Det ter sig bara som en uppvisning från din ståndpunkt där du ogillar förfarandet.
Om man utgår från att det praktiska är likvärdigt (vilket det förövrigt inte är, det är lite merjobb att kolla upp vem som beställt vad, men jag har redan gått med på att skillnaden är minimal), så skulle det gå att lägga fram ett liknande argument att dela notan endast är en uppvisning i millimeterrättvisa utan praktisk vinning.
Notera att jag endast lägger fram ovanstående för att påvisa det felaktiga i ditt “visa upp” argument.
Nej, det är ingen uppvisning att dela notan. Det är det normala. Jag köper mina saker, du köper dina. Vi är ingen familj utan vänner. Vi har separata ekonomier där vi styr själva i allt övrigt men just när det kommer till sådana här middagar så ska detta spektakel äga rum för att vissa tycker det är viktigt att inför gruppen få visa upp hur lite man bryr sig om pengar.
Normala för dig. Liknande koncept går väl att applicera på mängder av andra situationer tillsammans med sina vänner. Man delar på en taxi och någon råkar åka några kilometer mer än de andra, antingen så räknar man ut exakt vad var och en ska betala eller så delar man bara rakt av.
Man samköper en släpkärra med grannen, antingen så betalar man hälften var eller så sätter man upp en excel med kilometersättning till varandra. Osv.
Bara för att det skulle innebära detta för dig betyder inte att det är så för andra.
Dessvärre var det inte ett vinnande koncept i varken strategispel eller livet. Jag är en jävel på att både frodas och trivas med begränsade resurser/pengar.
Men jag är desto mindre naturligt lagd mot att tjäna pengar och (metaforiskt) krossa mina motståndare . Det finns personer som är lagda tvärtom men då kan ju åtminstone höga inkomster kompensera för en slösa-mentalitet.
Angående trådstarten så tror jag det är en rätt bra mix av arv och miljö det här huruvida man är sparsam eller inte…
Som uppfödd i någon slags ”arbetarklass” för att använda den terminologin i liten tätort (by) så fick jag aldrig lära mig ett skvatt om investeringar, men desto mer om hur otroligt hemska lån i alla dess former är.
Farsan pratade ofta öppet och ifrågasättande kring hur granne X hade råd med bil Y. ”Den måste vara leasad/lånad” Hur i allsin dar folk kan kasta pengar på saker som däckhotell, och så vidare
Para ihop det med lite hederlig gammal dumsnålhet… De släckte gärna lampor på typ 5W effekt nitiskt inomhus, men struntade i att investera i energibesparande åtgärder för huset som läckte som ett såll. Åkte gärna till Ullared för att ”spara” efter att ha bränt flera dygn och åkt 100 mil med bilen
Så jag visste inte vad en aktie verkligen var innan jag hittade det här forumet i mitten av 20-årsåldern. Det resulterade också i att jag var livrädd för studielån när det blev dags för högskola, och överlevde på endast bidrag i ett år + lite sparkapital
Så mindre sund ekonomi och mera ”total ekonomisk skräck och analfabetism” är väl vad jag skulle kalla mina föräldrars och min gamla mentalitet kring pengar… Men några lån och en livsstil över mina tillgångar blev det ju inte tal om iaf
Köper man en skottkärra tillsammans med andra har man ju innan valt att man gjort ett aktivt val att det ska delas. Det är liksom själva poängen med köpet och inget man i efterhand tvingas in i. Taxi har jag bara delat när vi ska åka till samma ställe vilket torde vara det normala och då är det ju självklart att man delar lika eftersom alla nyttjat taxin exakt lika mycket. Ska man dela lika ska det aningen vara bestämt från början eller så ska alla ha exakt samma nyttjande.
Att dela prylar med andra är som gjort för att skapa problem och ofta sådant som gör att det blir osämja. Därför håller jag mig ifrån det så mycket som bara möjligt.
Annars så… Nja, man delar sällan. Går man på bio betalar alla för sig själv, går man tivoli betalar alla för sig själv, handlar man tillsammans på systemet betalar alla för sig själv osv. Bara dumt att ställa till onödiga problem och konflikter bara för att vissa har ett behov av att visa upp sig.
Det går väl att bestämma innan man går och äter då om just den punkten är viktig.
Att det ska delas med millimeterrättvisa efter nyttjande är ju din åsikt, jag presenterar bara en avvikande åsikt. Vilken som är bäst är subjektivt, problemet är att du försöker argumentera att ditt sätt att se saken är objektivt bättre, med något sorts snedvridet argument om att det skulle handla om att “visa upp sig”.
Om själva maten delas, dvs, små rätter som alla delar så ja, man delar notan rakt av utan att tänka på om någon har ätit två oliver och den andra gillar inte oliver. Men om man beställer saker till sig själv och äter det utan att dela det med andra så det är logisk att man betalar det man beställt.
Jag och en vän brukar ta en shoppingresa en gång om året, hon betalar för kläderna hon handlar, jag betalar för mina. Det vore dumt att bara slänga allt i samma korg och sen dela det rakt av i kassan när någon kanske har köpt en tröja för 2000 kr och den andra ett par strumpor som kostar 200.
Jag skulle inte säga att det är millimeterrättvisa när det faktiskt kan bli att vissa svävar ut extremt mycket på middagen medan andra är mer återhållsama. När det gäller mat och dryck kan det ju faktiskt bli ganska stora skillnader beroende på vad man äter/dricker. Vissa kanske bara önskar en enklare rätt med mineralvatten medan andra vill gå all in med mat och dryck. Det skapar en besvärlig situation för alla inblandade. Den som vill sväva ut kanske känner att den måste vara mer återhållsam medan den som är återhållsam knyter näven i fickan när den ser hur andra grisar i sig ens egna pengar på den återhållsammes bekostnad. Dessa problem är helt onödiga eftersom var och en bara kan betala för sitt.
Det här med att visa upp sig tycker jag att du själv är inne på när du skriver att det inte har med det praktiska att göra utan att proceduren har något att göra med snålhet och småttighet:
“Det är klart att det inte handlar om det praktiska. Om man bortser från fallet där någon faktiskt inte har råd att ligga på ungefär samma nivå som alla andra, så är det påfrestande att umgås med folk som är snåla och småttiga. För det är vad det i mina ögon handlar om”
Exakt! Är en hög med mat man plockar ifrån så delar man lika. Beställer man diverse saker enbart till sig själv så betalar man för det. Vill jag ha en pava moet att dricka själv så betalar jag den själv medan nykteristen som bara vill ha mineralvatten betalar för sitt. Det är helt sjukt att nykteristen ska betala för gourmandens utsvävningar. Jag skulle bli sjukt irriterad jag hade varit nykteristen.
Såklart olika från situation till situation, men ofta kan det ju vara en kombination av de båda.
Man beställer in förrätt som delas av alla, några beställer in en flaska vin som de delar på, några andra beställer in en flaska mineralvatten som de delar på, sen beställer alla separat varmrätt.
Som jag nämnde i svaret till @Pellepennan finns det givetvis gradskillnader.
Ja, det finns absolut gradskillnad. Är det ungefär lika kostnadsmässigt i vad och hur mycket som konsumeras är det nog inga problem att dela lika. Problemet är ju dock att vissa kanske inte har den där känslan för var och när gränsen går för vad som är rimligt att dela och inte. Gränsen kanske också är olika för olika personer. För att då slippa bekymra om detta och skapa osämja så är det ju världens enklaste sak att var och en betalar för sitt. Beställer två stycken en flaska vin ihop så har man ju där bestämt att man ska dela så får fixa det på något sätt men om jag inte vill dela utan köra helt eget race så jag kan styra kostnad, vad och hur mycket jag äter precis som jag vill så ska jag kunna få göra det utan att bli inblandad i de andras konsumtion.
Jag skulle vilja säga att det är en av de mest grundläggande reglerna jag kör med när det gäller ekonomi: undvik dela med andra.
Jag äter sällan middag på restaurang med andra utanför familjen gudskelov men går ibland ut på krogen och dricker öl med vänner. Där har jag märkt att vissa försöker dra in mig i det där att man ska beställa flera öl på en gång och att man sedan ska betala tillbaka genom att ta nästa runda. Det är framförallt när ens vänner börjat få bättre ekonomi som de kör den där grejen av någon anledning. Det var aldrig så när man var 20.
Hur som helst tycker jag det är väldigt störigt. Jag vill inte anpassa mig drickande efter hela gänget. Jag vill köpa den öl jag själv önskar, dricka i den takt jag själv önskar och det antal jag själv önskar. Kan ha viss förståelse för att man gör detta då det är lång kö till baren men det här sker trots att det är 0 personer i kö vilket gör att jag börja ana att det faktiskt inte handlar om det praktiska utan att det är nåt med att visa upp sig. Titta jag har pengar, jag kan bjuda alla… Jag bryr mig inte om jag får tillbaka (även fast jag i hemlighet förväntar mig att kompisen bjuder nästa gång)
Här håller jag delvis med dig, men det går ju att sköta på ett snyggare sätt från den som bjuder genom att fråga vilka som vill ha något och vad isåfall, och inte komma dragande med en bricka melonshots som ingen vill ha förutom den som bjuder
Generellt -nej. Men det finns vissa undantag. Försörjningsstöd är det yttersta skyddsnätet. Det används när alla andra möjligheter är uttömda; dvs när behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Har man besparingar ska dessa användas först.
. Det finns personer som är lagda tvärtom men då kan ju åtminstone höga inkomster kompensera för en slösa-mentalitet.
