i första året på gymnasiet. Vi läste litteratur., rapporter mm som menade att Sverige skulle kunna vara självförsörjande på energi i princip med egen energigrödeproduktion, fasa ut kärnkraft mm. Dessa var från början av 80-talet och sedan dess har vi insett att det inte fungerar.Så det varierar över tid vad som är hottest deal….
Tack för länkarna, ska läsa lite där. “A least-cost capacity mix …”-studien har jag sett förut, men om man har synpunkter på hur oberoende en källa är så verkar det ju osannolikt att NEA skulle komma fram till att kärnkraft inte behövs…
Men menar du att detta är ett orimligt antagande och att kärnkraft faktiskt har blivit billigare med tiden då, historiskt sett? Min uppfattning är att det inte är så, snarare att kostnaden för nya reaktorer snarare gått upp med tiden. Om det inte finns några tecken på att kostnaden går ned med tiden så är det väl rimligt att tro att våra nya reaktorer inte kan bryta den trenden och helt plötsligt bli billigare?
Kostnaden för sol och vind har väl däremot faktiskt gått ned med tiden?
Det beror på hur långt snöre du mäter…
Hinkely Point 2 st EPR1600 för ca 550 miljarder. 2017 - 2030(ca)
Flamanvile 3 , 1st EPR1600 för ca 200-250miljarder. 2008-2023.
Olkulioto 3, 1st EPR 1600 för ca 125-130 miljarder. 2009-2024.
EPR1600 är en Arevadesign som genererar 1600MW 93% kap faktor och 60+ års designlängd. Problemet var att Areva som startat alla 3 projekten fick lägga ner då de inte klarade av att driva alla samtidigt.
Mycket av förseningarna/kostnaderna kan kopplas till ineffektiv projektering men även ovana entreprenörer, samt i fallet med Hinkley Point även Covidstörningar..
Det är osannolikt att framtida projekt drabbas i samma omfattning om processerna effektiviseras. Mycket av fördyrningarna är pga projekttimmar drar iväg. OL3 tex orsakade Arevas nerläggning att Siemens tog över och delar av projektorganisationen fick bytas ut.
Doggers Bank havsvindpark i optimal position, 3600MW med ungefär samma energiproduktion ca 130-150 miljarder i 2021 års priser. Exklusive elproduktion som då behövs när det inte blåser tillräckligt.
Det ligger även avtal med ytterligare 3GW för ca130 miljarder som är i planeringsfasen.
Vindkraften var också väldigt dyr i början och kostnadsminskningarna har framför allt skett genom effektivare projektering. Sedan har kostnassökningar på material drabbat båda, men projekteringskostnaden (ingenjörstimmar) är mycket större andel i komplexa projekt.
Ingen hänsyn i komplexiteten i ett blandat system som beskrivs i rapprten är med.
atr det inte heller finns tekniska lösningar på ex vätgasturbiner är också bortsett från.
Tyskland tex har ett officiellt mål på 2-4GW vätgasdriven produktion 2040, av totalt 100GW. Det försenar utvecklingen av vätgasgenombrottet.
2 gillningar
Ok så moderna kärnkraftverk har inga risker säger ni. Hur ska man tänka kring Zaporizhzhia i så fall? Vad jag förstår har deras elförsörjning blivit förstörd 8 gånger och de kör nu kontinuerligt med dieselgenerstorer för att kyla reaktorn.
Jag menar alltså inte att Ryssland ska anfalla oss men jag antar att det kostar försvaret något att sätta upp försvar av kärnkraftverk och dess elförsörjning?
Att förlora infrastruktur är ju alltid dåligt men om det kan leda till en härdsmälta så gör man ju allt man kan.
1 gillning
(inlägg raderat av författaren)
Ja men det är väl precis det som är kruxet, det är himla svårt att effektivisera processerna för nåt som man kommer att göra en handfull gånger.
Jag jobbade ju på SpaceX förut, och hela anledningen till att vi kunde sälja uppskjutningar till en bråkdel av vad det kostat tidigare var ju (förutom att vi var motiverade på ett helt annat sätt än “old space”-industrin) att för första gången så fick nån lite skala på raketer. När man gör nåt en gång i veckan istället för en gång vartannat år finns det helt andra möjligheter att effektivisera. Jag tror det är helt därför som kostnader för sol och vind sjunker, för kraftverken är så pass små att man måste bygga många. Det är inte en nackdel, det är en fördel.
Om man byggde vindkraftverk som kärnkraftverk, ett gigantiskt 2500m högt med kilometerstora blad istället för några hundra små, så är jag övertygad om att det skulle gå precis lika dåligt att få ned kostnaderna. Och på samma sätt tror jag aldrig att fusionskraft kommer att bli ett realistiskt alternativ om man behöver bygga något flera gånger större än ITER och gå ihop halva världen för att få råd, hur effektivt det än är. Det är därför jag tror att ska man satsa på nåt kärndrivet så är det SMR eller “små” fusionsreaktorer typ ARC. Det är bara på den skalan som man kan få lite skalekonomi och kunna iterera och effektivisera med tiden.
Om Google talade sanning så kostade Oskarshamn 3 på 1400MW ca 50 miljarder i dagens penningvärde att bygga 1985. 40 år senare kostar det 2.5x-10x mer att bygga en lika stor reaktor alltså? Tillåt mig vara skeptisk om någon argumenterar att “den här gången är det annorlunda.”
1 gillning
Det är inte ett orimligt antagande att kärnkraftens kostnader inte sjunker över tid. Historiskt har kostnaderna för nya reaktorer i väst ökat i både byggtid och pris per installerad megawatt. Det gäller USA, Storbritannien, Frankrike, Finland och Japan, och det finns inga tydliga tecken på att den trenden är på väg att vända. Därför är det logiskt att en systemstudie inte räknar med sjunkande kostnader för kärnkraft.
Vind och sol har däremot haft en långvarigt fallande kostnadskurva. Det beror både på teknikutveckling och på att EU:s stöd riktas mot elnätet som behövs för att ansluta förnybart. När EU finansierar nätet minskar anslutningskostnaderna och flaskhalsarna, vilket sänker systemkostnaderna över tid. Den typen av stöd omfattar inte kärnkraft, vilket gör att kostnadsutvecklingen för kärnkraft och förnybart fortsätter att skilja sig åt.
När det gäller NEA är det sant att de inte är helt oberoende. Men deras siffror ligger i linje med andra internationella källor som IEA, IRENA och EIA. Det betyder att även om man skulle anta att NEA är positiva till kärnkraft, så visar oberoende aktörer samma kostnadstrender. Slutsatsen att kärnkraftens kostnader inte minskar bygger alltså inte på en enskild källa, utan på en bred internationell utveckling.
Vad är alternativet menar du? Batterilagring eller vattenkraft som likväl bombas? Lägga sig platt och köpa gas från Ryssland?
Hur ska man tänka kring Zaporizhzhia i så fall? Vad jag förstår har det inte blivit någon härdsmälta där.
“Ju mer spritt, desto mindre sårbart” är ju en gammal svensk beredskapsprincip. Vattenkraft och kärnkraft är enstaka mål som blir ganska lätta att träffa. Vind och sol är i princip omöjliga att slå ut allihop.
Jag tycker inte detta diskvalificerar kärn- och vattenkraft, men man ska nog ha i åtanke att valet även har följdeffekter för försvaret. Jag vet att när farsan var krigsplacerad så var det på en LVAKAN vid Bergeforsens kraftstation i Indalsälven, men nuförtiden har jag ingen aning om huruvida vi har luftvärnsresurser för att tro att vi ska kunna skydda kraftverk. Skulle tvivla på det.