Det är det här som är den intressanta frågan, tycker jag.
5% boränta skulle innebära att en 85% belånad villa på 5 MSEK skulle kosta ~12,5K/mån + cirka 4K underhåll/drift + uppvärmning på säg 2K/månaden ytterligare + Alternativavkastning på de där 750K i insats om låt säga 0,06 * 750K = 45K/12 = ~3,7K i månaden.
D.v.s cirka 22K/månaden för en villa som bara ligger strax över snittet i riket på 5 MSEK. Exklusive amortering! Det är lite magstarkt! Då ska man komma ihåg att varenda slant som amorteras alltså har en alternativavkastning, oavsett hur man bokför det mentalt. Sedan kan man diskutera förväntad avkastning och om 100% aktier i ett index är rimligt att jämföra mot.
Så oavsett hur det här slår på bostadspriserna blir ju i så fall produkten bostad i termer av en snittvilla ohyggligt dyr!
Nej du är helt rätt ute. Om många får det knapert några år så motverkar detta förstås inflationen rejält. Så att staten skulle ge dispens för att slippa amortera tror jag inte så mycket på faktiskt, det vore att gasa och bromsa samtidigt.
Det stämmer. Och det är precis därför som vi har en centralbank med grundlagsskyddad självständighet. Om partierna skulle få för sig att börja kasta ut allmosor till folket så står centralbanken formellt sett fri att höja räntan ännu mer.
Givetvis. Men sannolikheten enligt Monte Carlo-simuleringar är ju som bekant väldigt god för aktier i det längre perspektivet. Vill man göra en mer rättvis jämförelse kan man ju jämföra mot en RikaTillsammans/Permanent-portfölj istället.
Staten hade kunnat agera mycket tidigare. Man borde ha fört in en gradvis upptrappning av amorteringsskraven parallellt med en nedtrappning av ränteavdraget, under lång tid om kanske 20 år.
Jag kan inte annat än att hålla med. Förmodligen lyckas det med en ränta på 4-5%. Problemet är ju att Riksbanken inte kan styra över bränslepriser och energipriser. Det i sej kan ju göra att läget blir riktigt allvarligt med väldigt höga räntor när inflationen fortsätter upp.
Men vi har ju sett förut hur staten tog bort amorterings kravet. Är ju i praktiken riktat för dom som är högt belånade.
Arbetstagare som inte varit med i A-kassan räddades genom att bli kvalificerade direkt. Inte så kul för alla som betalt hela sina liv.
Jag tror att ett senario där en stor andel Svenskar riskerar att bli arbetslösa och inte kan betala för sej är värre.
Håller med även här. Dock tror jag Staten har svårt att undanta vissa grupper. Finns förmodligen dom även med måttliga lån som drabbas av ekonomisk knipa på olika sätt.
Arbetslöshet, höga mat, bränsle, elpriser osv.
Räntan drabbar ju alla på olika sätt, men värst kanske för dom med lån.
Jo men det var inte pga inflationen utan för att folk kunde få svårt att amortera om de blev arbetslösa eller fått gå ner i arbetstid pga pandemin. Detta ledde tyvärr till att även de som inte behövde stoppa amorteringen gjorde så, det var väl bara att begära, inga speciella krav fanns väl?
Problemet i nuvarande läget är ju att inflationen sker i sektorer som räntan inte biter så bra på. (Eller tänker jag galet?)
Elpriset, bränslepriser, mat. Tre stora delar som ingen klarar sej utan.
Ren konsumtion visst, men Riksbanken har ett tufft jobb att få inflationen att minska, och är kanske tvingade att höja till gränsen där det blir riktig panik.
Och då kanske det kan komma vissa lättnader från pappa staten. Dock rena gissningar som förmodligen inte faller in men ändå.
Ja det är verkligen ingen bra utveckling, speciellt som att majoriteten idag verkar se det som att detta är det naturliga tillståndet. Bolån ska inte betalas tillbaka utöver det man tvingas att göra. Många resonerar på samma sätt med studielån. Jag är väl lite gammaldags men tänker i termer av att ALLA privata lån ska betalas tillbaka, av flera olika skäl. Inte minst för att gardera sig vid “krascher”, ofrivillig arbetslöshet, sjukdom etc.
Ovanpå detta är det sinnesjukt (ursäkta ordvalet) att dyra och stora bostäder prioriteras så hårt med den enorma skuldsättning som det leder till. Lite mer compact living vore bra av väldigt många olika skäl, inte minst för miljön.
När kommer ränteavdraget bli ett problem för budgeten, eller är det en piss i havet jämfört med allt annat? Förra året när man lätt fick 1.1% blir ränteavdraget 0.33%, går räntan till 5% blir ränteavdraget 1.5%, en nästan 5x höjning.
Många kommer dock att drabbas av att ränteavdraget är 30% upp till årsränta på 100 000 per ägare av bostaden, men räntor däröver får bara dras av till 21%. Hur många har kalkylerat med detta?
Jag gick över den gränsen 2007 och 2008 men idag har folk mångdubbelt högre bolån.
Men för staten blir det förstås enorma utgifter pga ränteavdragen när räntan skjuter i höjden.
Ja, men arbetslösheten kommer ju med räntorna då risken är överhängande att det blir lågkonjuktur om det hänger i länge.
Arbetslös som arbetslös, spelar ju mindre roll hur man blivit det tänker jag.
Krig och pandemi kan ju ses som extraordinära händelser båda två.
Resonerar lite på samma sätt. Jag har betalat tillbaka mitt studielån helt även fast jag egentligen bara skulle behöva betala en minimirat (CSN får inte automatiskt uppgifter om inkomst från andra länder). Fullkomligt förkastligt ekonomiskt, men eftersom jag ändå inte betalar skatt i Sverige av frukten från studerandet som lånet möjliggjorde, kändes det lite som en skyldighet att betala tillbaka det när jag ändå har tillräckligt med medel att göra det.
Jag håller helt med, man måste vara extremt empatilös om man inte kan sätta sig in i situationen av de som köpt bostad de senaste 10 åren. 5% i ränta är helt normalt om lånet ligger runt miljonen, på samma sätt som räntor på 15% är helt normala om lånen ligger på ~300 000 kr.
Du får det att låta som att valet har stått mellan att spekulera på bostadsmarknaden eller att inte spekulera på bostadsmarknaden. Dom allra flesta har faktiskt köpt en bostad för att dom har behövt någonstans att bo.
