Detta forum dyker ibland upp när jag söker efter svar på juridiska frågor så jag tänkte be om tips och råd här. Även om ni inte har svar så kanske ni kan tipsa om var jag kan söka svar på mina frågor. Man läser ofta “kontakta en jurist” och jag kanske är pessimistisk av min natur men jag finner mer trygghet i att få svar, svart på vitt, av t.ex. en myndighet. Skattefrågor ställer jag till Skatteverket osv.
Mina frågor handlar om överlåtelseförbud och hur det påverkar laglotten. Är det bara jurist som gäller eller kan jag ställa mina frågor till nån myndighet också?
Jag har två barn som vi kallar A och B. Jag vill ge en fastighet i gåva till A med överlåtelseförbud som ska gälla livet ut. A är med på detta och har inga problem med det.
Det jag undrar är hur detta kan påverka B:s laglott och hur jag skyddar gåvan från ev. laglottskränkning. Att jag specificerar gåvan som “ej förskott på arv” saknar väl rättslig betydelse om det kränker laglotten? Behöver jag formulera något i gåvobrevet eller testamentet?
Jag har redan ett testamente där det framgår att B bara ska ärva sin laglott. I dagsläget har jag dessutom tillräckligt mycket medel kvar i form av en annan fastighet som gör att ingen laglottskränkning sker.
Med det sagt är jag inte döende (men pensionär) och vill inte tvingas att behålla min andra fastighet eller låsa pengarna i en ny fastighet. Min tanke är alltså att sälja min andra fastighet, flytta till hyresrätt och använda pengarna.
Jag har inte för avsikt att spendera för sakens skull utan bara sluta vara snål mot mig själv. Uppleva saker medan jag fortfarande kan. Det kan alltså finnas tillräckligt med pengar kvar eller också inte, beroende på hur länge jag lever.
Om det inte finns tillräckligt med pengar kvar när jag dör som påverkar B:s laglott, vad händer då? Jag vill inte att A under några omständigheter ska kunna förlora fastigheten utan då ska B endast kunna kräva att få samäga 1/4 av fastigheten vilket motsvarar B:s laglott. Detta med samma villkor som A dvs. överlåtelseförbud livet ut.
Ska detta specificeras i testamentet och/eller i gåvobrevet? Att endast B kan kräva att få samäga 1/4 av fastigheten om det inte finns tillräckligt mycket pengar kvar för att täcka laglotten (om B väljer att kräva det).
Jag undrar även om det är möjligt att medan jag lever, erbjuda B ersättning mot att B skriver under att B inte kan kräva mer för fastighetsgåvan efter min död? Även om ersättningen inte motsvarar 1/4 av fastigheten då A aldrig kommer att kunna avyttra den. Kan ett sådant avtal vara ogiltigt om ersättningen inte motsvarar laglotten även om B godtar en sådan ersättning? Om B inte skulle godta nån ersättning ska B inte kunna få mer än rätten att samäga 1/4 av fastigheten tillsammans med A som då äger 3/4.
Jag har tyvärr inget svar på din fråga, men överlåtelseförbud livet ut låter tufft ur mottagarens perspektiv. Hen kan alltså aldrig göra som du själv gör nu, överlåta den i förväg till eventuella barn eller barnbarn, utan tvingas ha ansvaret själv oavsett ålder och hälsa.
Jag hoppas ni hittar en bra lösning för alla inblandade.
Om någon istället kan rekommendera en jurist eller en juristbyrå så skulle det uppskattas också. Nämn dock om ni har personlig vinning av er rekommendation. Nån med erfarenhet av LawLine och Jurio? Alternativ mer “traditionella” Familjens Jurist? Erbjuder banker denna tjänst eller är de mer fokuserade på privat- och företagsekonomi snarare än arv?
Jag är inte jurist, så mina egna tankar.
Jag tror inte du kan på något sätta “tvinga” barn A att aldrig sälja ett ge ett objekt vidare. Då du har givit din gåva, så har också din “kraft” att skydda den också försvunnit.
I din andra fråga så kommer detta sannolikt att kallas “förskott på arvet”. Vilket låter helt logiskt. Det blir lite som att du tar en vara i butiken och skriver en lapp om att du ska betala senare.
Som sagt, jag är inte jurist, utan detta är mina tankar
Jo, gåva med villkorat överlåtelseförbud innebär att gåvotagaren aldrig kan överlåta fastigheten genom försäljning, pantsättning eller byte och Kronofogden kan heller aldrig beslagta fastigheten för att driva in skuld. Det är ett starkt förbud med både för- och nackdelar.
Ingen behöver acceptera ett överlåtelseförbud, man kan avstå att få äga fastigheten också.
Vad händer om man accepterar gåvan, men efter säg 20 år så får man ekonomiska problem? Innebär det då att man tvingas betala t.ex. en fastighetsavgift för en fastighet man aldrig kan bli av med?
Känns spontant som en rätt onödig risk, man vet inte hur skatter och andra avgifter kommer se ut på 20-30 års sikt.
Låt mig komplettera bilden. Överlåtelseförbud är relativt vanligt i samband med generationskifte inom lantbrusektorn och detta är helt rimligt.
Ett Överlåtelseförbud brukar se så här. “Fastigheten får ej överlåtas utan medgivande från gåvogivaren.” Detta upphör alltså när gåvogivaren dör.
En fastighet kan bara överlåtas upp till taxeringsvärdet minus 1 krona som gåva. Då får dessutom gåvomottagaren överta tidigare ägares ingångsvärde och får därmed en latent skatteskuld. Ett förenklat exempel.
Marknadsvärde 16 miljoner. Belåning 2 Taxeringsvärde 10 miljoner. Latent skatteskuld 2 miljoner. Fastigheten är en släktgård, varför föräldrarna är oerhört angelägna att en av barnen tar över.
Barnet får fastigheten som gåva och erlägger taxeringsvärdet. De tre övriga barnen kompenseras 2 miljoner vardera av föräldrarna.
Barnet får fastigheten värd 16 milj. Erlägger 10 miljoner och tar över en latent skatteskuld på 2 miljoner.
Gåvomottagaren får i realiteten 4 miljoner av sina föräldrar, medan övriga syskonen får “enbart” 2 miljoner. Pengarna räcker inte till mer, eftersom föräldrarna själva måste få en del över till sitt eget boende mm.
Då är det högst rimligt med ett överlåteförbud. Tänk själv om gåvomottagaren tröttnar efter ett år och cashar hem. Inte så populärt.
Jag har faktiskt varit med om detta i samband med en överlåtelse. Gåvomottagaren tröttnade och sålde relativt snabbt. Inget förbehåll fanns. Hur relationen till föräldrarna blev vet jag inte. Jag känner däremot ett av de övriga syskonen och han var på ren svenska förbannad. Syskonrelationen har inte blivit densamma sedan dess.
Jag är bara nyfiken: Det innebär alltså att överlåtelseförbudet upphör när gåvogivaren dör? Gåvotagaren är alltså inte “surrad vid fastigheten” till sin död?
Ja, om man formulerar det så. Man kan även formulera att det ska bli ett permanent överlåtelseförbud efter gåvogivarens död dvs. hela gåvotagarens liv. Det enda man inte kan kräva är att den ska fortsätta ärvas utan det är upp till gåvotagaren vem som får den efter gåvotagaren dvs. fideikommiss finns inte längre. Skulle gåvotagaren dock skriva samma villkor skulle det i praktiken bli en form av fideikommiss.
Jag har varit med om ett tvåsiffrigt antal överlåtelser med överlåteförbud. Även om det formellt är möjligt med ett sådant förbehåll, så har jag aldrig, upprepar aldrig varit med om en sådan skrivning. Förbudet har upphört när givaren dör.
Med gåvogivarens samtycke kan gåvomottagaren dessutom låna pengar. Detta är heller inte helt ovanligt. Säg att en grannfastighet kommer ut på marknaden och att gåvomottagaren vill köpa den. Då kan hen låna pengar med gåvogivarens skriftliga medgivande för att finansiera köpet.
Självklart skulle bankerna aldrig ge några lån. Hur ska de kunna göra det när fastigheten aldrig får säljas, bytas eller utmätas? Det är underförstått. Återigen, du skyddar fastigheten från utmätning men du kan heller inte sälja, byta eller pantsätta den.
Ja, det är upp till gåvotagaren att avgöra om denna vill detta eller ej. Det är dock fullt möjligt enligt lag.
Vad som händer om gåvotagaren dör dagen efter gåvogivaren dött? Samma sak som händer oavsett när gåvotagaren dör. Finns inget testamente så ärvs det som det skulle göra utan något testamente. Upprättar gåvotagaren ett testamente kan den specificera vad som ska hända efter sin död. Exempelvis fri förfoganderätt eller fortsatt villkorat överlåtelseförbud på bestämd eller obestämd tid/livstid. Inte svårare än så. Överlåtelseförbudet gäller endast gåvotagaren och kan inte ärvas dvs. så kallad fideikomiss - såvida gåvotagaren inte upprättar samma villkor men det är inget första gåvogivaren kan styra över.
