Som många säkert har skrivit, så är livet med småbarn och kan känna igen mig i det du skriver. Men det blir bättre, mina barn är idag 18 och 20 år och det är stor skillnad nu när dom är självgående.
Håll ut, det blir bättre med tiden!
1 gillning
Nu twistar jag tråden lite men… som småbarnsmorsa till minst ett “oroshjärta” och lärare i verksamhet med barn med olika typer av funktionsnedsättningar och npf “måste” jag vrida perspektivet lite.
För att vistelsen med barn ska vara så konfliktfri och harmonisk som möjligt måste barnen vara förberedda, förstå vad som händer, vad som ska göras, med vem och varför. Detta är avgörande för barn med funktionsvariationer och definitivt mycket positivt påverkande för normalfungerande barn.
En bra grej kan vara att schematiskt rita upp antalet dagar och några hållpunkter för dagen
Frukost, åka bil, äta lunch, vänta på flygplatsen, åka flygplan, hämta bagaget, åka taxi till hotellet, äta middag, leka, kvällsmat, sova.
Förberedda barn är harmoniska barn. Rutiner och visualisera förändringar skapar lugn, förståelse etc.
Med visuellt stöd och tidsstöd, förberedelse för avslut av aktivitet (typ timetimer, timer på telefonen eller timstock) så kommer ni få en enklare vardag och enklare semester.
Likadant strategier. “Förstår du inte leken petar du på mig så gör vi såhär.” “Vill du gå från stranden tar du mig i handen så går vi.”
Barn i affekt är aldrig barnet som fuckat upp utan vi föräldrar som ställt för höga krav.
Jag hade önskat att fler stressade föräldrar hade fått kunskap om detta. Tiden det tar att göra stödet för barnet sparar ni mångfaldt i försvunna härdsmältor, utbrott, konflikter etc.
Är det någon som vill prova men önskar lite stöd hjälper jag gärna i hur man kan tänka och göra.
En annan aspekt. Går det att dela ledigheten? Jagtid, dutid, vitid och familjetid? För att alla aspekter av familjen ska få “sitt”.
3 gillningar
Vi har väl delvis tur men de semestrar vi åkt på har varit fantastiska. Men då har vi ju aldrig siktat på att ligga och steka på stranden eller chilla med en drink. Vår äldsta älskar när det händer saker så bara det är tusen aktiviteter är det liksom ok 
Avslappnande, njaaaa, men svinkul och man får uppleva grejer. Vill vi ha det lugnt lämnar jag och mannen barnen hos morföräldrarna, drar på spa där vi förutom att bada osv läser och spelar schack.
Utdrag ur småbarnslivet.
4 gillningar
Tycker din kommentar låter väldigt klok! Detta räcker kanske inte för ett barn med npf men vi har använt lonely planets pop-up guideböcker när de funnits (finns till några stora städer bara) och en gång pysslat en guidebok när det inte fanns. Det kan få barnen att se poängen med att se typ Eiffeltornet. När vi pysslade en guidebok skrev vi ut en karta och ritade ut hur vi skulle åka med bil, tåg osv. Glömmer aldrig första gången vi skulle ta tåget med dottern och vi skulle ta bussen till stationen. Hon blev så sur vi skulle ju åka tåg inte buss
Sjukt rolig, tack för att du delade. Mycket igenkänning! 
Vilka fina råd! 
Dessa ska jag ta fram när nästa semester närmar sig 
och försöka bli bättre på i vardagen!
Ska man också tolka detta som att man alltid ska ha något planerat varje dag? Nu är jag lite off topic men kan ju hända under en semesterperiod också…
Tack!
Jamen klart det ger stöd! Hade ingen aning om vad det var men absolut något som stöder barnen i resan. sedan kan ni ju tänka typ guidebok till er resa typ för att rikta informationen till vad ni ska göra och så Så rolig idé och peppigt! Likadant tjuvkika på google earth på resmålet.
Vilket härligt tydligt exempel! 
och precis så barn funkar. Hade det varit tydligt över dagen som nedan hade ni nog inte fått den konfliktpunkten (exempel: dag på stranden). Vår 3 åring ber idag om schema om det är något som är abstrakt.
10:30
10:50
11:20
11:30- 15:00
- 15:15
- 15:45
16:10
Kul att kunna bidra!
Det låter klokt! Det man över på blir man bra på och det går ju att börja i det lilla. När blir det ofta svårt i vardagen? Börja där. och vill du/ni ha hjälp så säg bara till!
Nej absolut inte att det alltid måste vara planerat aktiviteter och så. På jobbet markerar vi “oklarheter “med frågetecken.
Jag gör ett snabbexempel: lekstunderna kan ju vara leka hemma. Så nej ni behöver inte planera in massor varje dag men hålla rutiner mår alla barn bra av och att markera “dessa perioder har vi inte bestämt, du kommer få veta så snart vi vet” skapar också trygghet ofta behöver också barn med npf “pausa” från allt en del. Det markerar ni ju på bästa sätt för ert barn med vad som är paus för det.
- ?
- ?
1 gillning
Många bra synpunkter här. Vi tycker definitivt det är bortkastat att åka på semester utomlands med barnen (3 och 7). I somras åkte vi till Kolmården och som nån annan sa så tyckte de det roligaste var att klättra i klätterställningen och åka karusell, djuren var inte så intressanta framförallt för 3-åringen. Det är definitivt lika bra att gå ner till sjön hemma och bada som att flyga flera timmar. (Sen så är det klart att man ibland saknar tiden då “sjön hemma” var en strand i Hawaii, men för barnen verkar det inte spela så stor roll förutom att det blir kortare besök här innan de är helt blåa av kyla… 
) Däremot har frun tagit ett barn med att besöka mormor och morfar i Arizona, men det blir definitivt inte så mycket semester utan mer för att upprätthålla en relation.
Sen angående frågan om förskola när föräldrarna är lediga så har ju alla barn från det år de fyller 3 rätt till allmän förskola som är 15h i veckan oavsett förhållanden. Lite oklart för mig exakt hur det funkar vid tillfällig ledighet om barnet normalt är där då föräldrarna jobbar dock.