Man kan ju hitta på alla möjliga olika fall, i ett annat fall är kanske de privata medlen utöver pensionsparandet så stort att det blir “good enough” för partnern som varit hemma ändå.
Kanske mer än vad den skulle fått i pension om den jobbat de där 20-30 åren istället.
Tror det lutar mer åt det här fallet, det som @snurrfint syftar på.
Det ska man såklart vara medveten om, och håller med om att kompensera eller inte får man titta från fall till fall över.
Vi har inte heller valt att kompensera, tror inte ens det är möjligt här.
(Sen är systemet här lite annorlunda annars med, den som är hemma med barnen får runt 20% MER i pensionsavsättningar än om man skulle jobbat)
Vi jobbar istället på att det blir “good enough” vid eventuella eventualiteter.
Mm, och en del verkliga fall. Har en kompis som just hamnat i detta. Var hemma i många år. Delades ”på allt annat” vid skilsmässan men det räckte bara till att köpa en hyres svart och möblera upp den. BRF var uteslutet, inget jobb, inget lån. Pengarna var i partnerns pension. Personen måste nu som 50+ ta vilket jobb som helst, ofta harvar runt mellan flera olika beroende på säsong, för att klara hyran och uppehälle samt förhoppningsvis gno ihop lite mer pension, om nu jobben hen kan få är vita.
Men alltså, jag vet att pensionen inte delas lika. Men den eventuella skulden som den som jobbat har jämte den som stannat hemma med barn är ju en piss i Mississippi jämfört med den skuld som hon har mot honom som tjänat mer under hela förhållandet.
I fallet att de inte skiljer sig så delar de ändå på allt så då spelar pensionsfördelningen ingen roll, och i fallet de skiljer sig så tar hon hälften och är således kompenserad för de hon förlorat i pension med råge.
Jag tror du förstår hur jag tänker.
Vid dödsfall kan det finnas en viss idé med att försöka ha en så jämn pension som möjligt, men det gäller ju bara om den som tjänat in mest pension dör först. Annars råder ju det på sätt och vis det omvända förhållandet. Dvs, om han kompenserar henne med pension och sen dör hon före honom. Då har han ju bara slängt pengar i sjön. Det blir väldigt invecklat sånt här, för att inte tala om hur svårt det är att räkna ut vad han blir skyldig henne.
De har också båda tjänat pengar på att hon var hemma då han tjänar mer. Hade han varit hemma hade hela hushållet varit fattigare nu. Som sagt, invecklat och onödigt att ens räkna på i min mening.
Tack för era synpunkter. Trots att vi är gifta, så har vi inte gemensam ekonomi. Vi delar på alla utgifter som har med Vår Familj AB att göra, resten har vi kvar var för sig. Han har alltid tjänat 15%-20% mer än jag. Fram tills 6 mån sen har vi delat allt lika, nu har vi kommit överens att dela 40/60. Mer rättvist i vårt fall. I samma veva kom frågan om pensionen upp. Hans intjänad pension är ca dubbelt mot min. Vi har även äktenskapsförord där bara vår bostadsrätt och våra gemensama konto ska delas om vi går isär.
@Gabriel Märkligt, men det fick jag också vi ett tillfälle med första barnet. Jag tror nog att det var pga att det gick bättre för företaget det året jag var föräldrarledig.
Då gör ni helt rätt i att försöka hålla pensionen så rättvis som möjligt.
Är inget fan av delad ekonomi i ett äktenskap själv, men om man ska ha delat så tycker jag att det är helt rättvist att kompensera varandra för förlorad pension med det upplägget som du beskriver. Hoppas ni hittar en uppgörelse som båda är nöjda med.
Ska man räkna på riktigt så kan man ju inte prata så svepande. Vad hände i så fall med (det hypotetiska) arvet hon fick 2017 efter morbror Göran som möjliggjorde utbyggnad av huset? Eller att hon drog lasset hemma medan han byggde karriär på annan ort under två år? Osv osv.
Personligen uppfattar jag det som en slippery slope om man börjar sätta en prislapp på olika tjänster och insatser man gjort åt varandra. Så fort man börjar bryta ner det hamnar man i mer kvalitativa uppskattningar av vem som bidragit och möjliggjort med vad och vad som ska räknas. (Nu tänker jag i generella termer och inte specifikt mot TS situation.)
@Monica Tack för din input. Väldigt värdefullt att få tankar från nån som kan pension .
Jag har kollat upp det med barnaårsrätter. Tack för tipset, jag visste inte att sånt fanns. Jag verkar ha fått det under ganska lång tid. Antagligen pga att jag jobbade 80% åren mellan barnen och 4 år till sen.
Jag hade inte kollektivavtal under den anställningen.
Ja, jag har hamnat efter lönemässigt. Det vet jag. Det tog 5 år och tre byte av arbetsgivare för att komma upp på den nivån jag har nu, vilket ligger över medellön för min befattning, ålder, utbildning,mm. Det är jag stolt över nu och samtidgt ältar jag lite all inkomst jag gick miste om i många år genom att inte stå på mig och kräva mer i lön eller byta arbetsgivare mycket tidigare.
Vi tänkte simulera utvecklingen av global indexfond under den här perioden och se vad det blir. Eller finns det andra sätt att tänka på?
Skulle du kunna utveckla hur du tänker. Jag förstod inte riktigt.
Jag har hört om att det går att överlåta framtida inbetalningar av premiepennsion, men inte har kollat närmare på det. Min tanke är att vi fixar allt retroaktivt i första hand.
Först och främst: jag håller med dig om att det är i princip omöjligt att räkna fram något rättvist. Och att så länge som tillgångarna delas lika vid skilsmässa bör det bli okej ändå.
Men piss i Mississippi är att ta i. Jag är den som tjänar mest av oss, vi har barn och jag hade aldrig kunnat haft det jobb jag har idag om inte min partner drog ett större lass hemma. I teorin skulle han dessutom kunna tjäna bättre än han gör idag, men då genom att ta ett mer krävande jobb och det skulle inte funka om vi båda jobbade på det sättet.
Så det handlar inte bara om det konkreta bidraget under föräldraledigheten, utan om att man överhuvudtaget gör sin partners intjäning möjlig.
Vi har delad ekonomi, trorts att vi är gifta. Våra löner skiljer sig. Han har alltid tjänat 15-20% mer än jag och även fått bonusar/aktier från sina anställningar.
Att hans intjänade pension är dubbelt behöver inte betyda att det skett på bekostnad av dig. Han kan ha jobbat mycket längre än du, han kan ha haft högre lön, han kan ha placerat pengarna bättre och han ha haft tjänstepensionsavsättningar vilket du inte verkar ha haft.
Sen tycker jag inte alls att det är konstigt eller något att gräma sig över att man tagit det lite lugnt med karriären under vissa år då barnen är små. Jag harvade på hos en arbetsgivare där det var lagom belastning och där jag kunde mina saker. Lönen var inge vidare men det kvittade eftersom min hälsa var viktigare. Har man mycket privat så tycker jag man kan lugna ned sig lite på jobbet och vice versa.
När det började bli mer stabilt privat bytte jag jobb och gick upp ca 40 procent i lön. Inget jag någonsin grämt mig över faktiskt.
Verkar konstigt att jämföra mot din man om jobb och lön skiljer sig så. Borde vara dina kollegor som är benchmark och din lön som ligger till grund för uträkningen.
Sen tycker jag inte alls att det är konstigt eller något att gräma sig över att man tagit det lite lugnt med karriären under vissa år då barnen är små.
Ja man kan nog simulera det på en mängd sätt och göra det hur avancerat som helst.
Jag hade väl mer tänkt att ni vet slutresultatet och hur mycket mer han tjänat (15-20%) så skulle ett enkelt sätt vara att säga att du skulle kunna kompenseras för hemmavarandet så att värdet av din pension är 15-20% lägre än hans.
Ex, om din pension är 100 kr och hans är 200 kr så med 15-20% inkomstskillnad skulle man kunna säga att en kompensation då skulle vara att din pension kan vara 133-137 kr och hans 163-167 kr. Då är ditt pensionsvärde 15-20% lägre pga lägre inkomst men inte pga hemmavarandet.
Problemet kan vara hur ni ska kunna överföra så mycket pensioner mellan er. Eller skriva ytterligare äktenskapsförord för ett konto (utanför pensioner) som är din enskilda egendom och då inte skulle ingå i en bodelning. Men då blir det lite komplext. Förhoppningsvis kan ni hitta en lösning med överförande av PPM rättigheter.
Såklart kan man också som ”team” komma överens om att era pensioner helt jämnas ut mellan er, men det verkar som att ni valt att var och en bär sin del. Tjänar man mindre så får man lägre sparande pch pension, så som ni verkar ha valt att göra.
Vi är av samma uppfattning. Att hålla på att detaljräkna allt i en delad ekonomi och kompensera varandra för det ena och det andra är helt otrolig slippery slope. Det är det jag försökt argumentera hela tiden. Med allt jag skrivit så är det konstigt att man på något vis har uppfattat det som att jag tycker att den som tjänar mindre ska kompensera den som tjänar med vid skilsmässa. Det är precis det jag inte tycker att man ska hålla på med. Men börjar man kompensera för en sak (pension) i en delad ekonomi måste man tyvärr göra det på alla plan (som att inte dela lika vid skilsmässa).
Ja, jag vet att han har dubbelt så mycket i pension kan bero på många saker. Generellt, ja. I vårt fall, jobbar vi i princip i samma branch, vi är i princip lika gamla, har i princip likvärdig utbildning och har i princip samma befattning. Han har börjat jobba 2 år tidigare än jag. Så jag har varit på arbetsmarknaden i 20 år och han i 22 år. Att skilnaden på våra pensioner är så markant beror i första hand på att jag har varit föräldrarledig och har inte lyckats att förhandla bättre lön i många år.
Nej, vi tänker inte skilja oss. Men vi vill tänka efter före och vi har delad ekonomi, så det är bra att pensionen är någorlunda rätt.
Vår syn på ekonomi skiljer sig något. Vi har våra egna “ryggsäckar”. Han har generellt dyrare vanor och hobby än jag har. Så det passar oss att ha det delad.
att göra, resten har vi kvar var för sig. Han har alltid tjänat 15%-20% mer än jag. Fram tills 6 mån sen har vi delat allt lika, nu har vi kommit överens att dela 40/60. Mer rättvist i vårt fall. I samma veva kom frågan om pensionen upp. Hans intjänad pension är ca dubbelt mot min. Vi har även äktenskapsförord där bara vår bostadsrätt och våra gemensama konto ska delas om vi går isär.
all inkomst jag gick miste om i många år genom att inte stå på mig och kräva mer i lön eller byta arbetsgivare mycket tidigare.
Kan verkligen bara hålla med!