Jo men man har väl inte olika ålderskrav för testerna för att bli medlem i Mensa? Därmed tänker jag att en “kluring” bör vara något att bita i oavsett om det är ett barn eller en vuxen (medlem) som lägger fram det. Det här låg ju på nivå grundskola årskurs 4-6 ungefär (medelvärde).
Ja precis… “intellektuell prestation” innefattar mer än bara IQ.
Ja, det var oväntat enkel nivå, de kanske hellre lägger ribban lågt för att inte skrämma bort…
Inte helt säker men jag tror att det finns ett separat test för barn/ungdomar.
Efter att rannsakat mig själv så landar mitt val att göra mensas test till stor del i en nyfikenhet. Man vill veta vad som är möjligt och inte helt enkelt.
Om man nu ger sig på en liknelse: man har hela livet fått höra att man är på ett visst sätt: man är lång, vilket man blir påmind om av andra människor i stor utsträckning. Man vill då veta, hur lång är jag egentligen? Är jag längre än vanligt eller snackar bara alla andra en massa?
Man mäter sig och konstaterar att man är längre än de flesta andra. Vad gör man med den informationen? Egentligen ingenting, men man har på något sätt förstått varför folk ofta påtalat det och man har lärt känna sig själv mer.
Tanken om att på något sätt stoltsera med sitt mensamedlemskap tycker jag, precis som allt annat skryt, alltid är något som bara kommer att skapa irritation och man är helt fel ute om man tror att det skulle imponera på någon alls. För mig handlar det om att lära känna sig själv och därför tänker jag inte dela det med någon om inte någon uttryckligen frågar.
Varför ska man då vara medlem frågar man sig kanske då? Helt enkelt bara för att man kan och vill prova. 
This.
Jag gillar IQ-tester, tycker det är kul att göra delar av högskoleprovet varje år och är helt på det klara med var min förmåga ligger.
Men att betal pengar för att få vara med i en klubb för oss som är bra på IQ-tester har jag inget behov av. Mitt intellekt skyltar jag med och får utlopp för i andra sammanhang, t ex professionellt.
Har svårt att utläsa om vi är överens eller inte, men jag håller med om att medlemskapet egentligen inte tillför speciellt mycket, mer än att det är ”en kul grej” nu när möjligheten ges. Jag tänker, jag är med ett år och ser vad grejen egentligen är. Ingen vet att jag är med om jag inte berättar det och kostnaden är knappast något att bråka om. ![]()
@discofandango Vi ser fram emot rapporter om dina erfarenheter av medlemskapet

Jag gjorde medlemskapet i våras av ren nyfikenhet samt för att jag gillar att utmana mig själv. Blev erbjuden medlemskap efter 1a testet och har varit en inaktiv medlem sedan dess. Är det något ni undrar över så kanske jag kan hjälpa till att svara på era frågor?
För er som är nyfikna på hur testet är så tycker jag att det norska iqtestet online är mest likt det riktiga provet.
https://test.mensa.no/
Jag har en släkting som ligger ca tre standardavvikelser under genomsnittet p.g.a. downs ![]()
Det går inte att föra verbala konversationer. Man vinkar, kramas, pekar, skrattar för att kommunicera.
Det säger väl något om om korrelationen intelligens och verbal förmåga
![]()
Ja, det säger något om korrelationen mellan just låg intelligens och verbal förmåga.
Det säger däremot ingenting om sambandet hög intelligens och intressanta samtal, vilket var det som diskuterades.
Intelligenta samtal skrev du iofs. Men hög intelligens behöver såklart inte innebära att alla samtal är intressanta eller intelligenta. Man kan ju ha en dålig dag.
Så att inte alla samtal med intelligenta är intressanta/ intelligenta håller jag med om ![]()
Jag tror det är svårt att märka en skillnad mellan t.ex 99 och 100 i IQ. Men jämför två-tre standardavvikelser över resp. under normala nivån så tror jag definitivt att du märker en positiv korrelation med nivån på samtalen.
Även om man såklart kan få ut väldigt mycket av samtal med alla människor.
Som jag har förstått det är IQ som man mäter det i testen vad man skulle kunna kalla processorkapacitet på en smartphone. Ett benchtest.
Högre processorkapacitet/IQ gör att man kan köra mer avancerade appar och det går fortare att installera dem.
Jag förstår inte protesterna emot att detta mäts och att folk med liknande kapacitet vill träffas för att utbyta appar med varandra. Folk med väldigt hög och väldigt låg IQ upplever säkert världen lika olika som de med ADHD och de med de på andra änden av den skalan. Och det är ända ganska allmänt accepterat att de har möten och diskuterar hur de hanterar sin annurlunda hjärnfunktion.
Sen vad IQ inte säger är vilka appar man har lagt in och om man faktiskt kör dem när man borde, eller skiter i det för man orkar inte tänka över allting. Man kan ha enormt bra processor men en skitapp för sociala kontakter eftersom man valt att använda hela kapaciteten på en extremt avancerat app om kvanfysik. Och man kan ha en bra app för privat ekonomi, men inte orka köra den i vardagsituationer för man tycker det är för oviktigt att slösa energi på. Eller så glömde man bara.
Och framför allt. Man kan ha väldigt bra appar för det mesta med en helt medelmåttig processor. Man kan göra mycket bättre livsval genom att kontinuerligt uppdatera sin appar när de visar sig inte lösa sin uppgift. Och viktigast av allt. Man kommer till mycket bättre resultat av att köra sin medelmåttiga processor någon timma om dagen på att utvärdera sina appar och använda dem på sina problem än att ha bra processor och appar men inte orka köra dem för det är jobbigt att tänka efter. Vilket är det vanligaste problemet enligt mig. Folk är inte för dumma, de tänker bar för lite.
Även om apparna, kameran och mycket annat också är bra sätt att mäta hur bra en telefon är, och många telefoner med genomsnittlig kapacitet är fantastiskt användbara är det inte omöjligt att mäta processorkapaciteten. Och det är inte oviktigt för för vilka appar den klarar av att köra. Så även för människor.
Jag upplever att de som protesterar mot IQ mätningarna och Mensa gör ungefär samma som jantesnobbarna. De räknar IQ som en statusstege de inte placerar sig i topp på och vill därför minska värdet på den genom att. 1. Avskriva stegen helt genom att misskreditera mätningen. Det finns minsan massa andra sätt att mäta hur smart en telefon är så processorkapaciteten är oviktig. 2. Påtala vilken sämre typ av människor (skrytisar) som vill va med i den föreningen. För ingen kan ju vilja va med av annan anledning. 3. Påpeka att det minsan inte har såna bekräftelsebehov.
Frågan man bör ställa sig är ju snarast. Om en viss procent av oss har en ovanligt hög processorkapacitet. Tjänar vi inte alla på att de träffas och uppdaterar varandras appar till det bättre? Vad är downsiden?
Nej. Att man själv kännder sig dum i jämförelse räknas inte. Det är något man själv får jobba på.
Man ödslar varandras tid med värdelösa analogier?
Kanske. Eller inte.
Folk med en annorlunda hjärna kan tjäna på att prata med andra liknande oavsett på va vis den är annorlunda. Hur som helst så bör det ju va upp till individerna ifråga att avgöra.
Ingen annan behöver ju ha åsikter om det. Om en ovanlig spänstig människa frågar ifall de ska gå med i en hopparförening och hoppa tillsammans är det väl bra om de som provat föreningen svarar. Om de lär sig hoppa högre är det väl bra.
Det finns ju ingen downside för en klumpfot som mig. Och jag behöver inte
säga att spänst är ett dåligt sätt att mäta människor. Det är bara för att skryta. Sånt behöver jag inte hålla på med. Det om nåt är ödslande av tid.
Det innebär ttoligen också högre minneskapacitet för vissa appar dom kör kan jag inte installera överhuvudtaget…“out of memory”. ![]()
Jag har inte själv gjort testet men två av mina barn är medlemmar sedan 10 års ålder ungefär och har haft visst utbyte av att få kontakt med andra särskilt begåvade barn.
Det finns enormt mycket fördomar om högt iq upplever jag från sidan av dem och det verkar också vara något man får ”driva” med rätt fritt… Det är inte okomplicerat att ha högt iq i vårt skolsystem. Om man t ex lärt sig läsa när man är 3.5 år och de första tre åren sedan i skolan går ut på att just lära sig läsa får man rätt tråkigt om man inte har turen att få en lärare som kan utmana ändå.
Bra poäng. Vad kunde mensa bistå med i ert fall?
Jag funderar på om medborgarskap i Finland är bra. Där har de ju något som kallas “läroplikt” istället för skolplikt har jag hört. Man kanske kan bo på Åland som finlandssvensk medan de pluggar.
Vad är det som stör dig så att folk med en viss iq nivå samlas i en förening? Det finns massor av olika föreningar om de mest spretiga intressen, skulle aldrig komma på tanken att störa mig på någon av de föreningarna, men av någon anledning stör sig folk på specifikt mensa det har jag aldrig förstått.
Jag har alltid känt mig ganska dålig på iq tester, gjorde det norska i länken ovan och fick då 120 iq, bra om man jämför med vad de allra flesta har men jag hade gärna fått högre.
Hur fungerar det, går det att öva sig? Om jag tränar på iq test, hur högt kan man komma? Lära sig se samband etc. Var flera i de sista frågorna jag verkligen inte såg några samband alls mellan de olika bilderna. Nu gjorde jag dessa frågor på typ 15 min men kände mig rejält trött i huvudet dom sista 5 frågorna.
De som har låt oss säga över 130, ser de sambanden mer naturligt och det bara “ser vad som borde vara rimligt” eller är vad påverkar detta?
Tycker det är spännande och skulle gärna få reda på om det skulle gå att träna upp sig och isf hur högt kan man nå? Skulle man kunna gå från 120 till 131 eller vad menas har för gräns? Är det helt orimligt? Är 10 iq skillnad otroligt mycket? Tänker men att kurvan mellan 120 och 130 borde vara rejält brant i iq nivå?
Vi hittar mönstret, vilket är den förmåga som mäts. Man kan öva upp sin IQ, men inga stora steg, har för mig att man pratar om cirka +5 poäng med träning. Däremot är webbtestet inte samma sak, på det riktiga är man förstås mer taggad/koncentrerad. Själv bommade jag första försöket för att jag var för långsam, andra gången fick jag full pott när jag disponerade min tid bättre. (man får bara skriva testet två gånger)