Ja då är det såklart en större risk. Det är rätt skönt att spara undan och kapa kostnader innan man drar igång. Du kanske ska göra en 2-3-årsplan där ni försöker göra så du bara behöver dra in 10 000:- eller liknande. Då räcker ju A-kassa lätt om det inte skulle gå vägen.
2 gillningar
Jag förstår inte heller hur ni inte kunnat spara mer… Bor ni i ett palats? 
Vore kul och höra mer om vilka kostnaderna ni haft, hur gamla ni är osv..
4 gillningar
Det är inte så konstigt att inte kunna spara mer. Vi har 150 000 i bruttolön på två och sparar inte mer 15 000. Hus, hund, bilar, semestrar, barnens aktiviteter, weekends. Vi får vara diciplinerade för att spara 15 000 
Vi tänker att vi lever här och nu och försöker inte maxa något framtida som man inte ens vet om man är pigg nog att orka med.
2 gillningar
Hur stort lån har ni?
Hur höga fasta kostnader har ni?
Alltså jag undrar också… Men vi bor i ett vanligt, om än stort, hus. Har 3 mnkr i lån på det. Har ett fritidshus som vi har 500 tkr i lån på. Där amorterar vi 2750 kr, vilket vi inte kan ändra då det är ett privatlån. Sen har äldsta barnet en lägenhet som kostar 4000 kr i månaden i hyra inkl el. Vi har haft sjukt höga elkostnader för hus och fritidshus i vinter.
Sen betalar jag av på en ögonoperation, 3000 kr i månaden. Det är räntefri avbetalning. Jag räknade med att jag tjänar in operationen som kostade 75 000 kr på åtta år ungefär, för jag hade rätt dyra linser innan.
Vi har en hund som måste sederas hos veterinären för kloklippning och som vi låter klippas hos hundfrisör. Det kostar en del. Vi har bara en bil och den har maken genom jobbet och det är tydligen ganska förmånligt.
Vi betalar en del för privat vård, vill inte gå in på vilket slag här, men det blir ett par tusen i månaden om man slår ut det.
Min man är väldigt intresserad av 3D-skrivare så han köper väl en del material till den. Han är inne på sin andra 3D-skrivare. Maken har en MC också. Han ville ha båt för några år sen men där gick jag in med ett veto. Jag gillar inte att åka båt och jag gillar inte att äga en massa dyra saker som ska underhållas.
Tidigare år har vi rest en del, men det har vi inte gjort på länge nu.
1 gillning
Hej! Intressanta tankar. Jag har en liknande situation som dig gällande löner och familj. Spontant så är första frågan är om du har inkomstförsäkring?
Vi byggde hus och därför har jag en förlängd inkomstförsäkring p.g.a. att vi då “tömde ladorna”. Den innebär att jag teoretiskt skulle kunna gå 12 månader utan arbete innan jag behöver ta av mitt sparande.
Försäkringen gäller oavsett om jag blir uppsagd eller säger upp mig själv. Vill minnas att det är 45 dagars karens.
Så jag skulle uppmuntra att prova det du vill, men råda till att förbereda dig med inkomstförsäkring och lite mer sparande innan du gör slag i saken. Om du sparar 15tkr i månaden i ett år och samtidigt kvalificerar dig för inkomstförsäkringen kanske kan vara något?
2 gillningar
Jag ska kolla in möjligheten till förlängd inkomstförsäkring, tack!
Med så stora hål i fickorna låter det inte som det mest genomtänkta beslutet att hoppa av sin anställning och bli interim.
Är din make med på tåget?
4 gillningar
Min man är lite orolig för att jag ska vara borta mycket. Men jag tänker att det också kan innebära att jag kan vara hemma i perioder mellan uppdragen.
En del av mig tänker som du, att det inte vore så genomtänkt. En annan del tänker att jag borde satsa.
Jag tänkte mer på om han är beredd att skala ner. Ni lever ju rätt vidlyftigt skulle jag påstå, kan han tänka sig att klippa hunden själv och dra åt svångremmen eller är du ensam om den viljan?
2 gillningar
Tänker i samma banor som de flesta tidigare inlägg. ”Something’s got to give”, liksom.
Ekonomiska vanor utifrån hög lön funkar inte då (risken runt) lönen ökar. Dra ner på utgifter samtidigt som inkomst ”säkras” enligt tips ovan.
Skulle, i er situation, även ta del av den information om buffert som finns på RT. Med alla de utgifter ni har så skulle i alla fall jag ha en rejäl buffert på plats innan uppsägning. Men alla är inte trygghetsnarkomaner…
1 gillning
Nej, han är inte så sugen på att dra ner, men vi får prata mer om det. Jag jobbar lite i motvind. Har nästan fått honom att sluta använda kreditkortet.
Vår hund är ett väldigt bångstyrigt och svårhanterat exemplar, så vi lyckas inte klippa honom själva. Men det finns ju mycket annat vi kan göra.
1 gillning
Jag TROR att när det gäller just ”tjänstledighet för att prova starta eget” så kan arbetsgivaren normalt inte neka tjänstledighet.
1 gillning
Gäller det även om man startar en “konkurrerande” verksamhet? Jag har ärligt talat inte så bra koll på det där, men vet att vissa arbetsgivare inte tillåter att man går till konkurrerande verksamhet medan man är anställd. Och det är man ju även om man är tjänstledig? Kan vara värt att kolla upp bara isf!
Ingen aning 
1 gillning
En annan sak man får ha i beräkningen. Det kanske går att komma runt det här på något vis, är dock inte så insatt så jag vet några “knep”. Iaf:
Min man jobbar deltid på sitt vanliga fasta jobb, och som “egen” på deltid för sitt andra jobb han har vid sidan av (han forskar). Han har i alla år använt “frilans finans” (tror jag de heter) för att slippa det administrativa kring att vara egen företagare. Men det kostar 6% av alla fakturor, så i år bestämde han sig att han skulle ta tjuren vid hornen och bli egen “på riktigt”.
För jobbet han gör i mars månad så fakturerar han ju i slutet av mars, och får pengarna i slutet på april. Men skatteverket vill ha skatter och egenavgifter och allt vad det är för 2 månader innan han ens hinner få betalt för sin första faktura (han har betalat skatter 10 mars, och ska betala skatter igen 10 april). Det innan han ens fått inkomsten för det jobbet. Sen har han fått betala nåt företagspaket hos banken, och det kommer nog kostnad för redovisningsprogram också antar jag.
Om du blir egen företagare som sådan, så måste du räkna på om din mans inkomst och besparingar och vanliga utgifter klarar av den extra större utgift man får ligga ute med innan man får betalt för sin första faktura.
Inte jag heller egentligen, så jag kanske skrämmer ts i onödan 
Det kommer alltid finnas ett skäl att avvakta och då blir det inget i slutändan. Ring bemanningsföretagen och fråga om du får gå som underkonsult. Fråga samtidigt hur mycket de tar av kakan isåfall. Det brukar ligga på 5% upp till 20% för de allra dyraste.
Sedan är det bara att räkna på det och begära tjänstledigt. Det mest nervösa steget är de första 2-3 månaderna, men sedan har du en buffert i företaget så att du kan känna dig väldigt trygg.
Om man har en lön på 71k per månad (före skatt), och om man räknar med riksgenomsnitt på skatter- då är skatt och arbetsgivaravgifter ca 44k på en månad. Jag tror inte det ska vara skillnad i storlek på egenavgifter och arbetsgivaravgifter?
Välkommen till forumet och grattis till dina framsteg i ekonomin!
Jag är ju alltid för att man ska starta och prova. 
Samtidigt skulle jag personligen uppleva att bufferten är något liten. Med 71.000 kr per månad så måste man fakturera typ 100.000 kr per månad samt lägga på en del för kringkostnader (pension + kontor etc) så då skulle jag tänkte typ 130.000 - 150.000 kr per månad som lägsta fakturering.
Sedan får man ju också räkna med att kanske gå utan uppdrag ett tag och då vill man ju kunna täcka kostnaderna med hjälp av buffert.
Så jag som är en räddhare, jag hade nog inte hoppat förrän jag haft ett konktrakt i handen eller det med tjänstledighet tydligt utrett.
5 gillningar