Förstår inte din önskan om FIRE. Du är ju i praktiken redan ekonomiskt oberoende?
2 gillningar
Det är osäkra pengar och kan sluta trilla in imorgon eller om 1 - 2 år, så det är ingenting jag förlitar mig på ska fortsätta en längre tid framöver om jag inte faktiskt börjar engagera mig i det.
Men ja, jag är nära nog att vara ekonomiskt oberoende för att egentligen inte bry mig om det kommer in mer pengar eller inte.
1 gillning
Nej det var inte tanken även om det såklart är en möjlighet, men det känns dumt att inte skatteoptimera de där pengarna, dvs att ta dem som utdelning istället.
Min tanke var att ansöka om omställningsstöd samt låna upptill stödet man kan få.
Det kanske anses fult när man har kapital?
Ja laglig rätt vet jag att jag har, men det slår lite fel ut när man också är minoritetsägare av bolaget man jobbar i 
Här hade jag börjat. Är du säker att ett jobb-byte löser det? Lägg först ordentlig med energi på att reda ut varför du känner skav, är mitt råd.
Har du funderat på hur stor del av din livskvalitet som kommer från jobb respektive familj respektive annat? Nu kan du jobba 70% och ändå dra hem mer än om du bytte. Vad är de timmarna med dina barn värda? Två fingerknäppningar och sen är de utflyttade och du träffar dem kanske några dagar om året.
3 gillningar
Min input är att gå all in på kreativitet och trädgård på fritiden som ett första steg. Rita upp ny layout, kom på sätt att föröka och så växter som du kan plantera ut. Testa på det en period, var ute i alla väder, gräv och rensa ett par timmar varje helg så du kan få njuta av det och känna ännu mer om det är något du vill göra även som yrke. Vill du fortfarande byta karriär om säg 2-3år så gör det!
1 gillning
Stor igenkänning på detta. Är själv i IT-branschen och landade här mycket pga. just det kreativa arbetet i form av problemlösning och skrivandeprocessen (kod i detta fall). Det faktum att AI alltmer tar över just dessa bitar har fått mig att överväga att helt lämna IT-branschen och satsa på någon mer praktisk/kreativ sysselsättning.
Väldigt nyfiken på detta. Får man fråga vad du pysslar med? 
1 gillning
Nu vet jag inte hur stort stöd du får, du kanske tycker det räcker. Men räknar du bort bolagsskatten (som du slipper vid löneuttag) och räknar in avsättningen till den allmänna pensionen plus att du behåller din SGI så är det inte en så dum idé med lön upp till brytpunkten. Kör det genom en AI om du inte gjort det 
Många har föreslagit att köra mer trädgård på fritiden, jag är absolut inte emot de förslagen. Men min poäng är att de 14 månaderna med utbildning dels ger en break från nuvarande jobb, dels ger dig insikter i det tänkta yrket. Jag har svårt att se att du ångrar om du går utbildningen , om inte annat för insikterna och pausen det ger. Därför är min approach att försöka göra det steget så ofarligt och smärtfritt som möjligt.
Även om du är delägare så har du ju de här planerna/tankarna. Om du är uppskattad ger de dig troligen hellre tjänstledigt än börjar bråka. En transparent och ärlig dialog brukar funka bäst i [vad jag tolkar som] ett mindre bolag.
Hoppas du hittar din väg framåt 
1 gillning
Förstår att du siktar på FIRE så du kan göra vad du vill men någonting måste du ju ändå göra när du kommit dit. Ponera att du jobbar x år till med nått själadödande och uppnår FIRE för att sedan börja med ditt “riktiga liv” i trädgården. Hade det inte varit bättre att göra det från början?
Ett annat alternativ kan vara att söka ett helt annat jobb i din bransch? Kanske vara mer på kontoret och jobba med något kreativt tillsammans med andra?
Vilket intressant inlägg, framförallt då jag känner igen mig i din situation och tänkt skriva om det själv.
Jag har kanske inte svaret som du eftersöker, men jag kan ge min bild av hur jag valt att förhålla mig till samma dilemma och vad det ger i praktiken.
Kort bakgrund om mig.
Jag är 41 år och har jobbat hela livet i Försvarsmakten. Detta har varit givande och utmanande karriärmässigt med flertalet utlandsmissioner bakom mig och personalansvar för många duktiga soldater och officerare. Jag är en praktisk person som trivs utomhus och vill jobba fysiskt.
Jag har dock inga egna barn men en särbo med separat bostad och ekonomi.
Har en ok snittlön på ca +50.000kr med olika tillägg och bra semesteravtal och mycket kompledigt. Dock innebär jobbet alltmer planering och mindre fysiska utmaningar, även om jag fortfarande får komma ut och luftas lite då och då. Jag har sparat flitigt sen 20-års åldern och har ett bra kapital för att kunna kompensera ev bortfall i inkomst.
Sedan några år tillbaka har jag inte alls haft samma motivation och glädje att gå till jobbet pga bristen på äventyr och fysiska utmaningar. Efter att jag gick en skärmflygkurs i Åre så träffade jag en kollega som studerat till Äventyrs och vildmarksguide däruppe och han gav en väldigt positiv bild av sin tid där. Detta gav mig inspiration att faktiskt våga ta klivet bort från det komfortabla arbetslivet och min regelbundna intjäning.
Jag har nu tagit tjänstledigt och får omställningsstudiestöd från CSN på 75% för att det ska räcka hela studieperioden (och kompletterande omställningsstöd från min omställningsorganisation vilket ger ca 2000kr extra i veckan). Självklart har jag tagit studielån på ca 10.000kr/mån, som jag helt använder för att amortera på bostadslånet. Det ger i handen ca 18000 efter skatt och amortering.
Jag ska även tillägga att jag kompletterar inkomsten med att hyra ut min lägenhet i sthlm och mitt hus på tjänstgöringsorten för att få in en extra slant.
Jag hyr nu en lägenhet i Åre, tjejen veckopendlar hit på helger och jag pluggar till Äventyrs- och vildmarksguide med ett gäng 20-30 åringar.
Så hur lever jag och hur känns beslutet?
Det är det bästa beslut jag tagit på många år. Jag fyller mitt liv med meningsfulla aktiviteter om dagarna, Klättring, grottdykning, forsränning, skärmflygning, vandring, skidåkning mm. Och det har varit otroligt kul att lära känna nya, unga, engagerade människor som har börjat sin framtida livskarriär med denna utbildningen. För mig känns det som att jag har semester i 14 månader då jag gör allt sådant på utbildningen som jag skulle gjort på min lediga tid.
Det ekonomiska “bortfallet“ från min anställning är i relation till den livskvalitet jag fått, obefintlig. Med det sagt innebär det i praktiken att jag inte sparar lika mycket som jag gjorde innan, men jag har inte heller behövt plocka ut något från mitt sparkapital. Jag klarar mig bra på mitt CSN och uthyrningsintänkter. Visst, jag kan inte köpa precis vad som helst, men mina störta utgifter är hyran, mat och bilen. Sen är problematiken att ju fler aktiviteter jag provar på, desto fler vill jag börja utöva och det kan bli kostsamt om jag ska köpa utrustning till alla olika sporter.
Jag vaknar jag upp varje dag med en längtan till att faktiskt gå ut och ha kul, till skillnad från hur jag kände mig när jag jobbade. Detta är helt klart värt kostnaden i att ha en lägre inkomst just nu. Jag kommer vilja fortsätta jobba som guide efter utbildningen och även om det är ett betydligt lägre avlönat arbete så kommer jag ha mer glädje i vardagen. Istället för att jag känner att jag måste jobba ihop pengar och semesterdagar till att kunna åka iväg och vandra, åka skidor, forsränna eller klättra, så kommer jag kunna göra allt sådant som en del av mitt arbete och få (någorlunda) betalt för det.
Jag är medveten om att jag inte har några barn att ta hänsyn i detta fall. Men jag vill ändå förmedla den känsla av frihet som detta innebär. Hoppas det ger dig lite mer mod inför ditt framtida karriärsval.
12 gillningar
Är du ens säker på att du skulle vilja göra FIRE om du byter bana i livet? 
Har du ett jobb du trivs på och som är mer i linje med dina värderingar är det väl inte självklart att du kommer vilja sluta jobba helt? Om så är fallet så kanske livsinkomsten blir densamma även om du skulle ta ett jobb med lägre lön
Jag upplevde samma sak som utvecklare - vad gör man nu med AI. Men slutsatsen är att du sitter på kunskap som utvecklare och kan bygga hela system. Din energi går mindre till att bygga produkten men mer till att sälja den och bygga verksamheten runt. Även om det låter kul med trädgårdsutbilningen skulle jag utnyttja existernande kunskap och starta eget.
Låter som en dröm och att du letar efter perfektion i perfektionen.
Jag har också precis haft ett jobb som varit utvecklande där jag fått arbeta med händerna, sälja och träffa kunder och forska och skapa produkter så ja, det var kul så länge det varade. Nu får jag uppleva något nytt men hoppas jag är tillbaka igen inom kort.
Jag jobbar också inom IT och ville bara säga att det du upplever är du inte ensam i branchen. Det är många som känner samma sak. Skaffa ett hobbyprojekt för att mata din programmeringsådra är ett sätt att lösa det där.
Utöver ovanstående kommentar; Det låter som att du har många tankar i huvudet och behöver få lite ordning i hjärnkontoret. Har du något bollplank? Om inte, kan en coach vara ett perfekt bollplank för de praktiska aspekterna, eller en terapeut för att hantera vemodet (och annat).