Jag skulle vilja se ett liknande det senaste om amortera vs investera fast om pensionsspara vs ta ut pengarna och investera i sitt liv.
Tjänar man verkligen på att sätta av pengar till pension? Jämfört med att investera dem i att minska sina utgifter nu. Med tanke på diskussionen om olika livsfönster och att behovet av pengar minskar när man blir äldre. Varför vill någon alls låsa in pengar till man blir gammal.
Borde inte målet va att inte behöva pensionen. Antingen för att man har tillräckligt eget kapital. Eller för att man skaffat sig frihet nog att kunna jobba mad nåt man tycker är givande om ger tillräcligt för att ha det gott ändå.
Den här frågan berörs ju indirekt i avsnittet om amortera vs. spara. Jag tycker det hade varit bättre att vara mycket mer direkt med den. Nu är det som att Jan och Caroline så att säga undviker elefanten i rummet.
De flesta höginkomsttagare får en helt ok pension. Någon anledning till oro eller panik finns egentligen inte. Jag menar nu höginkomsttagare enligt gängse definition, inte människor med ”superinkomster”.
Däremot räcker inte en normal pension för en höginkomsttagare till att både leva ett bra liv och även betala stora belopp i räntor på bolån. Många höginkomsttagare kommer samtidigt från ”ordnade förhållanden” och har föräldrar som bor/bott i villor i fina områden. Där finns större latenta arv som gör det möjligt att ta bort eller minska bolånen i god tid innan pension.
Sedan är nu inte alla människor höginkomsttagare. Och alla har inte latenta arv. Det gör stor skillnad. För den som har rätt förutsättningar är bolånet något matematiskt som kan fungera som hävstång egentligen hela livet. För många utanför den gruppen har bolånet inte alls förutsättningar att fungera på det sättet, särskilt inte som äldre.
Det ska finnas amerikanska undersökningar på att man i pension behöver ungefär 70% av sin slutlön i lön för att ha ungefär samma liv som man hade innan. Jag upplever att det stämmer hyfsat korrekt om jag tittar på folk i min omgivning eller om jag skulle räkna bort barnkostnaderna samt räkna med sänkt ränta till följd av högre amorteringsgrad. Det svenska pensionssystemet siktar på 60%.
Det vill säga att i typfallet så behöver de flesta egentligen inte spara privat till pensionen, vilket också var poängen med dagens pensionssystem. Nu är få människor typfallet, så det kan behövas komplement - men ja, jag upplever att många som sparar sparar för mycket (och många som inte sparar alls, sparar för lite). Få har en korrekt balans. Därav avsnittet:
Nästa tanke är en som jag går och klurar på och nämnet i veckans avsnitt (323) är den som inom akademin kallas för “consumtion smoothing.”. I korthet lyder det som följer:
De flesta tips kring sparande brukar vara t.ex. spara 10% av din lön. Det är dumt utifrån ett livcykelperspektiv där man kanske som 20-åring - med låga inkomster - inte borde spara något alls och som 50-åring på toppen av sin intjäningskarriär borde spara 30% eller mer.
Dvs snarare än att sikta på att hålla sparandet konstant över livet, borde man sikta på att hålla konsumtionen i relativa tal konstant.
Men ja, jag åhller med om att fler som sparar borde spara mindre till pensionen.
