Är inte så nyfiken då det som sagt inte ger mig mer än kostnader. Roar mig hellre med att läsa lite universitetskurser nu när jag både kan ta ut lön och CSN. Får inkomster/billiga lån och utbildning på papper låter bättre än att betala för att vara med i en klubb som man knappt skulle våga skriva man är medlem i på cv:t pga alla förutfattade meningar om dem.
För min del handlar det väl snarare om självkännedom och om att prova vad som är möjligt, inte vad jag vid senare tillfälle eventuellt kan skriva på ett cv.
Jag är med i Mensa. Har inte direkt varit jätteaktiv i föreningen. Men, det finns en del aktiviteter som sig bör i en förening. Så är man den typen, så varför inte.
Jag brukar inte gå runt och berätta för alla att jag är med, inget jag skriver på ett CV heller, men jag skäms inte heller för det.
En rolig förmån är att man får hem en bok varje år med lista över medlemmar. Jag tycker det är skoj att slå på folks namn där, exempelvis när vi anställer nya, om kandidaten är med (vilket har skett minst en gång) så hade vi i varje fall en rolig sak att kallprata om i början av intervjun,
Mensa släpper in de övre 2% av befolkningen när det gäller IQ. Det finns alltså 200k personer i Sverige som kvalar in. Men Mensa Sverige har bara 7k medlemmar, dvs. 3.5% av de som skulle kunna kvala in.
Frågan är om det är hög intelligens som är den gemensamma faktorn, eller om det är nån annan egenskap… Jag ska låta mina fördomar vara osagda.
Jag tror mig själv inte komma in men har inte gjort något test. Däremot var mitt ex med och jag kunde därför vara med på en del träffar och festligheter.
Ni som tror er kunna komma med och gillar att träffa folk som gillar att diskutera allt mellan himmel och jord, gör testet!
Roligare tillställningar har jag svårt att se att man kan vara på.
Sen finns det ju såklart alltid knäppisar där som i alla sammanhang (ungefär som i den här communityn) men de är ungefär lika ovanliga som här och de behöver man ju inte lägga tid på.
Jag är medlem i Mensa och jag skulle säga att det huvudsakliga värdet är att gå på träffar och snacka. Om man gillar att träffa nya människor att hänga med och lära sig något nytt så är det lätt värt någon hundralapp per år, gillar man inte det så får man inte ut jättemycket.
Det är lite som Patreon på denna sidan, om man är aktiv får man bra värde av det, gör man inget så blir det inte så mycket av det hela.
Jag var medlem men hoppade ur. Tog testet och var med efter det då jag i unga år ville bekräfta att jag funkade lite annorlunda när det gällde problemlösning/IQ. Jag personligen fick inte ut något, men jag vet att andra uppskattar föreningen och då handlar det mest om träffar på pubar och liknande som verkar vara populära.
Gör testet om du är nyfiken, men lägg inte så stor värdering i resultatet. Och tro inte du vet varför folk är med, det finns nog tusen skäl…
Jag har alltid tänkt att det mest är en klubb för inbördes beundran eller ego-boosting. Men IQ är ju bara en potential. Att vara med i Mensa är ju som att gå omkring och vara 2.10 lång och skryta om att man minsann KUNDE varit med i NBA.
Om man inte utnyttjar sin potential till något annat än att skryta om den och visa upp den för omvärlden som något slags bevis på att man är speciell, vad är då potentialen värd?
Jag tänker högt om folk som är riktigt smarta, och kan omvandla det till värde i den verkliga världen, inte om folk som mental-masturberar till siffran 131 på en skärm.
Hur kom du fram till den slutsatsen?
Jag håller med om att vara med i Mensa kan vara som att vara med i en klubb för de som råkade bli 2.10 långa. Men var kommer det där om skrytet från?
Jag förstår inte varför hälften av kommentarerna här ska vara så negativt inställda och varför folk verkar hysa så mycket agg mot den föreningen eller dess medlemmar.
Den här typen av attityd dyker ofta upp i samband med diskussion om Mensa. Den är trist och framför allt missriktad i min erfarenhet.
Jag har stött på en handfull medlemmar som jag mött av andra skäl (i jobb och liknande) där jag av olika anledningar fått reda på att dom är eller varit medlemmar och ingen av dom har stuckit ut på något sätt egentligen. IQ säger väldigt lite om dig som person, och motiveringen att gå med likaså.
För mig personligen var motivation att få bekräftelse på något jag upptäckte under skolgången. Det var viktigt för att lära känna mig själv då, mindre viktigt nu. Det har aldrig varit viktigt att skylta med det, snarare tvärtom har det varit lite jobbigt att förhålla sig till. Numera gör det mig inget om någon vet eller vad dom tycker…
Jag har varken varit med i Mensa eller gjort något test. Tror inte att jag skulle kvala in heller. Däremot har jag varit med i ett ordenssällskap som möjligen är en något besläktad företeelse. Jag gick ur det hela också efter några år. Det hela hade karaktären av ”studentliv för vuxna”. Det var trevligt på många sätt men kändes också lite krystat.
