Riktig aha-upplevelse eller insikt | Vilken är din bästa eller som gjort mest skillnad?

När jag i ungdomen insåg att jag förväxlat Helsingborg och Hässleholm i hela mitt unga liv. Minns fortfarande aha-känslan efter 25-30 år.

11 gillningar

Mindfullness-meditation kom som en uppenbarelse för mig som öppnade många dörrar för mig. Inget som går på en kvart naturligtvis utan någonting som varit en ingrediens i år av självutveckling vad gäller min psykiska hälsa och hjälp mig ta mig från högfungerande (så gott det går)-alkoholist med psykisk ohälsa till nykter, balanserad, hyggligt lycklig som dessutom hänger här.

13 gillningar

Boken Bullshit jobs av David Graeber.

Lite för mig också, fast åt komplett andra hållet där jag insåg att metoder likt denna absolut inte passar mig för att uppnå syftet med de.

Att prova på det tillsammans med andra som ändå har liknande livssituation som mig, men som hade helt andra upplevelser av det, fick mig att ännu mer utveckla en förståelse för att inte “one size fits all” existerar och att olika individer har olika behov som behöver fyllas på olika sätt.

2 gillningar

Youtube har gett mig många Aha.
Allt från att lära sig om Relativitetsteori, Archers Paradox, ellära, blockkedjeteknik, bromsoksbyte på passat, till att man faktiskt svänger åt motsatt håll när man cyklar…

En annan var om framgång… tur eller hårt arbete?

4 gillningar

Tack - bra tips!

1 gillning

Jo faktiskt, jag hittade den på mitt bibliotek.
image

1 gillning

Jomenalltså, frågan gällde den boken👆

inte ”Hur du vinner vänner…”

:sunglasses:

Jag får skylla snurreriet om böckerna på värmen :upside_down_face:

2 gillningar

Största insikten jag kommer ihåg just nu är insikten att ens lön har väldigt lite att göra med hur hårt man arbetar. Hög lön handlar mer om att hitta en miljö där det du är bra på värderas högt. Insikten har väl vuxit fram över tid, men främst ifrån min egen erfarenhet av att jag varit ungefär lika smart och jobbat ungefär lika hårt hela livet, men fått väldigt olika betalt för mitt arbete. Väldigt befriande, för man slipper gå runt och vara bitter för att man har för låg lön, eller för att man har högre lön än man egentligen förtjänar.

Sen tycker jag det är rätt skrämmande hur snabbt man glömmer bort sina aha-upplevelser och istället ser dom som självklarheter. Av någon anledning är det svårt att komma ihåg hur man tänkte och resonerade innan man fick den där sista biten av information som gjorde att allt föll på plats.

13 gillningar

När jag insåg att pengar är outnytjade gentjänsbevis som man byter till sig mot att man löser någon annans problem. Ingen får dem, ingen ger bort dem. Hur mycket man kan byta till sig beror helt på vilka problem man löser åt vem.
Och att om någon har mycket eller lite pengar/gentjänstbevis avgörs av om den byter till sig mer eller mindre tjänster än den byter bort.
Blev väldigt omtumlande världsbildsförändring från min tidigare: alla borde bara få lika mycket pengar.

3 gillningar

När jag insåg att lån inte behöver vara dåligt.
Innan har jag varit fast i fattigmanna tänket.

5 gillningar

Skulle man kunna säga att det är vad pengar är i grunden men att det inte betyder att den som har mest pengar är den som har löst mest problem åt andra? Om jag gick hem till dig och rånade dig på allt du äger så har jag mer pengar och du har mindre, men har jag löst ett problem åt dig? För att ta ett dramatiskt exempel.

1 gillning

Tja. Det är möjligt. Men pengaena som stals skulle fortsätta att användas som gentjänstbevis när du som tjuv byter till sig tjänster av andra för dem. Dessutom inbillar jag mig att inbrottstjuvar inte är den sparsamma typen och vi som bytt till oss mer gentjänstbevis än vi har användning för just nu gör tjänsten att låna ut det mesta till någon företagsam som gör något nyttigt med dem istället för att ha dem hemma. Alltså blir ändå slutsatsen att de allra flesta som har mycket pengar har bytt bort mer problemlösning än de bytt till sig. Men visst finns det några undantag såklart.

Vet inte riktigt vilka du menar, och självklart finns det fullt med förmögna som ”löst massa problem”. Men på nått sätt känns det inte som du nånsin varit i arbetslivet… kan garantera att det inte alltid är de som bidrar mest som tjänar mest. Oftast är det snarare nån form av ”squeaky wheel gets all the grease”. Men om du har hittat en bransch där det inte är så är jag nyfiken!

2 gillningar

Men egentligen är det ju detta jag är intresserad av! Hur har det påverkat dig och agerar du annorlunda efter denna insikt?

1 gillning

Jag hade mitt första sommarjobb -93 och har inte varit arbetslös sedan dess. Är inte särskillt rik heller. Men det jag sett under åren är ändå att de flesta som får mer ansvar och högre lön gör det för att de tar det ansvaret och löser komplexare problem. Kan va svårare jobb, eller ansvar för fler människor. Kan också va att bättre hjälpa kunder. De flesta som har mer ansvar och tjänar mer arbetar också fler timmar. Har möten på dagen när andra är där och sitter sedan med mejl, telefon, redovisning, mm på kvällarna. Det finns som sagt uppenbart undantag och de är så irriterande att alla ser dem. Men de allra flesta som tjänar mycket gör svårare saker och gör det bra. Vilket alla bara tycker är i sin ordning, så ingen lägger märke till att det är välförtjänt.

Dom flesta jag känner som har gott om pengar har dels fått eller ärvt en betydande del samt investerat i bostadsrätt/hus under en period när det varit lönsamt. Inget av det passar in i det du beskriver tycker jag.

Men framför allt tycker jag att det är viktigt att göra skillnad på att ha pengar och att ha gjort någonting bra. Ibland är det förstås så, men väldigt långt ifrån alltid. Kolla bara på drogindustrin som är enorm. Fast visst kan man hävda att jag skulle lösa problem genom att lindra någons själsliga ångest om jag tex sålde droger utanför en gymnasieskola. Tror dock att jag skapar mer problem än jag löser på sikt och jag har definitivt inte gjort någonting bra för världen. Kan komma på tusen andra exempel från tex oljeindustrin och porr men du fattar.

1 gillning

Jag är uppvuxen med Krösus Sork syndromet. Alla borde ha lika mycket och de som är rika har stulit sina pengar från de fattga. Det ändrades såklart när man inser att de varken stulit eller fått pengarna. Utan andra har frivilligt bytt bort pengar för deras hjälp.
Sen insåg jag att vägen till högre lön är att öka värdet på mina arbetstimmar. Ju svårare och dyrare problem jag kan lösa desto mer blir det värt att betala för mig. Sen tar det ibland lång tid av utveckling innan man hittar någon som tycker man är värd mer. Men “jag gör bara vad jag får betalt för” garanterar att ingen kommer ge en mer.

Ja. Gjort något bra kan va svårdefinierat. Fram tills vi visste om växthuseffekten var oljeindustrin välfärdens underverk. Vag försvarar inte den nu dock. Men poängen är inte ont eller gott. Droghandel och porr tex är båda att byta bort tjänsten en stunds njutning vilket många gärna byter bort sina gentjänstbevis mot. Poängen är att det är till 99% frivilligt byte av tjänst mot gentjänstbevis som gör folk rika.
Även bostadsrätter är tjänsten skydd mot väder, vind och stöld. Eftersom man kan låsa in sina saker. Den ska också betalas med gentjänstbevis. Att underhålla, renovera, osv gör att lägenheten blir en bättre tjänst. Så när någon annan vill byta till sig så byter de frivilligt bort mer pengar.