På Dollar Street från Gapminder kan man se foton från livet för personer med olika inkomstnivåer och från olika länder. Ganska intressant att kolla runt.
3 gillningar
Här finns jämförelser med andra EU länder. Mest imponerande är nog utvecklingen i Irland och Finland. Även Island har lyckats bra. Danmark har väl lyckats bra en längre tid redan.
Även om Sveriges löner inte är i toppklassen längre (12e plats) så är ändå snittet straxt över EU medel. Ingen ko på isen… 
3 gillningar
Då du inte konsumerar upp det så blir det ett sparande.
Periodisering är mer en bokföringsteknisk detalj som kan vara relevant för företag för deras beskattning. Men knappast privatpersoner. Vi har ingen rätt att påverka får beskattning med periodisering.
Om man har aktier man inte rör så är väl inte ISK en fördel. Där förmögenhetsbeskattas man på de varje år. Det slipper man om man inte har de på ISK.
Man åker istället på reavinstbeskattning då om 30 år när man säljer. Men total beskattning kan då bli lägre.
3 gillningar
Det beror på i vilket land man väljer att bo när man realiserar. 
1 gillning
Svenska lönerna är sämst i västeuropa plus norden. Sverige är uppenbarligen skit.
2 gillningar
Jättedålig utveckling håller jag med om. Men den jättedåliga utvecklingen kommer från toppnivå så Sverige är nog inte så illa ute än. Det känns kanske tufft för svenskarna när resten av Västeuropa och Norden åker förbi i och för sig.
Lite kul att Danmark nu har högre löner än Norge. Ännu mer oväntat att Finland (lillebror) har högre löner än Sverige. Jumboplats i Norden är inte någon skam egentligen.
Närmast under ligger dock Ungern och Italien. Italien har lyckats rätt bra också på senaste tiden och har dessutom Euro. Vi får vara mer oroliga för att Italien går om nästa gång än Ungern gissningsvis.
Blev nyfiken om arbetsgivaravgifter osv. var inräknade i de där siffrorna i och med att den är så hög i Sverige.
Det här är källan av datan som säger Labour cost levels by NACE Rev. 2 activity (lc_lci_lev)
The data covered in the LCI collection relate to total average hourly labour costs and to the labour cost categories “wages and salaries” and “employers’ social security contributions plus taxes paid minus subsidies received by the employer”.
Dv.s. den är inräknad
Började gräva lite mer, jag lyckas inte få samma siffror som artikeln.
Här är de siffror jag får där Sverige är betydligt högre upp
https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/bookmark/fd9d912a-85ad-477d-9c0c-dbb7b5423072?lang=en
(hittar inte något sätt att välja hela ekonomin, men “The business economy” är ca ~75% av ett lands ekonomi)
2 gillningar
Det är nog bra att även inkludera rapportens definition av “wealth”:
Notes on concepts and methods
Net worth or “wealth” is defined as the value of
financial assets plus real assets (principally housing)
owned by households, minus their debts. This
corresponds to the balance sheet that a household
might draw up, listing the items that are owned and
their net value if sold. Private pension fund assets are
included, but not entitlements to state pensions.
Human capital is excluded altogether, along with
assets and debts owned by the state (which cannot
easily be assigned to individuals).
3 gillningar
Korslänkning:
Dagens DN hade en mer koncentrerad uppställning av finansinspektionens siffror
"
Hushållens lån
Totalt: 5 500 miljarder kronor
Hushållens sparande
Räntebärande tillgångar (insättningar på bank mm): 2 900 miljarder kronor
Sparande på ISK: 1 500 miljarder kronor
Sparande i räntefonder: 300 miljarder kronor
Kapitalförsäkring: 700 miljarder kronor
Tjänstepension och privat pensionssparande: 5 800 miljarder kronor
Totalt: 11 200 miljarder kronor
Källa: Konjunkturinstitutet
"
eDN
1 gillning
40 procent av befolkningen har hög utrymmesstandard, vilket innebär att man har mer än ett rum/sovrum per person i sitt boende, kök och vardagsrum oräknade
20 procent skulle inte klara av att betala en oväntad utgift på 13 000 kronor inom en månad utan att låna eller be om hjälp. Andelen är högre i vissa grupper, t.ex. saknar 68 procent av dem som är arbetslösa en sådan kontantmarginal.
35 procent av befolkningen oroar sig för hur det ska gå med det egna hushållets ekonomi under det närmaste året. Bland dem som är ensamstående och har barn är mer än hälften oroliga för hur det ska gå med den egna ekonomin.
1 gillning
Kan man då räkna att om att 1500 miljarder / *antal hushåll = 307 000 SEK har genomsnitt svensken på sitt ISK? Lite vanskligt uträkning men tror att de flesta som sparar har mer än enligt sammanställningen ovan.
*2022 fanns det enligt SCB 4 883 800 st hushåll, där det vanligaste hushållet var en ensamstående utan barn.
Tror det är viktigt att ha med sig följande:
- genomsnittsavanzianen kan inte översättas till genomsnittsvensken
- avanzianer kan inte ses som de mest intresserad av ekonomi och kan inte heller direkt översättas till de mest bemedlade i Sverige
I övrigt tror jag Jans sammanfattning ger en hyfsat bra bild, tror svenskar är mycket rikare än vad man först kan tro, men samtidigt så finns det en betydande andel som är otroligt mycket fattigare än vad man föreställer sig
1 gillning
Bra sammanställning! Ger nog en god bild av verkligheten 
Blir inte många Euro det…
5 gillningar
Du missar t ex att all utdelning från egna bolag och liknande räknas som inkomst av kapital. Varenda random-egetbolag-IT-konsult har kapitalinkomst på åtminstone 170k/år utan en enda krona i faktiskt kapital. Dessutom är det “medel”, så de som äger stora bolag med mång-mångmiljonutdelning lär dra upp snittet något helt enormt.
Nja, inte all utdelning. När man kommer över en viss gräns räknas utdelningen som inkomst av tjänst.
Men det är ju riktigt att det förekommer inkomst av kapital som inte har så mycket kapital bakom.