Nämn ALDRIG UNGERN! Det va så det började på 30-talet…
Nej. Frågeställarens fråga är inte ett problem som skall skötas isolerat för det går inte. Se till helheten. Många rapporter och utredningar visar på invandringens nettovinst för samhället i stort. Pensionssystemet var underfinansierat vid starten. Att nu i efterhand peka ut en grupp människor som problematiska är bara fel.
Vi lever I en nationalstat. Den har gränser som beskyddas av beväpnad personal och förmåga att dra in skatt, i gengäld garanterar den trygghet och säkerhet för invånarna. Gilla läget .
Det är problematiskt att det är en så stor andel av populationen inte är självförsörjande. Att säga att det bara är fel är inte helt sant
Det är just att zooma ut en bit att så många inte är självförsörjande. Pensionssystemet är felaktigt konstruerat, precis som du säger. Det är problematiskt och borde fixas. Det är dock extra problematiskt när en så stor andel inte kan försörja sig / förvärvsarbeta / skapa värde utan bara åker snålskjuts på de andra som faktiskt gör det, för då utnyttjas det felaktigt konstruerade systemet mer.
Ha! Försvaret är decimerat och klarar att försvara i några timmar på enskilda platser. Tryggheten för invånarna är sedan länga borta, och gränserna är mer av en linje i backen snarare än något som skyddar.
Ett otroligt komplicerat system som det inte finns någon enkel lösning på, i alla fall inte för dagens medborgare. En enkel lösning som många basunerar ut är att sänka ersättningen för migranter som av olika anledningar inte kan försörja sig själva, så att de istället för 12000 kr får ut max 5000 kr om de inte själva har tjänat in till sin pension. Vad kommer då att hända? Trångboddhet, kriminalitet, uteliggare, kåkstäder osv. Vill vi ha det så i Sverige? Det var eländigt här i början av 1900-talet och det tror jag inte någon vill tillbaka till.
Enligt mig begicks det stora misstag under 2010-talet, där man av någon anledning totalt missbedömde migrationens påverkan på samhället i stort, inte bara gällande pensioner. Detta går det inte att göra någonting åt, speciellt inte genom som många politiker gör, att peka finger åt varandra. Nu handlar det istället om att kraftsamla för att vända utvecklingen och att lära av de misstag som begicks.
Det säger sig självt att ett pensionssystem som bygger på inbetalda avgifter från de som jobbar, blir mindre om det är färre som just jobbar. Alternativet kan vara att öka betydelsen av en tjänstepension och att mer pengar går dit istället. Hur du än vrider och vänder på det hela, bygger samhällets välmående i stort på att så stor del av den utbildade befolkningen som möjligt ska jobba. Det är mycket möjligt att den stora migrationen som skedde skapade en sorts obalans i detta system, och det får man i så fall försöka rätta till, och vidta åtgärder för att det inte ska upprepas i framtiden.
Fram tills dessa ändringar har skett, får vi nog helt enkelt acceptera att det var möjligt att migrera till Sverige och kunna plocka ut lika mycket i pension+bidrag som en som har jobbat i ett låglönejobb (kanske på deltid) i 40 år. Idag springer det runt ett stort antal personer som fick förtidspension när det inte var speciellt svårt att få detta. Det går inte att göra något åt dessa, oavsett hur mycket det sticker i ögonen, utan vi får helt enkelt acceptera att dessa människor är produkten av den politik som fördes vid det tillfället i tiden.
/H
Sveriges befolkning växer ju så att det knakar, jag ser inte att det incitament man har i Ungern skulle tillföra något som barnbidraget med flerbarnstillägg inte redan gör. Möjligtvis om man helt och hållet stryper alla former av invandring samt ser en nedåtgående trend för populationen… har Sverige någonsin haft detta problem? Statistik från 1900-2020 ser jag inga spår av någon alarmerande minskning i antalet födda https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/fodda-i-sverige/
/H
Hej,
Bara för att kommentera sakfrågan om analfabetism i Syrien utan att ta politisk ställning: Jag har personligen träffat ett flertal vuxna normalbegåvade analfabeter från Syrien i mitt arbete, så analfabetism är inte helt ovanligt i den gruppen.
Sen har jag också träffat mkt högt utbildade och i Sverige mkt framgångsrika syrier så man ska inte dra alla över en kam. Men att en del av invandrargruppen från Syrien är analfabeter står utom tvivel för mig.
(Sen kan jag bara nämna att det är chockerande att träffa en analfabet. Deras världsuppfattning kan skilja sig enormt från din egen så det är svårt att kommunicera med dem. Försök tex förklara barnvaccinationsprogrammet, bostadslån, eller uppehållstillstånd för ngn utan att använda koncept som man saknar som analfabet…)
Mvh
F
Det säger jag inget om, säger bara att det är ologiskt och falskt att säga att invandring är den enda lösningen OM det skulle vara så att man vill öka en befolkningsmängd.
Tror som det nämnts tidigare att vi kan lösa pensioner på annat sätt.
Tycker även det är skrattretande att tro att den invandring vi har idag skulle vara gynnsam.
Att invandringen från tredje världen skulle vara gynnsam ens på sikt har ju debunkats flera gånger och det är endast politisk intressen som driver den tesen.
Den invandring vi haft de senaste 30 åren har endast gjort att ett underfinansierat pensionssystem krackelerar tidigare än beräknat.
Problemet är det här är ganska tvivelaktiga sätt att räkna på, som mer andas en ideologisk vilja att Sveriges sentida migration ska vara något bra. Det finns naturligtvis en stark motivation att det inte ska visa sig varit en katastrof, eftersom skaran som drivit utvecklingen är stor.
Det man får skilja på här är migration och kulturutbyte som fenomen och den asylmigration i enorm skala som skett i Sverige de senaste 30 åren.
I ett makrohistorisk perspektiv är det helt korrekt att de kulturer som varit som mest exponerade mot andra kulturer varit de mest framgångsrika, Storbritannien är ett bra exempel på detta. Men att använda exempelvis holländska arkitekters positiva påverkan på bostadsbyggandet i Stockholm i historisk tid, eller iranska ingenjörers bidrag till svensk industri under den sena 1900-talet i en migrationspolitisk debatt ter sig ganska desperat i mina ögon. Det är i bästa fall att jämföra äpplen med morötter och värsta fall både okunnigt eller oärligt. I Sverige handlar det om immigration på ett Linköping om året, och det är i stora drag inte holländska byggherrar eller iranska ingenjörer.
Att försöka kontra de siffor som möter oss överallt i samhället nu både angående självförsörjning, arbete, försörjningsstöd, brottslighet, kulturella och religiösa slitningar och utanförskap med att “någon gång i framtiden, oklart hur långt fram, kommer det bli skitbra!” som Leon Pobletes debattartikel argumenterar, är en enorm chansning, och allt har pekat på att det inte verkar stämma nu 30 år in i experimentet. Effekterna av en stor, okontrollerad migration har inte blivit bättre sedan 90-talet, men Poebletes menar alltså på allvar att de nästa 30 åren kommer allt bli annorlunda? En annan prognos då, något mindre vag: om migrationen hade nollats 2016 har Sverige en muslimsk befolkning på 10% 2050. Om den hade legat kvar på nivån före 2010 är andelen muslimer 21% 2050. Om den fortsätter i takten som efter 2015 är siffran 31% 2050 PEW 2017, d.v.s mer än tillräckligt för att muslimskt parti skulle kunna ha ganska mycket att säga till om på lagstiftande nivå.
Med alla sina svagheter har Sverige uppnått en demokratisk och materiell nivå som tillsammans med en handfull västländer helt saknar motstycke, både geografiskt och historisk. Vi borde vara mer försiktiga med det som vi fått att förvalta än sociala och ekonomiska experiment i den här skalan.
Jag vill framhålla att jag inte generellt inte håller människorna som flyttar hit ansvariga för det här debaklet: jag delar uppfattningen att de flesta vill samma sak som jag själv, d.v.s. arbeta och leva ett tryggt liv med en god materiell standard. Skulden för det här ligger på oss svenskar, i det här fallet i mångt och mycket på våra politiker. Det är också vår gemensamma skyldighet att föra en nyktrare politik i framtiden.
Min syn är att Sveriges framtid ser mörk ut. Jag har mycket svårt att tro att de problem som Sverige står inför kommer lösas på en systematisk/politisk nivå, men jag har löst det för egen del genom att utvandra. Allmänt tror jag att det är bättre att fokusera på att säkra sin egen (och sin familjs) framtid än att försöka förändra ett helt land.
Sverige är taget gisslan av en ny form av extremism som riskerar att sänka välfärdssamhället. Den som vill begränsa invandringen är rasist. Alla män är potentiella våldtäktsmän. Barn ska lära sig ifrågasätta sin könsidentitet. Minoriteter ska ha fördelar. Osv osv, det tar aldrig slut.
Resultatet är att normala, vettiga människor drar sig tillbaka och att extremisterna får härja fritt i riksdagen. Sen öppnar vi gränserna och alla som säger emot är rasister.
Det som vi kallar för mittenregering är snarare en ny form av radikal extremism. Grundproblemet i Sverige har blivit kulturellt
När jag läste Fukuyama och Huntington kunde jag inte tänka mig att dra upp deras verk i framtiden. Här är vi nu. Neokonservatism och deras tankar kring det kulturella kriget formerar oss hur vi ställer oss inför diverse påståenden. Det finns inga kluster av “normala och vettiga människor” utan olika politiska åskådningar som formar vad man ser igenom sina personliga linser. Alla har rätt utifrån sina personliga preferenser. Det jag starkt vill varna för är att dra långtgående slutsatser från något så subjektivt.
Redigerat inlägg eftersom sarkasmen inte mottogs på rätt sätt:
Med ditt resonemang så finns det inga extremister utan alla människor, inklusive ytterkantspartier, religiösa samfund och terroriststämplade grupper tillåts ha rätt utifrån sina preferenser. Du säger att vi måste tillåta oss att se världen genom deras linser.
Den åskådningen är lika bisarr som den är samhällsfarlig eftersom den öppnar för intåget av extremism i vanliga människors vardag. Den riskerar att ha negativ inverkan på rättsstaten och demokratin.
Jag påstår att vi ser en ny form av extremism i Sverige som utgår från en i grunden human inställning. Teorin blir farlig i praktiken.
Är det egentligen inte detta system vi har idag. Desto mer du betalar in till pensionssystemet desto mer får du. Systemet är dessutom hyfsat linjärt, så du får mer desto mer du har tjänat. I vissa fall så ökar även pensionen mer än lönen.
Problemet är egentligen att så många inte kommer över gränsen för när “försörjningsstöd” slår in, vilket kallas garantipension och bostadstillägg. Tyvärr så behöver man tjäna in ganska mycket, jag har hört att inbetalningen måste vara över 2 miljoner, innan man kommer över miniminivån. (Beror lite på hur mycket man får i bostadstillägg.)
Tittar vi på en kollektivavtalsenlig pension så ökar dessutom pensionen efter brytpunkten, typ 44 000. Eftersom du enbart får 23% av lönen i pension innan dess och 30% av lönen i pension efter brytpunkten. Dessutom går hela pensionen efter brytpunkten till tjänstepensionen, vilket dels är pengar på kontot och dels troligen har högre avkastning än inkomstpensionen.
Så min slutsats är att vi redan har detta system.
Jag ser hela den här tråden som upplyftande och ett sundhetstecken för forumet. Jag har tidigare fått två inlägg bortanmälda. Det ena gällande invandring och det andra att jag skulle skänka pengar till SD om jag hade obegränsat med pengar. Inget av dessa inlägg var i närheten att bryta mot några regler. Jag tappade tron på forumet för att det var fullt av snöflingor som inte klarade av sådant som inte bekräftar deras woke-världsbild.
Tack!
Syrien är (var) ett ganska heterogent samhälle när det kommer till utbildningsnivå. Stor skillnad på stad och landsbyggd, samt vilken utbildning, vård, mat och kultur man hade tillgång till beroende på vart man bodde.
De Syrier som var utbildade, hade familj eller vänner i andra länder, och/eller hade stora tillgångar var ju de första som kunde fly landet. Vissa av dessa redan innan kriget bröt ut. Resten fick vandra genom öknar och gränser, och försätta sig själva och sina barn i livbåtar.
Det blir därför också en så skev debatt att prata om invandring eller icke-invandring och dra stora slutsatser av det. Det bör vara alldeles självklart att utbildade personer har lättare att komma i arbete än icke-utbildade personer. Är man utbildad kirurg eller ingenjör i Syrien är det framförallt språket man först och främst behöver lära sig. Det går inte att jämföra med 30-40åringar som inte kan läsa eller räkna. Deras förutsättningar att konkurrera på arbetsmarknaden är ju helt olika.
Jag håller med dig om att en diskussion om migration eller SD in behöver vara kontroversiellt, eller eg. mer kontroversiellt än att outa att man skänker pengar till S eller Kd. Men jag tror heller inte samtalstonen eller ett sansat debattklimat förbättras av epitet som snöflingor eller woke-människor. Vi behöver kunna prata om alla viktiga samhällsfrågor som vuxna, utan att hamna i att den som inte tycker lika är Satan.
Lite on topic igen då.
Läs gärna inlägget som jag svarar på. Där presenteras det väldigt bra. Vi som arbetar nu betalar för dagens pensionärer med undantag för tjänstepension. Mig veterligen är det inte någon ändring på gång.
Flera i tråden utgår från att det har blivit fler som inte klarar att försörja sig själva. Finns det några underlag som visar på detta?
Att det kopplas ihop med migration och personer med utländsk bakgrund är väl för att de grupperna ökar som andel av alla icke-självförsörjande. Men så länge gruppen icke-självförsörjande som helhet inte växer får inte det några vidare ekonomiska konsekvenser.
Både sysselsättningsgraden och bidragsförsörjningen är på väg åt rätt håll, sett från 90-talskrisen och framåt. Det hade absolut varit bra med ännu färre icke-självförsörjande, men är det verkligen ett växande problem?
Därför att väldigt många från detta och andra länder har både motsvarande gymnasiala och höga yrkesutbildningar med sig. De allra flesta både vill redan och kämpar hårt med språket, men motarbetas delvis av systemet och fega arbetsgivare. Men de flesta av dessa tar sig in på arbetsmarknaden ändå och du möter dem varje dag inom såväl välfärden som privata näringslivet. Eller deras barn.
I övrigt håller jag med om pensionssystemet. Och istället för att sänka garantipensionen bör de låga lönerna höjas mer, då produktion och effektivitet redan ökat mer.
Är också varm förespråkare en låg basinkomst.
Den där grafen är ny för mig och är i konflikt med min uppfattning om hur utvecklingen sett ut sedan 90-talet - intressant! Jag skulle säga att det är väldigt vanligt att utrikesföddas som inte har egen försörjning inte är öppet arbetslösa, utan är dolda i nystartsjobb, div. praktiker eller Samhall, men det borde ju omfattas av arbetsmarknadsåtgärder här? Ska gräva där - tack!
Jag arbetar på SFI sedan ett antal år och min erfarenhet är att det inte går att översätta en syrisk (och många andra länder med dåligt fungerande skolsystem) eftergymnasial utbildning med högutbildad enligt svenska mått. Jag har haft många syriska elever med 15+ år i skolan som inte alls fungerar som förväntat ifråga om läs- och skrivinlärning, eller hur man klarar sig i svensk vuxenutbildning eller validering. Jag rekommenderar UR:s dokumentärserie om skolsystemen i Syrien/Somalia/Eritriea (Mitt land, mitt liv, min skola) för en inblick i hur skolan fungerar där.
Två avgörande orsaker till svårigheter på arbetsmarknaden utöver utbildning, är språkfärdighet och sociokulturell kompetens, vilket i hög utsträckning styr hur väl man kan konkurrera på arbetsmarknaden. Betydelsen av detta tror jag inte handlar om att motarbetas av systemet eller fega arbetsgivare - om jag flyttar till Kina men har låg kulturell kompetens när det gäller kinesisk arbetsplatskultur, kinesisk kultur i allmänhet (och nu menar jag inte mat, kläder eller musiksmak) och min mandarin är sådär - så kommer det ha avgörande betydelse hur lätt jag har att få ett arbete. Det är inte nödvändigtvis kinesernas eller den kinesiska arbetsmarknadens fel.
Vi ska heller inte glömma att majoriteten som har migrerat till Sverige sedan 2015 inte är krigsflyktingar utan personer som flyttar till Sverige i hopp om ett bättre liv, och här tänker många svenskar lite baklänges, som jag ser det. Igen - om jag flyttar till Kina i hopp om ett arbete, större frihet och bättre ekonomi, vems ansvar är det att jag lär mig nödvändig kinesisk kultur, lär mig språket eller blir anställningsbar i mitt nya land? I Sverige hamnar ofta diskursen i vad det svenska samhället, näringslivet, arbetsgivare och politiker gör för fel när migranter inte får jobb. Varför har vi andra krav på människor som kommer hit än vad vi skulle ha på oss själva om vi gjorde samma val?