Hej allihop! Såg denna graf på placera idag och fick mig en riktig tankeställare!
Helt sjukt hur några av världens största företag knappt har återhämtat sig sedan IT-bubblan trots att det var över 20 år sedan!
Ännu ett bevis på att riskspridning är grymt viktigt, jobbigt om man hade gått all-in i Ericsson och Nokia på den tiden.
Börsen kan vara farlig då den verkligen är oförutsägbar, se till att sprida era risker! 
Hade varit intressant att se siffror inklusive utdelning också. Tror inte det ser riktigt lika illa ut då.
Vid första anblick kan det se hopplöst ut. Men man behöver ju inte återhämta förlorat kapital via samma aktie utan man kan göra det via ett eller flera andra innehav över tid där återhämtningen går snabbare.
Då jag tappar kapital via en aktie eller fond tänker jag inte “fan nu måste jag vänta tills jag ligger på plus”. Jag ser på vilka möjliga innehav som ger mig bäst värdetillväxt och är det andra innehav än de jag har så byter jag.
Precis, långsiktighet och riskspridning är minst lika viktigt.
Lätt hänt att man sitter kvar med svarte Petter med tanken om att kursen ”förr eller senare” återhämtar sig, det brukar det ju alltid göra sägs det. 
Kloka ord. Sover tryggt om nätterna med mina breda indexfonder hos Avanza, Better Wealth, Nordnet och Lysa.
Jag har lärt mig ett sätt att inte tänka i termer av vinst eller förlust i enstaka innehav utan jag ser till hur jag ska få värdet att öka bäst totalt på mina depåer. Då är det lätt att sälja av innehav jag tappat på eftersom jag då tagit beslutet att lägga över det värdet i annat innehav. Dvs jag ligger sällan kvar “för länge” i förhoppning om att det ska vända uppåt utan jag säljer, köper något annat, och går vidare.
Jag har bestämt mig för att aldrig få stora förluster. Det får jag inte heller eftersom jag säljer innan dess.
Tricket är sedan att våga gå in igen tillräckligt snabbt och med tillräckligt mycket kapital. Det kan man öva på.
Mitt mål är att inte förlora på mitt kapital och att jag får mina levnadskostnader betalda. Procenten är inte det viktiga.
Jag brukar tänka på den här också…
Det går att skydda sig om man vill. Om man är girig och behåller för att inte missa uppgången sen blir det svårare. Men det beror på personlighet och situation. Att sprida riskerna är ju inte fel heller.
En stor nedgång kan bli en stor mental belastning. Det ska inte underskattas.
Ja, jag kommer prata om det i ett avsnitt en av de kommande veckorna att ha en plan som har utrymme för att man har fel. De flesta gör fel i att inte ha tillräckligt mycket “margin of safety” och en plan som passar ens personlighet. 
Men åh! Sjukt många intressanta framtida avsnitt du gör reklam för!
Och ja… TS och din tabell ger minst sagt en tankeställare. Så General Electric hade 1011 toppar innan de till slut slutade ha toppar och tappade 71% av sitt värde? Vilken kung den som sålde på topp 1011 måste känna sig som.
Även om den som sålde på topp 1011 känner sig som en kung. Borde den personen känna sig som det? Var det tur eller skicklighet?
Kommer vi år 2030 kunna säga samma sak om den som sålde sina Tesla aktier den 21 jan 2021? Var det (i en hypotetisk framtid) tur eller skicklighet?
Hahaha, den tanken slog mig inte ens. Men ja. 
Haha själv satt jag och räknade ikväll på vad man skulle vara värd om man lagt en lax på BTC 2010, när priset just tokrusat från 1 öre upp till 1 kr per BTC.
Skicklighet. Har själv överbelånat huset för att blanka Tesla och vara lång i GME sedan den 20 januari, men det är väl inte alla som har övertygelse i sina analyser, det har jag full förståelse för.
Keep us posted. Jag lär gärna av mästaren. Min blankning av Tesla förra året gick ju sådär. 
Vilken tur att du har skicklighet så du kan göra såna analyser. 
Jag jobbar på min tidsmaskin, än så länge kan den bara skicka information framåt i tiden, men jag kan skicka den kortare och kortare tid framåt.
Så snart tror jag att mitt framtida jag har lyckats skicka information bakåt i tiden så mitt framtida jag kan skicka framtidens börskurser till mig redan idag.
Köpte aktier en gång i tiden som var riktiga bojsänken. Sådär en 30 papp minus.
Nåja, man lärde sig något av det också.
Innan bojsänket kom på tal kring 2008-9 så gjorde jag säkert en 50-70k plus dock på att köpa i cykliska bolag som dippade hårt under en krisen.
Men hade inga större summor att röra mig med så. Blev inte miljonär då… heller… 
Jag hade en rätt svår dialog med mig själv om mitt direkta innehav i Tesla (köpte för rätt många år sedan). Gick till sist ur Tesla förra året när jag låg mer än 500% plus (det mesta jag någonsin har varit plus på en enskild aktie).
Var det skicklighet? Absolut inte. Vid en av Avanzas tidiga courtage-fria dagar för Amerikanska aktier så köpte jag in mig i ett tiotal bolag. Baserade inköpen på företag som jag kände till (eller har en relation till) samt aktier som var populära bland andra Avanzianer. Köpte samtidigt in mig i ett onoterat bolag för lika mycket som de andra sammanlagt. Har nu sålt allt och kan konstatera att långsiktigt ägande i enskilda aktier sällan fungerar till min fördel.
När jag började på Chalmers i början av 00-talet så gick jag in i LME på typ 182,50 och lyckades så när som pricka in toppen. Hade också en fin investering i Telias IPO.
Det är inte bara förlusterna som kostar, det är också hur det påverkar en som person. När jag investerade i Telia och Ericsson så var det med en alldeles för stor andel av mitt sparkapital, jag diversifierade investeringarna alldeles för dåligt och jag tog en allt för hög risk.
Jag köper fortfarande mindre lekposter i bolag som jag tycker är intressanta (mest för att se hur de utvecklas) men merparten av mitt långsiktiga sparande hamnar i breda och billiga indexfonder.
Här är en intressant video från Financial Sense (en av mina contrarian thinking källor) med en jämförelse mellan ”Go go” åren fram till 1966 (finns likheter med det vi upplever senaste årtiondet) och den efterföljande ”osynliga” kraschen pga inflation i 16 år (!!) fram till 1982.