Det kan tänkas att snöflingor och woke var kanske onödigt, men jag hittade inte bättre ord för mina känslor.
Tyvärr är sysselsättningsgraden ett oanvändbart begrepp då man räknas som sysselsatt om du jobbar en timme i veckan via statligt program. Försörjningsgrad är det vi borde leta efter och där ser det inte lika bra ut tyvärr.
Googla lite snabbt. Här finns en liten förklaring
Tyvärr är tror jag det är samma som jag nämnde ovan. Det blir uppblåsta siffror och en felaktig bild när ma kollar på sysselsättningsgrad
Dom har enligt våra asyllagar ingen rätt att vara kvar i Sverige!
Vi är inget socialkontor för kaosländer!
Jag håller med om att statistik om detta är svårtydd, särskilt när sysselsättningsbegreppet används. Jag rekommenderar åter När blir utrikes födda självförsörjande?. Jag skulle av den anledningen gärna avfärda grafen men den tar också upp andra faktorer, som arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd, etablering och sjukersättning, så den ger en bredare bild än så.
Och jag har arbetat i många år som studie- och yrkesvägledare på både universit och på kommunal verksamhet i storstad med människor som går på försörjningsstöd. Mött människor från världens alla hörn. Har haft månatliga möten med vägledare för på sfi-skolor, med Komvux och andra kommunala och statliga företrädare. Både låg- och högutbildade som har det tufft. Men även många som det går bra för när det får bra stöd. T.ex. via SFX-utbildningar som du säkert känner till för både yrkesmänniskor och akademiker. Standard-sfi kan och bör förbättras. Eller bra vägar via högskolans olika spår för utländska akademiker. Och det räcker med att titta dig omkring i arbetslivet. Och då menar jag riktiga anställningar, akademikeryrken som gymnasiala yrken.
Sedan håller jag med om at det finns många med låg eller obefintlig utbildningsbakrgund, men jag vänder mig starkt emot och oglllar den generalisering som görs och detta vi och dom-tänk.
Och vad gäller din syn på deras utbildningars kvalité, så har vi UHR som har god koll och gör prövningar av utländska betyg. Vad de innebär etc. Ser till så att de de får läsa de kurser som saknas. Oasvett om det är yrkesinnehåll eller om svenska regler och lagar inom yrket. Har hjälpt många att gå igenom hela processen via olika myndigheter. Dessa tar dock tyvärr alldeles för långa tid på sig, så folk tappar motivationen, så läkare, ingenjörer etc blir taxiförare istället. Rena slöseriet med kompetens.
Sedan finns det alltid skillnader. Deras utbildningar kan innehålla såväl mer som mindre än våra för ett visst yrke. Därför är det viktigaste att göra en prövning för att se vad som saknas och tillhandahålla detta.
Självklart behöver vi prata på gruppnivå i många viktiga samhällsfrågor, eller hur menar du?
Kan vi prata om landsbygdsungdomars yrkesval och utbildning?
Kan vi prata om långtidssjukskrivnas väg till arbetsmarknaden?
Kan vi prata om mäns och kvinnors arbetsfördelning i hemmet?
Kan vi prata om hur stor narkotikaanvändningen är bland unga vuxna i Djursholm?
Kan vi prata om utrikesföddas självförsörjning och påverkan på pensionssystemet?
Är alla ovan frågor ovan ett uttryck för vi och dom-tänk eller bara den du valt ut? Hur tänker du?
Man kan absolut prata på gruppnivå. Sådant man gör inom forskning etc. Men det handlar om hur man förhåller sig till, tolkar, använder och pratar om statistiken.
Du kanske har hör att det många gånger inte är VAD man säger, utan HUR man säger det. Och i vissa fall syns det ganska snabbt att det snarare finns en negativ agenda bakom när vissa pratar om en sak, men där det egentligen handlar om en ur mitt tycke vidrig människosyn. Man använder stataistik på gruppnivå (faktisk, vinklad eller delar ryckt ur sitt sammanhang) till att peka ut individer och hela grupper. Fastän det även på gruppnivå i studier/statistik inte handlar om alla individer i en grupp utom om individer inom gruppen. Och dessutom skiljer sig det även emellan dessa individer.
I slutändan brukar dock individuella lösningar visa sig bäst. Social ingenjörskonst och/eller NPM fungerar dåligt för den enskilda människan.
Nu tycker jag du argumenterar på ett oärligt sätt och osakligt sätt. Du vet faktiskt inget om mina motiv eller om min människosyn - jag försöker här föra en saklig diskussion om en svår samhällsfråga. Om du är intresserad av att föra en sådan diskussion bemöt argument sakligt och välinformerat, inte med ad hominem.
Håller med om att sysselsättningsgraden inte alls visar hur många som försörjer sig själva. Däremot skulle det vara intressant att se om någon kan visa att det fifflas mer med den nu än tidigare.
Bidragsförsörjningen har ju också minskat markant. Om färre människor försörjs av bidrag OCH färre försörjer sig själva “på riktigt” (räknat som andel av befolkningen nu jämfört med säg 1994), var är alla oförsörjda? Har du statistik på den riktiga självförsörjandegraden? Annars tycker jag att det mesta pekar på att den stigit. Färre (mindre andel) bidragsförsörjda + Färre i (absolut) fattigdom → Det måste vara så att fler (större andel av befolkningen) tjänar sina egna pengar.
Rent matematiskt kan ju få försörja fler utan att siffrorna visar detta. Då är man ju s a s inte självförsörjd, men däremot försörjd. Sådana lösningar håller inte heller när pensionen närmar sig.
Utan att säga att det är så, tillägger jag att svartarbete och tyngre kriminell verksamhet inte heller syns i siffrorna.
Ber om ursäkt om jag var otydlig. Jag vet inget om din människosyn och uttalar mig inte om den. Du frågade om jag inte ville tala om saker på gruppnivå. Jag försökte förklara varför. Och mitt första inlägg från början skrevs utifrån det jag läste.
Sedan vet jag inte om du är naiv eller allvarlig när du jämför att tala om situationen för ungdomar på landet etc och invandrare. Den i stort sett största politiska frågan handlar ju knappast om ungdomarna på landet etc. Utan snarare om invandring, där det från vissa håll finns ett sådant generaliserande hat mot alla som invandrat, men förklätt genom olika former av generaliseringar av statistik och försök till salongsfäig retorik. Samma negativa inställning och människosyn finns knappast gentemot ungdomarna på landet.
Tycker för övrigt att ni sfi-lärare gör ett fantastiskt jobb utifrån knappa resurser och vissa privata skolor som mest vill tjäna pengar på våra gemensamt inbetalda skatter.
Det har jag gjort och jag skulle inte säga att det motsäger min uppfattning att vi redan till stor del har detta systemet.
Visst, en stor skillnad på hur ni kanske tänker er och hur det fungerar idag är kanske inkomstpensionen. Visst, dagens inbetalningar går till dagens pensionärer men i motbyte får man någon typ av skuld från staten. Vilken skulle betyda att man kan se detta som en obligatorisk räntefond mot staten, och så länge staten inte går i konkurs så borde vi ha möjlighet att få ut pengarna. Detta skiljer sig betydligt från vanlig skatt och bidrag, det är inte så att man får högre eller lägre barnbidrag bara för man har betalat mer eller mindre i skatt.
Så, frågan är om det ni vill ändra på egentligen är att inkomstpensionen helt ersätts med en premiepension? (Alltså att man själv fick investera sina pensionspengar istället för att staten/pensionssystemet lånar dem av en till den räntan dom själva väljer.)
Att man inte delar din syn på migration betyder inte att man är Ond, vilket jag tycker du insinuerar i ditt svar.
Statistik är svårt och du har rätt i att den ibland används på ett oärligt sätt av alla parter. Det betyder inte att all statistik som är i konflikt med din övertygelse behöver vara fel eller att den som hänvisar till den har en sämre människosyn är du tycker att du har.
Sedan vill jag allmänt framhålla att man kan vara mycket kritisk till de senaste årens migrationspolitik och orolig för vad den kommer leda till, utan att vara varken främlingsfientlig eller ha en negativ agenda eller vidrig människosyn, som du uttrycker det. Om det är din inställning kommer bara människor som delar exakt din syn på frågan att vilja prata med dig, till din förlust.
Haha haha haha… att staten inte skulle kunna ändra förutsättningarna längs vägen, vilken story… Googla Roosevelt och guldet…
Du har helt rätt i att staten kan ändra spelreglerna när som helst. Med det gäller ju alla typer av investeringar, om man googlar “Roosevelt och guldet” så är det ju tydligt att politiker även kan ta in investeringar i guld om de känner för det.
Vet dock inte hur detta skulle hjälpa? Om vi sparar pengar i premiepension eller tjänstepension så kan dom ju ändra dom reglerna också? (Exempelvis genom att införa förmögenhetsskatt på dom, eller kanske genom att höja skatten på uttag.)
Finns det något säkert sätt att spara inför framtiden? Enligt mig är svaret nej. Man får helt enkelt göra det som är bäst i den situation man befinner sig i.
Det har ju undersökningar visat i efterhand att det inte var sant att många högutbildade kom hit från syrien. Det var rena fantasier från flyktingaktevister. Jag orkar inte leta upp källan till mitt påstånde, men det är inte mindre sant för det.
Nä, är det ju så många gör. Man har hört, läst etc, men utan källa…
Och som jag sa, utländska utbildningar innehåller både mer eller mindre än motsvarande svenska. Och ja, precis som vissa människor i Sverige friserar sina cv:n eller köper sig akademiska titlar, så kan även människor även från andra länder ljuga om sina utbildningar. Tyvärr den mänskliga naturen hos vissa människor.
Är detta alls utbrett i Sverige menar du? Hur?