Hejsan! Jag vet att denna frågan varit uppe på tapeten innan här på forumet men vill väcka liv i den igen. Jag har en del pengar i livförsäkringsbolag SEB - gamla liv. Möjligheten att teckna livförsäkring där upphörde 1997 och därmed minskar kunderna av år för år.
Bolaget sitter inne på ett stort överskott av kapital och min fråga gäller vad som kommer hända med dessa? Kommer pengarna fördelas ut på resterande ägare eller till SEB?
Står inför valet att sälja av och investera i indexfonder istället.
Kom igen, nu gör vi årets trådlyft!
Jag har också Gamla Liv. Sedan min anfäder satte in 50k någon gång på 80- eller 90-talet så har beloppet mer än tiofaldigats (ej inflationsjusterat). Jag minns att min gamla banker sa att försäkringen avkastar ungefär som börsen, men till samma risk som räntebärande.
Stämmer detta? Någon som sitter med andra insikter som INTE säger att man bör hålla fast vid denna guldklimp av riskjusterad avkastning?
Om jag förstår rätt så är det ett företag som sitter och förvaltar en stor blandad portfölj. Som tecknare så får man inte direkt tillgång till avkastningen, utan denna ökar istället bolagets tillgångar. När tillgångarna är för stora eller små i förhållande till försäkringarnas samlade värde (dvs konsolideringsgraden), så justeras räntan för att fortsatt hålla konsolideringsgraden inom ett visst spann. Man får alltså en fördröjd och utjämnad avkastning jämfört med den underliggande portföljen. Om portföljen sjunker för mycket i värde så sänks försäkringarnas värde istället för att man får ränta, men konsolideringsgraden agerar buffert så att detta sällan sker.
Är detta då bättre än en aktivt förvaltad blandfond? När någon kliver av försäkringen så får de “bara” ut sitt försäkringsbelopp medan den underläggande portföljen egenligen har ett större värde. Detta ökar konsolideringsgraden och således räntan för de kvarvarande försäkringstagarna. Så ju fler som får sitt utbetalat, desto bättre avkastning för de som är kvar. Jag vet inte om det är denna mekanism som gjort att den gått så bra historiskt, men någon slags magi verkar det ju finnas.
Har oxå privatpension i Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv sedan 80/90-talet och är väldigt nöjd med utvecklingen. Och sist jag räknade på avgiften låg den strax under 0,1% .
De slår övriga pensionskassor gällande avkastning. Pengarna tillfaller alltid dig och övriga andelsägare. De har ett bredare fördelning på räntor, aktier och direktägda fastigheter. Om du byter till fonder så får du istället ägande i aktiebolag. Du har säkert annat pensionssparande i fonder? Bra med lite bredd med olika sorters sparande.
SEB ersättning för sin förvaltning av pensionskassan, aktiehandel, depå mm.
Gamla SEB-Trygg stängde för nyteckning 1997 i syfte att skydda de gamla kunderna, nya kunder hänvisades till ett nystartat Livbolag (SEB-nya).
Gamla SEB-Trygg har varit ett mycket bra sparande sett till den kollektiva risken och så lär det fortsätta ett bra tag till men det intressanta blir ju hur man hanterar situationen när allt fler kunder närmar sig utbetalning, livbolaget börjar ju trots allt se slutet även om det gissningsvis är närmare 50 år kvar innan den sista kunden tar med sig hela kassan….. (sannolikt avvecklas bolaget innan)
De yngsta kunderna är ju 50+ år gamla så kollektivet går mot stora utbetalningar de närmsta 20 åren och hur det kommer påverka portföljen när i princip alla försäkringar ligger under utbetalning blir en spännande utmaning - detta har ju aldrig skett tidigare….
Både Solvens och Konsolidering blir en balansgång att hantera.
Fel av mig, självfallet finns det några få undantag där föräldrar eller annan anhörig valt att teckna en försäkring till minderårig, kanske som en gåva.
Det finns nog idag inte några 30-, 40-åringar som stoppat in egna pengar i syfte att spara långsiktigt.
Ett stort grattis till dig som sitter på en riktigt spännande försäkring som kan bli en liten guldgruva i slutändan, speciellt med det utgångsläget att du är en av de yngsta i försäkringskollektivet och att alla tillgångar i Gamla SEB-Trygg Liv tillhör er…..
Det kan kanske finnas någon fördel någonstans att vara med mot slutet men kapitalet, räntan och konsolideringsgrad hänger ju ihop och anpassas succesigt till antalet sparare som finns kvar i systemet. Fortsätter förvaltningen gå bra och konsolideringsgraden skulle stiga ökar också räntan till dom som är kvar.
Syftet är ju inte att lägga pengarna på hög till sista man.
Det blir intressant för alla försäkringstagare att se hur SEB-Trygg ska hantera situationen, det har ju aldrig hänt tidigare att ett Livbolag avvecklats pga att hela försäkringskollektivet går mot Z (datumet då respektive försäkring ska utbetalas).
En lekmannamässig bedömning ger att det blir svårt att i slutfasen hålla fastigheter och andra alternativa investeringar, exempelvis skog, i portföljen när det årligen skall ske stora utbetalningar men gissar att förvaltare och livaktuarier lägger upp en plan för både placeringsstrategi och hur konsolideringen/återbäringsräntan ska hanteras.
Om det finns ett diffust “slutdatum” där verksamheten behöver avvecklas samt ett krympande kapital så borde man ju kunna anpassa placeringarna. Som en uttagsfas men för hela företaget.
Om de verkligen skulle köra på till siste man så skulle förvaltningen till slut äta upp hela avkastningen så det måste ju finnas någon gräns där det är ansvarsfullare att likvidera bolaget och betala ut.
Det som också är intressant är ju vilka ”tabeller” försäkringarna innehåller, Traditionell förvaltning av den gamla skolan har ju en mängd olika tabeller som styr när, hur länge och till vem som utbetalningarna sker.
Jag har flyttat fram mitt uttag flera gånger (2 år i taget kan man göra) sedan får mina barn ärva min försäkring och de kan ju typ ta ut de på 20 år och då lever ju försäkringen vidare men med nya innehavare gissar att flera gör på samma sätt. Om jag skulle bli 100 år måste jag dock ta ut försäkringen eftersom den måste vara utbetald tills jag fyller 105 år)
Detta är vanligt och oftast också ett mycket bra råd om du inte behöver pengarna.
Du har flera roller på försäkringen bl.a ”Försäkrad” (dvs försäkringsobjektet) och din ålder hänger med även när du avlidit så dina barn som förmånstagare till försäkringen/utfallande belopp måste dels vara överens om att skjuta utbetalningen framåt i tiden samtidigt som din tänkta 100-årsdag fortfarande styr när försäkringen allra senast måste påbörja utbetalningen. Vid din tänkta 105-årsdag måste försäkringen vara utbetald och tömd till sista kronan, antingen av dig själv och/eller insatt förmånstagare.
Visste inte att barnen måste vara överens om utbetalningstiden trodde att de kunde välja olika tider, så i princip så är det när jag fyller 105 år oavsett om jag är avliden som till stor del styr utbetalningstiden. Däremot är det viktigt att barnen skriver ett förmånstagarförordnande på sin del så att deras pengar hamnar hos sina efterlevande vid ev dödsfall, om något barn inte skrivit förmånstagarförordnande så ärver det andra barnet pengarna vid dödsfall om jag förstått rätt
Om jag fattat rätt när jag frågat seb pension så ska mina barn efter att de ärvt min pensionsförsäkring, låt oss säga att de tar ut den i 10 år skriva ett förmånstagarförordnande på sin del, där de kan ange sina barn som förmånstagare om de skulle avlida under dessa 10 år, om de inte skriver och en skulle avlida så går pengarna till det andra barnet. Jag kan inte under min livstid skriva förmånstagarförordnande på barnbarnen. Kan ha fattat fel men så uppfattade jag det
Utan att kunna just SEB’s produkter och regelverk så är jag rädd att du missuppfattat alternativt blivit felinformerad. Det är du som Försäkringstagare (eller försäkrad om det gäller en tjänstepension) som skriver ett Fmt-förordnande och det är det som gäller vid dödsfall. Försäkringen har ett försäkringsnummer och det lär inte ändras eller delas upp utefter hur många förmånstagare som blir aktuella för utfallande belopp.
Om jag vore du så skulle jag dubbelkolla med SEB och be att dem hjälper dig med att upprätta ett förordnande som passar dig och som ligger inom det regelverk som gäller för din försäkring och arvsregler - ett förmånstagarförordnande ska vara glasklart och utan frågetecken eftersom det av naturliga skäl är för sent att fråga dig när du är avliden.
När det gäller möjligheten att skriva in Barnbarn i förmånstagarförordnandet för en P-skattad försäkring så täpptes den möjligheten till i lagstiftningen 1/1-1976. Pensionsförsäkringar tecknade senast den 31/12-1975 kan ha Barnbarn.
Kapitalförsäkringar kan ha Barnbarn men jag gissar att de då ska vara namngivna.
SEB borde ha jurister som hjälper sina rådgivare att i sin tur vägleda dig rätt.
Har skrivit ett förmånstagarförordnande där mina barn ärver så där är det glasklart. Men min fråga till seb pension var vad som händer om ett av mina barn skulle dö under utbetalningstiden och då fick jag till svar att de själva i samband med att de får tillgång till pengarna ska skriva ett eget förmånstagarförordnande kollat 2 ggr i och för sig är det väl inga jurister som svarar. Men undrar i så fall vad som händer med utbetalningen om ett av mina barn skulle avlida under pågående utbetalning, förhoppningsvis händer det inte men bra att ha både hängslen och livrem.
.
så det måste ju finnas någon gräns där det är ansvarsfullare att likvidera bolaget och betala ut.