4%-regeln säger att om man tar ut mindre än 4% per år så kan man leva på pengarna i 30 år. Om vi nu antar att 4% funkar (vissa menar det ska vara lägre procentsats), brukar ni då räkna in att cirka 1% av ert årliga kapital går till skatt? Det vill säga, i realiteten så behöver ni leva på ~3% av kapitalet varje år.
Jag frågar mest så att jag inte tänkte fel här. Känns som en viktig del att ha i åtanke i uttagsstrategin.
Du tänker helt rätt att räkna in skatten på det sättet i din kalkyl.
Exakt hur mycket man ska räkna med beror på hur mycket marginal som ska finnas i kalkylen. Medel sedan ISK infördes har varit 0,537%. Högsta värde har varit 1,086%.
Nej, faktiskt upp till 4,15% i originalundersökningen. 
Jag lägger ISK-skatten på utgiftskontot, så ja den ska rymmas inom de fyra procenten. Sedan kan man ju ta ut tre procent och tänka att den fjärde är skatten, men allt det är ju mental bokföring.
“Vissa” vet ingenting om framtiden, så det kan vara 1% eller 8%. Så att hålla på och fantisera om dessa siffror är mest larvigt.
Verkligen! Bättre att reda ut innan och inte luras av en feltänkt. 
Nästa steg efter larvigheterna är att komma fram till att den här siffran är individuell när den ska omvandlas från studie till praktik. Ålder, pensioner, sidoinkomster och så vidare spelar in. Så ja, 1% till vilken siffra som helst beroende på omständigheter.
Och som svar på grundfrågan. Skatten räknar jag som en utgift precis som bolån och gjutjärnspannor. Inte som ett avdrag på 4%-tumregeln, det tycker jag kladdar till kalkylen.
Ja, jag brukar typ alltid räkna grovt med 3% istället för 4% när jag räknar på hur långt jag har kommit och hur långt jag har kvar.
Det går fortare att räkna och resultatet blir lika bra, eftersom vi ändå inte vet exakt vad skatten blir i framtiden när det är dags.
När man däremot börjar närma sig eller är FIRE skulle jag göra som angaudlinn m.fl. skriver och lägga in det bland kostnaderna istället och ha 4% på intäktssidan.
Lite meningslöst och onödigt bökigt att räkna så på vägen dit bara, kan jag tycka.
Samtidigt är 4%-regeln sannolikt för konservativt att räkna med. Kanske bättre att ha en lite mer flexibel uttaggsstrategi?
Flexibilitet är alltid en bra komponent i FIRE-strävandet.
Fast börjar man inte med att bestämma hur mycket man behöver netto per år att leva på, sedan adderar man en enhet för skatt?
T ex, jag behöver 300K per år.
Blir då 300K/0,03=10MSEK. Sedan lägger man till skatt på cirka en enhet och tar ut 4 %.
Om jag var närmare FIRE och ville finräkna skulle jag göra det.
I praktiken tar man ut 4% och täcker även skattekostnaden men för mig går det fortare att räkna om man bara tar 3% direkt.
Läste du andra halvan av mitt tidigare inlägg där jag skrev samma sak som du?
Näe, det gjorde jag inte 
Vi pratar en del här hur man räknar på allt inklusive skatt:
Angående vilken procent som funkar:
Finns inget som är säkert. Allt är sannolikheter. Klassiskt förenklat skall man räkna av den skatt man har på sin årliga avkastning från 4% då den avser real ökning av aktiemarknaden utan skatter elle ravgifter . Ca 1% på ISK är en bra rund siffra. För Tjp pengar är den lägre. Ca 0,4% ofta.glöm inte heller fondavgiften.
Finns bättre räknesnurror som räknar ut sannolikheterna via mycket långa serier historiska data baserat på parametrar du anger ( inte svårt) . Obs rena USA data. Övriga världen ligger lite lägre tyvärr. Världen i stort ca 1,5% lägre. Index nu är dock ofta ca 70% USA minst
Sätt in " healthy non smoker" är vettigt för svenska förhållanden. Ange förvaltningskostnad och ISK skatt summerad i rutan för “investment fees”.
Med vettiga data och 4% uttag inflationsskyddat är det om perioden är exempelvis ålder 55 till 85. 46 av 100 som gjort så statistiskt har dött vid 85 och 10 av hundra dvs 10 av de 55 som klarar sig till 85 har tyvärr slut på pengar. Risk för slut på pengar börjar synas från ca 75. Dom andra 45 har olika mängd pengar kvar 28 av 100 har MER pengar. Kvar än dom började med.