Hej! Jag skulle uppskatta er hjälp med hur jag bör tänka kring att dela ut förskottsarv till mina barn. Ändå sedan jag läste Bill Perkins Die with Zero har jag velat lämna över pengarna till mina tre barn så fort jag har möjlighet och då de mest behöver dem. Typ nu.
Enligt mina beräkningar innan jag gick i pension för ett år sedan såg jag att jag skulle klara mig på mina pensioner utan att behöva använda det som jag investerat i ISK:n. Efter ett år ser jag i praktiken att det faktiskt stämmer, vilket ger den tryggheten jag behövde för att ta nästa steg. Därför har jag bestämt mig för att fr.o.m. nu årligen dela ut avkastningen från mina investeringar till barnen.
Jag vill egentligen inte lägga en massa villkor på gåvan men vill samtidigt skydda det som i praktiken är deras framtida arv. Två av de tre är gifta och har barn. Den tredje har också ett barn men är inte längre tillsammans med sin partner. Har ni tips på hur jag bör tänka här? T ex, hur gör man för att pengarna ska räknas som enskild egendom? Spelar hur barnen använder pengarna någon roll? T ex köp av bil vs husrenoveringar?
Inser att jag kanske behöver ta hjälp av en jurist men har varit så imponerad av RT brain trust tidigare så jag böjar här som första steg.
Har inte jättemycket input men min pappa har gjort liknande (med mindre del av arv) till mig och min syster. Vi har skrivit gåvobrev som både jag och pappa har varsitt exemplar av att både gåvan och det som kommer i dess ställe är enskild egendom. Han fick hjälp av bankens jurister att skriva avtalet.
Tack så hjärtligt för ditt svar! Funderar lite på vad “det som kommer i dess ställe” innebär och om det finns skillnad på vad pengarna har gått till. Vad gäller t.ex. om paret köper en bil för flera hundratusen som sedan förlorar mycket värde efter köpet eller när paret eventuellt skiljer sig? Jämfört med att pengarna investeras i en fastighet som behåller sitt värde (eller t o m ökar). Ska läsa vidare o diskutera med banken (tack för förslaget!) och/eller juristen.
Gåvobrev är i regel klokt, det minskar risken för framtida tvister om det är tydligt dokumenterat.
Ange i gåvobrevet att gåvan är ett förskott på arv
Ange att gåvan är mottagarens enskilda egendom
Ange att egendom som träder i dess ställe också ska vara enskild egendom
Blandas den enskilda egendomen ihop med gemensamma tillgångar kan det vara svårt att påvisa exakt vad som är enskilt om det inte dokumenterats.
Paret i sin tur bör dokumentera tydligt hur tex en gemensam bostad bekostats för att en ev bouppdelning ska kunna göras korrekt utifrån vad arvet ämnade. Tex genom ägandeandel som motsvarar vad de respektivt betalat, alternativt via gåvobrev sinsemellan.
vad är viktigt för dig, att barnen använder pengarna för att förenkla sitt liv nu, eller att de är enskild egendom?
Jag tänker att det i verkligheten är svårt att hålla isär enskild egendom om man får en summa varje år och vill kunna använda det till bil, renoveringar, resor osv. Då försvinner det in i det gemensamma och blir svårt att ”hävda” vid en ev. skilsmässa. Vill man vara säker på att de är kvar som enskild egendom så behöver det väldigt tydligt separeras från den gemensamma ekonomin, tex separat ISK som endast har de pengarna som är och kommer in som enskild egendom. Det är ju trevligt med hjälp till ett stort sparande, men inte samma sak som att använda pengarna nu.
En gåva lägger man per definition inte villkor på. Punkt. Då är det inte en gåva utan något annat.
Det här är som att tvinga på sitt barn ett äktenskapsförord. De kanske inte vill ha ett äktenskapsförord i sitt äktenskap. Vem är du i så fall att tvinga på dem det mot deras vilja.
stor risk att pengarna blandas med resten av tillgångarna så de därmed helt plötsligt ingår i boets totalla tillgångar och inte längre är enskild egendom.
Jag tycker det är strongt av dig att ge bort dina pengar, och inte sitta på dem tills du dör.
Hellre får ta del av nyttan genom dina barn, än att titta på dem på ett bankkonto.
Jag hade skrivit det som enskild egendom, skrivit något om avsikten med pengarna, men sen hoppats på att du uppfostrat dem så att de använder dem på ett sunt sätt.
Om du skänker en summa pengar varje månad till varje barn så kan du ju styra till vem även efter eventuell skilsmässa. Att villkora en gåva till en viss person när barnet både är gift och har barn gemensamt ser jag som märkligt.
Tack för bra fråga! Svaret är egentligen både och, vilket är det som är dilemmat. Jag förstår att det är svårt att får ekvationen att gå ihop men ska försöka iaf då det rör sig om ganska mycket pengar. Särskilt över tid.
Det blir svårt att hålla isär pengarna och det är just därför jag undrar om det är skillnad på vad de används till. Jag funderade också på alternativet där pengarna läggs i ett ISK men då är det egentligen ingen skillnad mot att de ärver pengarna senare från mitt ISK. Och så vill jag att de trots allt kan använda pengarna nu om de skulle behövas istället för att se de som “enbart” sparande som man inte gärna rör.
Nja, jag håller med i allmänhet när det gäller gåvor, men inte i just det här fallet. Som jag skrev vill jag inte lägga en massa villkor på detta förskottsarv, men jag vill ändå skydda det — särskilt med tanke på att ungefär hälften av alla relationer tar slut idag.
Tänk till exempel på följande scenario:
Jag ger flera hundratusen, eller kanske ett par miljoner, till min son över tid — helt fritt och utan att göra det till enskild egendom. Om han sedan skiljer sig får han i praktiken bara behålla hälften av de pengarna (eller av det de har använts till). Exet får den andra hälften, och dessutom kommer hon att ärva sina egna föräldrar när de går bort eftersom de valt ett mer traditionellt sätt att lämna över arvet. Det skapar en märklig obalans där exet “går vinnande ur spelet”.
Jag som mottagare har enbart tyckt att det varit positivt att det är skrivit som enskild egendom då det underlättar för mig som arvtagare och minskar risken för lite konstiga corner case (kanske i och för sig är större risk vid ett mer traditionellt arv i och för sig).
Sedan tror jag som någon skev att set är svårt i praktiken att redovisa vilka pengar som gått till vad. Jag ser gåvobrevet som en försäkring om något går fel eller det uppstår en konflikt av något slag. Är alla överens så kan man ju alltid komma överens om något annat i efterhand.
Här tror jag det blir svårt, om de används så kommer de inte gå att hålla isär och spåra ”vad som är i dess ställe”, så då kommer krasst en partner få del av hälften vid ev. separation. Men då har familjen som helhet haft nytta av dem under tiden, och det är väl inte så himla illa det heller? Det går inte både att äta kakan och ha den kvar.
Jag skulle förmodligen ge som enskild egendom, och därigenom ge barnet valfrihet att hålla isär det som enskild egendom eller att blanda in det i den gemensamma ekonomin. Prata med barnen om att det är förskott på arv och att de inte bör förvänta sig något senare, och vad din avsikt är med att ge nu (tex att de troligen behöver mer kapital nu).