Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön, ingen annan.
Ur personlig synvinkel sätter jag den personliga hälsan betydligt högre än lönen.
Ett tag när jag jobbade som arbetsledare försökte jag vara “alla till lags” vilket resulterade i att man var först på kontoret vid 06 och kollade igenom vad folk skulle ha med ut vid 7. Man stannade längst till 17 eller 18 (ibland betydligt senare) och jobbade även ofta på helgen för att få jouren att fungera.
Har aldrig tjänat så mycket pengar som då men det följdes av sömnsvårigheter, högt blodtryck, humörsvängningar o.s.v.
Bytte jobb till mindre ansvar, lägre lön men bättre hälsa vilket är det bästa jag gjort!
Så du som arbetstagare kan bete dig hur som helst, men ändå kräva att arbetsmiljön ska vara topp? Det är ju som att säga att den enda som har ansvar för att barnen lär sig i skolan är läraren. Man kan leda en häst till vatten och allt det där…
Då ska arbetsgivaren ta den i örat och visa vad skåpet ska stå.
Att arbetsgivaren äger arbetsmiljöansvaret står väldigt tydligt, men vi är tillsammans varandras arbetsmiljö. Svaga och otydliga chefer som inte tar ansvar är den sämsta chefen,
tyvärr har arbetsmiljöerna försämrats.
Det finns medarbetare/grupperingar som är rejält skickliga på att vara manipulativa och aldrig passera gränserna för acceptabelt beteende synligt eller irreversibelt. (“Jag skämtade bara, vi måste ha högt i tak, vi ska väl inte ha tystnadskultur, man måste väl kunna framföra förslag på förbättringar…det var inte jag”). En sådan medarbetare gillar makten som informell ledare kan skaffa sig men vill sällan ta på sig något ledaruppdrag för då behöver man ta ansvar också. Du har säkert också stött på dem, om inte annat när du gick i grundskolan.
Ord står mot ord och mitt i det står facket och ska representera både den som blir utsatt och den som bär sig illa åt. Att då som chef agera starkt eller överilat riskerar att man själv hamnar i skiten
Men ja det är absolut arbetsgivarens/chefens arbetsmiljöansvar.
Ja, du är inte ensam i din situation. Att vara chef är svårt, ibland omöjligt och inte så sällan både givande och utvecklande. Ibland allt på en gång. Allt beror på.
I ditt inlägg sticker några ord ut, samtidigt som frånvaron av andra ord också är tydlig.
Härskarfasoner och sjukskrivning är inga bra tecken, men du skriver inget om att du känner dig otillräcklig eller tvivlar på din kapacitet och förmåga.
Min reflektion på dina frågor:
- Du kan göra något av följande; gilla läget, gör något åt det, skjut ut dig.
Gilla läget verkar inte som det kommer hålla. Du har redan efter ett år varit i sjukskrivning. Din resiliens är nu lägre så du måste i sådana fall verkligen ändra din personlighet och attityd för att kunna stå ut. Är det möjligt? Förmodligen, men det innebär att du blir en annan person. Vill du det? Troligen inte.
Gör något åt det: du har försökt tala med kollegan och chefen men utan synbart resultat, som jag tolkar dig. Du har nu VD och HR på gång in. Ledsen att säga det, men räkna inte med för mycket resultat till din fördel. Det beror på mycket på organisationen men HR skyddar ofta företaget och VD vill bara bli av med problemet. Det vill mycket till för att din chef ska åka ut istf dig. Troligen landar det i en serie samtal där ni ska tala om problemen som din chef förmodligen inte ens ser, erkänner eller bagatelliserar/skämtar bort. Du behöver ställa dig frågan om din chef är tillräckligt mogen som person för att kunna ta denna sorts kritik utan att bli helt omöjlig att jobba med i framtiden.
Skjut ut dig: förmodligen det bästa alternativet, fast på dina villkor.
Är det möjligt att sluta vara chef men ända vara kvar? Kanske, men beror på organisation. Vem blir din framtida chef? Någon ny eller kommer din nuvarande chef då ta över?
- Om det är såhär att vara chef? Ja, ibland, men oftast inte, precis som i alla grupper av människor. Skillnaden är att som chef har man mer påverkan och att du i din nuvarande situation är i ‘fel ända av pinnen’.
Mitt förslag till dig blir att kör processen med VD o HR. Alla blir medvetna om problemen, så det löser sig kanske. Chefen har kanske en historik som med detta helt enkelt blir för mycket. Tänk på att i mogna organisationer ser individerna mer till helheten och vad som är den bästa lösningen på totalen. Omogna organisationer har individer som ser mest till sig själva. Du får väl fundera på var din organisation befinner sig.
Förmodligen blir det bättre under en period. Alla skärper till sig, frågan är hur länge o till vilken grad. Om det efter ett antal veckor, några månader fortfarande skaver i din vardag, så ska du ta ett längre samtal med din VD. Han eller hon har mandat att faktiskt göra något och du behöver det stödet. Det samtalet kan gå åt flera håll. Du kan ha fullt stöd där VD verkligen ser problemet med din chef och vill göra något åt det och dessutom behålla dig för din kompetens som chef eller specialist. Du kanske möts av ointresse av en VD som bara vill bli av med problemet. Då vet du det och kan agera utifrån det. Du kanske möts av en VD som står enbart på din chefs sida och som inte ser din problematik alls. Då vet du det.
Oavsett vilket ska du inte ta några beslut vid sittande bord, utan ha lite betänketid. Oavsett vilket ska ditt mål vara att komma ut så bra som möjligt. Om det slutar med att du lämnar organisationen så har du en god chans att få bra villkor. Se till att du får bra referenser. Det är verkligen viktigt.
Det enda resultat du inte får acceptera är ‘vi väntar och ser’. Det är ytterst osannolikt att det kommer lösa sig av sig självt.
Lycka till.
Tyvärr finns det bara ett alternativ för dig, att försöka vara Don Quijote kommer att kosta dig hälsan och eventuellt karriären. Att försöka påtala brister i arbetsmiljö / kultur och “få rätt” mot chefer, Hr funktioner etc. i ett storföretag är extremt sällsynt primärt pga. lojalitetsband och många andra anledningar därtill. Vad är det du tror att du skall uppnå? Få rätt? Vara Don Quijote?
Mitt råd är att aktivt börja tittat efter en ny spännande utmaning och tills denna uppenbarar sig finna balans och vara strömlinjeformad och inombords skratta åt galenskapen – Det är bara ett jobb!
Ber om ursäkt att jag är så nedslående – Din hälsa kommer först!!
Har lärt mig den hårda vägen att man inte kan förändra någons beteende som inte vill förändras. Var tvungen att byta roll på mitt förra företag för att komma bort från en chef. Stångade mig halvt blodig för att försöka få honom att förstå hur jag mådde och vilket stöd jag behövde. Försökte alla verktyg man kan tänka sig inom kommunikation. Konkreta exempel, lösningsorienterad, hur det kändes för mig, men fanns alltid bortförklaringar till hur allt var på grund av mig och att han inte såg potential i mig till en ledarroll. Spola ~5 år framåt och jag har endast haft projektledarroll och chefsroll sen dess. Aldrig mött någon liknande feedback.
Med detta sagt. Han var inte en elak person, men han kunde inte förstå mig och var för bekväm för att försöka. Har efter detta alltid valt chefen och organisationens grundvärderingar före rollen. Chefsrollen kan vara en fantastisk tjänst, men mycket beror på förutsättningar.
Inget behöver vara bestämt för evigt heller. Prova på någon annan roll och vill du prova chefsrollen igen om ett antal år gör det då. Personligen skulle jag inte prova på en ny chefsroll om jag redan känner att mitt hälsokonto är ganska bränt. Tror alltid det kommer vara ett ganska heltiskt tempo första 6 månaderna oavsett hur bra chef och organisation det är.
Det är väl alltid samma sak, chefen är ju arbetsgivarens representant.
Var ska man annars gå med arbetsmiljöproblem? Man kan ju inte mejla högsta chefen för allt kasst som händer.
Sen finns det allt för många chefer som slickar uppåt och vågar inte ta upp problem.
Hej,
Jag tror bästa för dig är att prata med din chef och din kollega och undersöka vad som är fel eller vad som har gått fel. Men under tiden behöver du tänka dynamisk jag är säker på att du kommer må bättr när du har börjat tänka dynamisk och hjälper också att kunna utvecklas och lära oss av andras misstag jag bifoger en bild
Kan du inte säga precis vad du tycker och tänker om du ändå känner att du kan säga upp dig ändå när som helst, hade varit intressant vad dom har för respons på detta och ta upp exempel på situationer som har varit fel, fattar dom inte efter det så säg upp dig där och då
Att vara chef är så otroligt otacksamt… Trevligare att jobba på golvet och mycket roligare
Bra tips, tack!
Jag får se hur det blir med processen. Har jag orken och tiden kommer jag köra på men just nu lutar det mot en lindrig variant där jag löser det genom att byta jobb/tjänst. Kommer att göra det snyggt, målet är att kunna ha min chef som referens framöver.
Vad är bra villkor, har du några exempel?
Detta är mitt i prick. Suveränt råd!!
Pengar eller tid, i korthet.
Flexibel uppsägningstid dvs kunna gå med kort varsel.
Helt eller delvis arbetsbefriad uppsägningstid.
Behålla bonus som annars möjligen annars går på årsbasis.
Extra lön som avgångsvederlag.
Behålla förmåner som försäkringar osv.
Fundera på vad som är viktigt just för dig.
Ett.tips är att dunförmodligen har fler frihetsgrader i din förhandling om du gör den utan facklig inblandning. Om du inte når dit du vill eller hamnar i underläge bör du ta facklig förhandlingshjälp, men då blir det förmodligen mer enligt regelverk med allt stök det innebär. Själva nyckeln är att arbetsgivaren ska slippa det.
Då är jag med!
Efter att ha haft samtal per telefon med både chef och vd för att påpeka situationen så beslutade jag att ha med mig facklig representant på en träff med HR och min chef. Känner mig tyvärr varken stark eller rutinerad nog att stå upp för mig och stå emot min chefs manipulativa drag.
Efter detta lär det bli en del träffar med inblandade parter för att bättra vår grupp. Det kanske blir bättre, så bra att jag kan jobba kvar medans jag söker annat för en mjuk övergång. Det är min förhoppning.
Otrivsel i arbetsmiljö= Risk
Åtgärd= Byt miljö
Forestryfox - Jag lider med dig - du har hamnat i en mycket jobbig situation som företag har svårt att hantera på korrekt sätt.
Jag tror tyvärr inte att du kommer någon vart med HR (Tänk på att det är företagets representant) och Chef och med facklig representant närvarande kan det resultera i omplacering och i värsta (bästa) fall utköp med argumentet din arbetsmiljöansvar och hälsa.
Du behöver en extern samtalspartner (Företaget skall erbjuda detta annars en vän eller någon du kan prata med) för att hitta din egna balans och styrka att söka dig vidare från denna arbetsplats. Det här handlar inte om dig - Detta handlar om rutten klutur och dåligt ledarskap!!! Som en tröst kan jag nämna att det är inte ovanligt att de “vassaste” hamnar i den situation som du just nu upplever.
Det bästa om du orkar, med hjälp av externt stöd, finn styrka bit ihop och le och sök dig vidare. Dvs. gå vidare med så lite friktion som möjligt med intakta referenser.
