Sänkta bostadspriser gör det enklare att köpa första bostaden - inte lägre amorteringskrav

Då var det dags, man föreslår nu att lägre amorteringskrav skall lösa problemet för förstagångsköpare.

Varför kan ingen föreslå det uppenbara?

Att istället se till att bostadspriserna sjunker?

Eftersom alla, utom några ytterst få, behöver låna till sitt bostadsköp - skulle ju priserna per automatik sjunka om vi utformar regelverket på ett sådant sätt att ingen kan låna så mycket som man gör idag.

De enda som eventuellt hamnar i kläm här är de som nyligen köpt bostad med max belåning, men övriga kategorier blir vinnare.

I andra länder, är det en självklarhet att alla lån skall betalas tillbaka på 30 år, utan möjlighet att bara rulla det vidare till ett nytt lån på 30 år till.

8 gillningar

Det finns redan ett flertal trådar om detta förslag.

Här är ett exempel:

1 gillning

Den tråden handlar om att kravet sänks. Jag vill diskutera att det borde höjas.

4 gillningar

För att det vore katastrof för många bostadsrelaterade branscher och att en del kan behöva gå från hus och hem. Många branscher är beroende av lånedriven uppgång av bostadspriser och en grundmurad tilltro till evig uppgång

Man vinner definitivt inga val på det heller

Men i grunden håller jag med dig att det bästa vore om priserna “hade varit lägre”

Men vi kan inte låta dem krascha, det är mindre farligt med en pyspunka, dvs att priserna står helt stilla i +10 år.

Men när vår befolkningstillväxt efterhand avtar och en stor del av Sverige blir glesbygd i Europas nordligaste tassemarker så tror jag det det bli pyspunka på bostäder

5 gillningar

Ja precis, och detta skulle vi klara oss så mycket bättre utan. Företagen finns för oss kunder/medborgare. De förväntas skapa värde för oss i utbyte mot ekonomisk vinning.

Meningen är inte att de skall få ekonomisk vinning på vår bekostnad.

Ungefär.

1 gillning

Låter som idéer från Nordkorea.

Staten bör låta bli att blanda sig i bostadslån. Det ska vara ett avtal mellan kund och bank.

3 gillningar

De har ju redan blandat sig i. Amorteringskravet och hur mycket man får låna. På vilket sätt skulle det bli mer Nordkorea än nu?

1 gillning

Jag har en lägenhet men drömmer om en större. Om priserna var hälften så höga hade jag haft råd. Så jag håller med.

Men i praktiska termer tror jag att en pyspunka är vad man kan hoppas på. Kanske över tio år?

Jag tror att det vore bättre om politikerna slutade förbjuda/fördyra byggandet av nya bostäder. Om Tokyo med sina 40M invånare har plats att bygga bostäder till rimliga priser så har Stockholm med sina 2M invånare det också. Att försöka fixa problem orsakade av befintliga regleringar genom att införa ytterligare regleringar är jag tveksam till.

2 gillningar

De försöker ju blanda i sig mindre genom att lätta på reglerna, vilket är bra. De bör ta bort alla typer av krav. Låta det vara fritt.

Inte öka kraven och blanda sig i än mer.

Jaja, då tycker jag (eftersom vi tycker) inte heller att kostnader för kapital (ränta) ska kunna kvittas/dras av mot inkomster för arbete.

Och så tar vi bort skuldsanering och sociala skyddsnät för folk som lånat sig olyckliga.

Regler över huvudet på medborgare finns ju som skydd och för individen och samhällets bästa. Tex bilbälte och förbud mot narkotika

3 gillningar

Är det så billigt med nyproduktion i Tokyo menar du?
1,23 miljoner yen /m2 i snitt - typ 87 000 kronor/m2.

Priserna är ju tydligen låga nog att 40M människor väljer att bo där iaf. Vad skulle bostadspriserna i Stockholm ligga på om tiotals miljoner människor ville bo där?

Nu bor ju redan omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning i Storstockholm vilket är jämförbart med andelen Japaner som bor i Tokyo med förorter. Så uppenbarligen är det inte för dyrt för en stor del av befolkningen.

1 gillning

Bör ju tilläggas att Japans kultur innebär att de inte satsar så mycket pengar på boende. Eftersom allt förstörs med regelbundna jordbävningar.

Det går att diskutera svenska bostadspriser tills korna kommer hem, men det finns en stor risk att skuldsättningen som nuvarande system leder till slutar illa. Politikerna har en hatkärlek till detta. Positivt i vågskålen (för dem, inte befolkningen) är att skuldsatta är mer angelägna att foga sig medan det negativa i vågskålen är att det kan smälla under deras mandatperiod vilket innebär merjobb med sämre möjligheter att dela ut tjänster som kan förvandlas till privata gentjänster längre fram.

1 gillning

Att jämföra andelen synes orimligt. Ingen förväntar sig väl att NYC ska ha billiga bostäder eftersom <10% av USA:s befolkning bor där?

Det var väl du som började att jämföra med Japan och Tokyo. Och nu med NYC. Två städer med dyrare bostäder än i Stockholm i snitt.

Hur menar du att de lyckas bättre med att tillhandahålla billiga bostäder med hjälp av politiker som inte ”förbjuder/ fördyrar byggandet av nya bostäder”?

Det är ju betydligt enklare att köpa sin första bostad i Stockholm än både i NYC och Tokyo för en person med medianlön.

Så fort minsta kritik av systemet tas upp kommer ytterligheterna som ett brev på posten. Varför inte argumentera för din sak istället.

Det är staten, dvs vi medborgare, som överhuvudtaget skapar möjligheten att starta och driva företag. De verkar inte i ett vakuum. Klart vi ska ha inflytande och få tillbaka tillräckligt för att vara nöjda. Klart företagen måste anpassa sig efter såväl individens som kollektivets/medborgarnas behov.

3 gillningar

Det torde väl vara självklart att utbudet blir större om regleringarna för produktionen är mindre?