True! På mitt gym är de andra (95% män) fullt upptagna med att i fallande skala:
Jag försöker gå dagtid (när tonåringarna förhoppningsvis är i skolan) eller sen kvällstid när de flesta redan är hemma efter sin träning. Ogillar att stå och vänta på att bänkar och maskiner ska bli lediga.
Jag ska fortsätta. Det är helt givet. I Sverige skulle det aldrig ha hänt men här finns inga alternativ.
Hur det kommer att gå med ”progression” i fråga om tyngre vikter etc. får vi se men någon ökning lär det bli. När man börjar på min nivå kan det bara bli bättre.
Jag fick en visning av gymmets PT nu senast. Det var vettigt. Jag fick klart för mig att det finns olika sätt att uppnå samma sak, ganska många till och med. Det hade jag inte fattat innan.
Att jag skulle bli någon sorts träningsnörd håller jag inte för sannolikt. Det vore iallafall mycket oväntat i så fall. Att ändå kunna hitta en ny rytm som fungerar är huvudmålet. Mitt mål just nu är att gå dit två gånger i veckan. Att öka till tre vore möjligt och det skulle kännas som ett sorts framsteg. Mer är så tror jag inte på. Jag har barnen att tänka på och en del aktiviteter i övrigt också.
Jag har inte noterat några dryga människor. Alla verkar rätt snälla. Det är en viktig bit av den positiva upplevelsen.
Jag ska nog prova det här basformatet ett tag först. Jag har svårt med fasta tider så att kunna gå när man har möjlighet är bra. Som mycket annat i Östeuropa har de öppet dygnet runt.
Tack för dagens skratt!!!
Tror det mesta har sagts, men något jag inte sett pratas om är att ha ett program för vad ska du köra på gymmet.
Fördelarna är många, men främst för nya på gymmet är det att ha en riktning, så att man inte irrar hit och dit och inte vet vart man ska vägen eller vad man ska köra.
Dvs ha en plan för vad du ska träna, gör det och sen far du hem. Utvärdera eftersom.
Första gången provade jag ett nybörjarpass som jag hittade på nätet. Det fungerade hyggligt, bättre än jag förväntat mig faktiskt. Jag gick runt och letade efter maskiner som liknade de på bilderna. Alla utom en fanns. PT:n påpekade att jag gjorde vissa saker fel och visade hur man ska göra. Vettigt helt klart.
Andra gången valde PT:n vilka grejer jag skulle använda för att träna hela kroppen. Det blev ett annat program men med samma innehåll. Det var bra och jag ska nog köra på det framöver. Det är lättare när någon inspekterat hur man gör saker, att det blir rätt. Senare kan jag helt säkert variera mig på olika sätt, särskilt om jag går dit oftare.
Har du varit på en crossfit eller atletklubb?
Tränat på atletklubb och har aldrig träffat så trevliga och hjälpsamma människor.
Det spelar ingen roll om man lyfter 50kg eller 300kg, folk engagerar sig och hjälper till oavsett.
Många gör felet att övertänka för mycket diten och daten. Bara gå dit och kör. Titta länken, håll det enkelt.
Kör det passet i 6 månader, 3 ggr i veckan.
Första året kommer man se resultat oavsett vad man gör på gymmet. Övertänk inte. Kolla youtube på tekniken.
Jag har tillhört Sverigeeliten i en idrott som kräver styrketräning. Vi tränade oftast på lokala atletklubben.
Crossfits sektliknande koncept ger jag inte mycket för.
Bra inställning. Motsvarar ungefär min plan. Vet inte riktigt vad jag hoppas på men bra om det blir något märkbart.
Precis! Man är nybörjare ca 1-2 år. Efter 6 månader kan man börja fundera på finliret, dela upp passen i olika muskelgrupper titta på specifika övningar etc etc.
Jag brukar rekommendera att undvika PT om man någorlunda har varit aktiv tidigare. De brukar alltid komplicera saker och ting för att rättfärdiga sitt pris. All information finns tillgänglig idag på nätet.
PT är väl ok mest för motivationen och man har någon som ställer en till svars.
Jag vet att det är mycket fördomar om denna typen av träning, jag var också rätt skeptisk till en början, men jag blev väl bemött och upplevde att merparten av människorna där jag tränade var väldigt trevliga och inkluderade.
Det kan säkert variera mellan olika ställen och jag kanske hade tur, men gillar man inte det första man går till så finns det oftast fler att välja på.
För mig är det mest hjälpsamma att hitta en träningsform som är rolig, och lättillgänglig, inte så tidskrävande.
Gym har aldrig roat mig, men sedan Friskis skaffade ”smarta gym” (E gym) har jag faktiskt släppt annan mer tidskrävande träning, som var mindre tillgänglig (men roligare än maskiner), till förmån för ”smarta gym”.
Vet inte hur möjligheten till smarta gym är där du bor, men kanske värt att kolla upp.
Det förenklar väldigt mycket, en behöver inte hålla koll på inställningar av utrustningen/stolen eller belastning, inte heller räkna repetitioner etc. Regelbundna styrketest ökar på belastningen, app för ökad motivation osv ifall det är önskvärt.
Slänger in en länk till video av ett exempel av E gym.
Visst finns det bra ställen.
Jag pallar bara inte med medelålders Svenssons som fått sig nån medelålderskris och helt plötsligt ska träna på onödigt krångligt vis, i onödigt dyra lokalar, med övningar som fått onödigt fjantiga namn…
Gå dit när dom öppnar fem dagar i veckan. Efter en vecka har du byggt upp en vana.
Sen behöver du även mål samt utveckling. Tar för/efter bilder.
Kör progressive overload. Du ökar med ett rep om dagen. Så gör jag med pull ups. Har nu lagt till vikt på mina pull ups och fortsätter öka med 1.25kg per vecka. Kör pull ups 5 ggr i veckan.
Jag är 78 och har fysiskt aktiv sedan lumpen men egentligen inte road av idrott och fysisk träning men fullt medveten att det är viktigt att vara fysiskt aktiv och det har med tiden blivit lite av ett behov att göra något varje dag.
Gått på gym de senaste 10 åren och tycker det är kul. Har sällskap av särbo men vi tränar var och en för sig och samlar ihop oss när vi är klara.
Jag gillar träna på stort gym och som pensionär kan jag välja timmar när de festa jobbar eller är i skolan.
Med tiden lär man känna andra “stammisar” som man kan heja på och kanske byta några ord med även om jag helst vill bli klar med träningen och gå vidare med dagen.
Men en del äldre stammisar har gymmet som ett slags träningsdagis där man sitter och fikar ( gratis kaffe ingår ) och snackar och dom verkar trivas med kombinationen träning och social samvaro.
Fick för ca 5 år sedan en rejäl smäll och hamnade på “lasarettet” där man skar upp mig ordentligt. Noterade att tack jag var i hyfsad form klarade jag konvalescensen klart bättre än om jag varit otränad och det var jag tacksam för.
Under pandemin blev det inget gym utan istället skogspromenader och träning i ensamhet på utegym men när vi var färdigvaccinerade så var det dags att komma tillbaka.
Trots att man bara kan frysa medlemsskapet två månader per år fick vi som pensionärer frysa det under hela pandemin och det var verkligen kul att komma tillbaka och börja träna igen.
Mitt tips är att skaffa en eller flera träningskompisar och besöka ett stort gym där man inte känner sig så ensam.
De bästa människorna som vinner de största crossfit tävlingarna tränar inte ens crossfit själva.
Vilket säger en hel del…
Men visst om alternativet är att sitta hemma så är det bra.
Nu var det ju inte frågan om att bli bäst i världen utan att bli stark och funktionell i vardagen och för det så är det en ypperlig träningsform.
Jag gissar att merparten av alla som utövar en idrott på elitnivå även tränar annat än just den specifika grenen.
Jag varvar gym (som jag tycker är tråkigt) med hemmaträning. Skönt ibland att inte behöva åka iväg. Finns massa olika pass på youtube. Kör yoga för rörlighet, hiit-pass för kondition och bl.a pilatesboll för core. Sen försöker jag komma iväg till gymmet 2gr/vecka och kör ett helkroppspass i maskinerna. Är nog ganska dålig på att öka vikterna. Men om jag kan behålla styrkan och rörligheten jag har nu vid 50 så är det bra vid 60 och väldigt bra vid 70. Tränar ju för att hålla mig frisk och orka med allt jag vill göra när jag slutar jobba, inte för att bli jättestark och vältränad.