Gjorde en ny tråd av denna fråga då jag tycker den förtjänar det:
Min uppfattning, som jag dock är lite osäker på gällande var gränserna går, är att det nog är en dålig idé att gå in i FIRE med belåning. Detta då väntevärdet visserligen ökar, men också risken för extrema utfall åt fel håll. Dvs man ökar sequence of return risk.
Att däremot ha portföljbelåning istället för (eller som komplement till) cash-buffert ser mer lovande ut. Man säkrar tid i marknaden för hela kapitalet samtidigt som man mildrar effekterna av en eventuell tidig nedgång.
Någon som har räknat och funderat mer på det hela och vill komplettera?
Jag har inte räknat så mycket, men jag såg till att beviljas portföljbelåning innan jag sköt ut mig. Jag tänker det mest som en möjlighet att slunga in en betydande summa om det kommer något som påminner om pandemidippen i närtid, dvs en överreaktion på något tidigare osett.
Har inte räknat färdigt men nu tittar jag på att ligga med 10% belåning placerad på ett arbitrage-konto. Det motsvarar ca två års utgifter. Det möjliggör att hela kapitalet är investerat istället för 90%, och samtidigt tjänar jag lite pengar på arbitraget. De allra flesta sänkor är över på två år, jag vill inte överdimensionera mitt system för något som kanske aldrig inträffar, typ en jättelång och djup kris. Det får jag parera på annat sätt om det barkar hän däråt, typ via livsstilsanpassningar eller genom att jobba in lite stålar på något sätt. Det behövs som bekant inte stora justeringar på utgiftssidan för att hjälpa oddsen tillbaka på rätt köl.
Håller på att bygga en beräkningsmodell för bland annat detta, har minst fem år kvar innan jag hoppar av så det hinner nog ändra sig ett par gånger till innan dess, men ska försöka komma ihåg att återkoppla om/när jag får fram något vettigt.
Har haft upp till 5% belåning på väg till FIRE och jobbat ner den till 0% vid FIRE. Att göra uttag från mina värdepapper, samtidigt som en eventuell nedgång, och ha dem som säkerheter till ett lån. Tror inte jag blir gladare av det.
Buffett-citat är lite slitet men “don’t risk what you have and need in order to pursue what you don’t have and don’t need”.
Att ha värdepappersbelåning i “standby” när man är i FIRE ser jag som en extra krockkudde eller säkerhets-verktyg.
Tex kommer det ett dåligt börsår med tex minst -35%. Kan en belåning rädda en från att sälja på botten.
Jag planerar på att ha minst 1-2 års buffert på ett sparkonto, resten av kapitalet i global indexfond. Har man värdepappersbelåning kan en låg belåning ~5% hjälpa en att rida ur ett dåligt eller dåliga börsår.
Idagsläget får man ränteavdrag på värdepapperskredit. Kan dock ändras i framtiden. Som jag förstår det kan det ränteavdraget kvittas mot isk skatten.
Använd kredit att leva på istället för att sälja efter kraftig nedgång. Detta förbättrar oddsen betydligt. Antingen kan man ha en andel av portföljen i cash för detta ändamål, en del i cash plus möjlighet till kredit, enbart möjlighet till kredit, eller till och med konstant kredit parkerad på ett fasträntekonto för arbitrage och snabb åtkomst.
Största risken i FIRE är SORR (Sequence Of Returns Risk), denna kan man minska genom att på olika sätt minska sitt uttag svaga år. Antingen via andra tillgångsslag, eller genom lägre uttag (jobba lite grann, dra åt svångremmen).
Tanken är att man belånar sin portfölj och tar ut det som kontanter för att inte behöva sälja av sina fondandelar vid fel tillfälle(vid en stor nedgång).
Belånar man lite i taget säg 2-3 månadsutgifter kan man eventuellt undvika att sälja sina fondandelar vid kraftiga nedgångar. När börsen vänder återställer man krediten(dvs säljer fondandelar och förhoppningsvis har man ridit ut det värsta om man utför det rätt. Dessutom håller sig till låg belåning max 5-10%.