Sahil Bloom: experimentet på Stanford där eleverna skulle maxa avkastningen på 5 USD

Från Sahil Bloom häromdagen:

In 2009, a Stanford business professor named Tina Seelig split her class into groups and gave everyone a challenge:

Each group would have $5 and 2 hours to make the highest possible return on the initial money. At the end of the challenge, each group would give a short presentation to the class on their approach and results.

The results of the challenge were fascinating…

Most of the groups took a linear, logical approach:

  • Use the $5 to buy a few items
  • Barter with those items (resell or trade them for items of higher value)
  • Repeat
  • Sell the final items for something (hopefully) more than $5

These groups made a modest return on their initial $5.

A few groups ignored the $5 and instead thought up ways to make money in the 2 hours of allotted time:

  • Made and sold reservations at hot restaurants in town
  • Refilled bike tires in the center of campus for $1 each

These groups made a better return on their initial $5.

The winning group also ignored the $5, but took an entirely different approach:

They realized that the most valuable asset was not the $5 or the 2 hours of time for the challenge, but the presentation time in front of a class of Stanford students.

Realizing the value of this asset, they sold the presentation time to a company looking to recruit Stanford students for $650, netting a monstrous return on the $5 of initial capital.

The losing groups thought in linear, logical terms and achieved a linear, logical outcome.

The winning group thought differently.

Läs hela artikeln:

26 gillningar

Gillar hur sista gruppen tänkte “utanför boxen”! :slight_smile: Personligen hade jag nog gått rakt i fällan och försökt göra som första gruppen :joy: Åtminstone med så kort betänketid som 2h.

5 gillningar

Jag gillar det också jättemycket. Det är ju en variant på denna

14 gillningar

Under förutsättning att uppgifterna i artikeln stämmer var ju uppgiften att “Each group would have 5$ and 2 hours to make the highest possible return on the initial money.
Dvs grupp 2 gjorde 0 dollar i avkastning på sina 5$. (Men avkastning på sina 2 timmar, men det var ju inte uppgiften.)
“Vinnarna” gjorde också 0$ i avkastning på sina 5$ men avkastning på presentationen. (Men det var ju inte heller uppgiften.)

Så det fascinerande blir väl frågan om det är studenterna, journalisten eller läraren som inte är läskunniga. Att annars tänka att det “var smart att tänka utanför boxen” blir annars lite som att tycka det är smart att skattefiffla eller fuska i fia med knuff.

Typ Madoffnivå som också fick uppgiften att göra avkastning på pengarna han fick men satsade på presentationen istället. Jag skulle inte säga att han var smart/beundransvärd som “tänkte utanför boxen”.

15 gillningar

Håller med @Libertas.

Blir lite dumt att definiera uppgiften som :

För att sedan säga:

Ja, det är klart man fokuserar på dessa $5 när det bokstavligen talat var uppgiften!

Hur skulle man kunna veta att regeln var till för brytas?
Vill lärarna att man också ska “tänka utanför boxen” och fuska på tenta?

8 gillningar

Om man ska följa reglerna vore nog den bästa strategin att köpa en lott eller motsvarande. Hög varians slår högt väntevärde när deltagarna är många och det bara kan finnas en vinnare.

1 gillning

För att följa regeln mht att 5 USD skulle investeras (som andra varit inne på) men kanske använda ett annat loop-hole så hade jag sålt tex 10 av mina NVIDIA aktier till vår grupp för 5 USD med en buy-back klausul efter presentationen på samma belopp.

4600 USD i vinst om än tillfälligt för gruppen. Det räcker ju ibland att ge illusionen av hög vinst. Winner? :joy:

3 gillningar

Håller med tidigare talare.

Absolut kul med att tänka utanför boxen, men om man ändrar reglerna för tävlingen bör man diskas.

Lite som pågående rättegång mot ICA-handlare. De tänkte utanför boxen och tjänade stora pengar.

Med bara en minimal tweak på storyn är den klockren. Nu blir det lite “mjäh”.

1 gillning

Fast jag undrar, bröt eller följde alla studenterna reglerna?

Jag har en misstanke att journalisten egentligen inte återger exakt det som sades

T.ex. kanske läraren egentligen sa:
Er uppgift är att få så mycket avkastning som möjligt. Ni får 5 dollar, och om 2 timmar presentera för klassen ert resultat. Den med mest pengar vinner.

Då har ingen bruitit mot reglerna.

6 gillningar

Fast - om jag får vara lite jobbig.

Tänk om lärare formulerade det exakt så - använd 5 USD och få mest avkastning. För inte ens i lärarens värld så fanns lösningen med t.ex. sälja reklamen.

Min subjektiva upplevelse är att det är så ofta det ser ut - att kunder / lärare / vi människor efterfrågar något som är inom vår “box” och det leder andra till att tänka innanför boxen. Det vill säga att tänka utanför boxen är att de facto bryta mot reglerna eller den uppsatta överenskommelsen.

Det är ju därför jag ofta tjatar om att frågan är viktigare än svaret och att vi många gånger ställer frågor på fel sätt och är ganska dåliga beställare. Väldigt många gånger så antyder frågan en lösning, vilken det inte borde göra i min mening.

Så jag upplever att diskussionen om uppgiftsformuleringen skjuter lite bredvid målet. Det viktiga är ju det Sahil skriver senare i artikeln:

3 Steps to Think Differently

There are two types of challenges we face:

  1. Low-Stakes: Lower potential, linear rewards. Decisions are easily reversible.
  2. High-Stakes: Higher potential, asymmetric rewards. Decisions are not easily reversible.

With low-stakes challenges, given the reward potential is low and the decisions are easily reversible, we can use shortcuts and heuristics to choose our path. We can take a logical, linear approach.

With high-stakes challenges, however, the high, asymmetric reward potential means we need to think differently. We want to take a creative, non-linear approach.

Let’s generalize the learnings from the Stanford business class story and adapt three steps for thinking differently in these high-stakes situations…

Step 1: Avoid the Distraction

In the challenge, the $5 was the trap.

Most of the groups immediately anchored their thinking around the $5 because it was positioned as the “asset” that the groups needed to focus on leveraging to make a return.

In reality, it was nothing more than a distraction.

It was entirely possible that the best solutions may have involved the $5, but by narrowing the entire field of solutions to those that were centered around the $5, the groups had limited their field of vision significantly.

When faced with a challenge with the potential for outsized rewards, the first thing to do is make sure to avoid the distraction.

There will always be an “obvious” solution that is simple, clear, and entirely wrong.

Before you select it, make sure you complete Step 2…

Step 2: Ask Foundational Questions

Socratic Questioning (or the “Socratic Method”) is a simple process of asking and answering questions that stimulate critical thinking to expose and vet underlying assumptions and logic.

To put it into action, follow this general structure:

  • Start with open-ended questions.
  • Propose ideas based on these questions.
  • Probe these ideas with progressive questioning.
  • Repeat until the best ideas are developed.

Here’s a process of how you might apply Socratic Questioning:

  • Start asking questions: What’s the problem you are trying to solve? We often waste time and energy trying to solve the “wrong” problem. Identify the “right” problem before you try to solve it.
  • Propose your current thinking on the problem: What is your hypothesis? What are the origins of that thinking?
  • Open the floor for targeted questioning: Why do you think this? Is the thinking too vague? What is it based upon?
  • Challenge the assumptions underlying the original thinking: Why do you believe this to be true? How do you know it’s true? How would you know if you were wrong? Identify the source of beliefs on a problem. Be ruthless in evaluating their integrity and validity.
  • Evaluate the evidence used to support the thinking: What concrete evidence do I have? How credible is it? What “hidden evidence” may exist?
  • Understand the consequences of being wrong: Can an error be quickly fixed? How costly is this mistake? Always understand the stakes.
  • Evaluate potential alternatives: What alternative beliefs or viewpoints might exist? Why might they be superior? Why do others believe them to be true? What do they know that I don’t? Evaluate them on their merits and ask these same fundamental questions about them.
  • After zooming in, zoom out: What was my original thinking? Was it correct? If not, where did I err? What conclusions can I draw from the process about systemic errors in my thinking?

Socratic Questioning takes time. It shouldn’t be used on low-cost, easily-reversible decisions.

But when you encounter a high-stakes decision with the potential for asymmetric rewards in your business, career, or life, it’s worth engaging in the exercise.

Step 3: Select the Leveraged Approach

Once you’ve avoided the distraction and leveraged Socratic Questioning to expose flawed assumptions and ground yourself in the appropriate ones, you are ready to make a decision on the optimal path forward.

The winning group selected the path of selling the presentation time as the path with the highest leverage and likelihood of success.

You can do the same: Slow down and select the path most likely to generate the asymmetric, risk-adjusted returns.

ping @Jonathan.S

2 gillningar

Men utan ramar så tycker jag uppgiften blir lite meningslös.

Om den med mest pengar efter två timmar vinner, helt utan regler, så kan jag väl bara gå till bankomaten och ta ut pengar?

Eller sälja min rolex-klocka på pantbanken?

Eller sälja en näve grus till en kompis för 100 000 kr, som jag sedan efter jag vunnit tävlingen köper tillbaka för 100 000 kr.

5 gillningar

Det du antyder är att uppgiften i så fall inte var att lösa uppgiften utan att värdera hur inkompetent läraren är för att avgöra hur mycket man kan bryta mot reglerna innan läraren fattar att man inte följer reglerna. Något problem hos läraren fanns ju liksom inte att lösa utan allt var en tävling med uppsatta regler där läraren i efterhand visade sig vara helt okej med att reglerna inte följdes.

1 gillning

Men bröt folk mot reglerna då?

Återgivningen av vad läraren sa är ju inte nödvändigtvis exakt korrekt. Läraren kan ju mycket väl lagt upp sina formuleringar för att möjliggöra att använda tiden/presentationen och ignorera pengarna.

Vilken spännande vändning tråden tog. :hushed:

I min värld så tolkar jag att uppgiften var att skapa maximalt värde utifrån de förutsättningar man har. Det vill säga att skapa ekonomiskt värde för sig själv och andra. Jag har gett samma uppgift till andra i utbildningar som jag har hållt.

Det vill säga att jag upplever att diskussionen exakt vad läraren sa eller inte sa, spelar ju ingen roll överhuvudtaget.

Absolut. Men vilket är det ekonomiska värdet som har skapats för dig och andra?

Absolut, men vad gör du nästa gång?

Njae, det är ju förbjudet enligt lag. Javisst, du kan göra det, men blir du påkommen så får du ju ta konsekvenserna precis som de lär får göra nu.

Samma som ovan, javisst, det går att göra, men vilket är det ekonomiska värdet som har skapats utifrån ovan?

3 gillningar

Det är möjligt (vilket jag nämnde i första mitt först inlägg).

Sen man man ju isf tycka att $650 var ganska lite isf när tävligen isf handlade om vems bekantskapskrets som hade tillgång till mest likvida tillgångar (vilket isf ingen grupp förstod).

Jag kan tänka mig att den typen av lösningar var medräknade i det uppgift som gavs.

Vi vet ju inte vad de var tvugna att göra med de pengar de fick. Alltså t.ex. att de inom gruppen behövde splitta dem. Eller att pengarna gick till läraren/universitetet.

Med andra ord kan det funnits incitament att inte kränga sin personliga egendom (och effektivt donera värdet till sina klasskamrater) för att vinna en fånig tävling.

När man tittar på detta så får man lätt bilden av att det är bäst att sälja kunskapen och inte förädla råvaran. I detta fall bananer. En minst lika viktig fråga i verkliga livet är vad som skalar bäst, kan du säga 1000 föreläsningar för 20000 kronor styck eller 1 miljon flaskor banandryck? Ibland är det bättre att ha lägre marginal om du kan sälja fler enheter. (Jag kan med hög säkerhet säga att Ikea har en högre vinst än en bekant som är möbelsnickare, trots att varje enhet är betydligt billigare.)

1 gillning

Det är ju helt relevant vad läraren sa? För det var ju läraren som gav uppgiften.

Du tolkar den på ett sätt, men det betyder inte att det var så läraren formade uppgiften. “Skapa ekonomiskt värde” var inte specificerat i uppgiften utan det var så du såg uppgiften.

Men man kan tolka uppgiften på andra sätt, t.ex. kanske hela poängen var att utvärdera säljtaktik när man försöker byta upp sig från billiga saker till dyrare via bartering.

Vad är det som säger vilken tolkning som är rätt eller fel här, om inte vad det var som läraren sa?

2 gillningar

Jag hittar på att det handlar om att förvärva en kunskap som fungerar i verkligheten. :wink:

I verkligheten är ju det här det här som entrprenörer gör - identifiera möjligheter och skapa så stort ekonomiskt värde utifrån det.

Jag förstår egentligen inte riktigt argumenten ovan som handlar om att få det till “rätt” eller “fel”. För mig är ju det intressanta att som Sahil skriver att undersöka, tänka utanför boxen och maximera värdet. För mig är det t.ex. exakt anledningen till att jag inte kör finansiell rådgivning 1:1 eller coaching i någon utsträckning, det har ingen hävstång.

Jag har använt samma princip som studenterna ovan använde för att skapa väldigt mycket värde på kort tid utifrån att “hävstånga” saker etc. Men jag gissar att det är bara att vi värderar / ser olika saker.

4 gillningar

Nada! :grinning_face: mer än kanske värdet att vinna tävligen och bli rekryterad av företaget som andra gruppen hade sålt biljetter till :grinning_face:

1 gillning