Oj, tack för alla goda råd! Bytte namn direkt så inte mitt riktiga syns i tråden
Som sammanfattning tolkar jag det som att jag ska ta kontakt med jurist (igen) och få det helt utrett, om det nu går. Jag hade en via facket som rådde mig till att försöka förhandla bort klausulen och att det brukar vara lösningen på denna typ av problem, men det var innan det hettade till på jobbet nu när diskussioner blev verklighet. Nu är juristen på semester i 5 veckor, men ska se om jag kan få tag i någon ny där eller om hemförsäkringsbolaget har egna eller kan hjälpa till på något sätt.
Angående skadeståndets storlek låter det som om att bara vara inom samma område med min nya verksamhet kan det diskuteras att det medför ekonomisk skada bara för att vi slåss om samma uppdrag, vilket isf skulle kännas läskigt.
Alternativt får jag fundera på om det kan vara värt att vänta ut det hela ett år, och sen starta. Men det får isf samtalet med juristen avgöra.
Tycker det är väldigt intressant att många här är inne på hur TS ska komma undan sin konkurrensklausul.
TS, du har varit/är delägare i företaget. Du har en konkurrensklausul som du skrivit under. Är inte det mest rätta och rimliga att du följer den? Varför ska du inte hålla ett avtal som du skrivit under?
Om det hade varit tvärtom, hade du inte utgått och velat att din delägare hade hållt det han/hon skrivit under?
Har varit med om liknande diskussioner själv. Har man signat ett avtal (speciellt som delägare) så ska man följa det. Annars får man räkna med konsekvenserna. Varför ska vi annars avtala om saker? Enbart när man kan tolka det till sin fördel?
Problemet är ju att bli inlåst om man vill sluta, eller starta ny firma. Annars gäller ju avtalet till döden och det är ju orimligt. Många avtal är kasst skrivna därav blir det problem.
Många avtal är inte tidsbegränsade så dessa går att säga upp.
Tror det i någon dom slagits fast att uppsägningen ska vara rimlig och det handlar då om 6mån.
Är ändå en ok omställningstid för företaget. Så avtalen är inte eviga.
Rent kasst kan det ju vara en av två ägare som blir sjuk eller på annat sätt inte kan sköta sina arbetsuppgifter, ska den andra då vara dömd att driva bolaget tills döden.
Ett bra avtal brukar ju även reglera det, men i detta fallet är ju avtalet kasst om det inte står hur man ska ta sej ur på ett vettigt sätt samt hur aktiens ska värderas osv.
Det är då det blir problem, men också många luckor som man kan utnyttja.
Chefen i detta fallet verkar ju inte direkt vara en lirare som man skulle vilja vara kompanjon med.
Förövrigt har jag haft ett antal kompanjonsavtal och skulle aldrig skriva på något som varar livslångt. (Dessa avtal existerar inte)
Jag håller med dig. Jag vet att jag kommer bryta mot avtalet, anledningarna till det är många där det mot mig har förekommit både utskällningar, rytningar, hot och särbehandling på sätt som inte är acceptabla längre.
Avsikten med tråden jag skapat är inte att försöka komma undan skadestånd. Jag har fattat ett beslut och står för det och är beredd på konsekvensen som jag trodde på. Men efter uttalanden från min chef om att han minsann kan “hitta på” skador att stämma mig för så blev jag orolig/nervös. Syftet med tråden var mer för att få reda på om det är rimligt att det kan finnas några skador som jag inte förstår givet att jag inte tar med några kunder, information, kollegor etc. Utan att jag rent bara startar en egen verksamhet som på marknaden kommer konkurrera om jobb. Utifrån det trodde jag bara att det kunde röra sig om ett prisbasbelopp som det står i kontraktet.
Varför betala skadestånd när du inte behöver? Lägg därtill det du beskriver om särbehandling och hot.
Anledningen är väl det sistnämnda till varför du vill gå vidare. Hade din kompanjon betett sej sjysst hade du förmodligen kunnat gå med på ett vite.
Säg upp avtalet, kör på i ny firma efter 6månader och se till att få ut pengarna för din del i företaget.
Det borde också finnas med i ditt avtal om hur det ska gå till.
Om det blir en tvist, du förlorar tvisten och döms till att betala skadestånd, kan du räkna med att din kostnad för den andra partens advokater är bra mycket högre än ett prisbasbelopp. Då hänger det på en hel del annat, försäkring till att börja med. Det kan finns bra skydd som gör att du slipper den kostnaden men det bör kollas upp.
Självfallet ska en konkurrensklausul begränsas i tid. Ett halvår till ett år verkar vara standard?
Vi har 6-12 månader i min bransch beroende på om man är ägare/nyckelperson eller liknande.
Sen ska såklart ett konpanjonsavtal/aktieägaravtal reglera andra saker som du skriver. Vad händer om man vill sluta, hur värderas aktierna, vad händer om någon begår avtalsbrott, går bort osv osv.
Svårt att svara på utan att se hela avtalet.
Har sett några tvister gällande konkurrensklausuler gått vidare till domstol där utfallen har blivit rätt olika trots relativt liknande case.
Att gå vidare juridiskt är en gambling för både dig och din kompanjon. Så att förhandla är såklart bäst (men verkar svårt i det här läget).
Du ska nog utgå ifrån (utifrån din beskrivning) att din gamla kompanjon kommer leta efter anledningar där han/hon har blivit drabbad av en ekonomisk skada för att du har etablerat dig och konkurrerar om samma kunder.
Det kan handla om att du tagit med dig kunder, konkurrerar om samma kunder, tar med dig leverantörer, tar med dig “know how”, gör det svårare för det gamla företaget att verka på orten osv. Listan kan göras lång är känslan.
Tror ingen här kan ge ett korrekt svar på frågan.
Mina tips till dig är följande (i given ordning) att vänta ut tiden (är det verkligen ett måste att starta igång på direkten? Kan du göra något annat tills tiden för klausulen gått ut?).
Förhandla och komma överens. Kanske erbjuda en summa direkt?
Chansa och hoppas på det bästa.
Om jag fattat rätt så ligger onus på den andra parten att ta detta steg. MEN, för att gå vidare som planerat med sina planer måste personen i fråga förstå worst case. Jag skulle inte försöka ta några initiativ alls utan att utreda vad det skulle betyda om den andra parten skulle initiera en tvist.
Självklart finns många steg innan man lämnar ärendet till domstolen, inklusive egen förhandling och myndighetens försök till överenskommelse tillsammans med båda parter. Men jag skulle ändå reda ut så mycket som möjligt i förväg, innan man sätter sig vid ett förhandlingsbord, så att man vet riskerna och kan agera utefter dem.
Säg att din ”fd” arbetsgivare hävdar att de förlorar ett avtal/upphandling pga att du slutar. (Din kompetens försvinner, DU vann upphandlingen, chefen missade en detalj i kravspecen som du brukade sköta osv) så helt klart kan din chef säkert ”hitta på några skador med höga belopp” OAVSETT om det är trams kan det fort bli stora belopp han hävdar att man förlorat. Som man då behöver kämpa i rätten för att reda ut. Kan bli dyrt, ta massor av energi och ta lååång tid. Att slåss med en ”psykopat” är tyvärr ingen lyckad ide oavsett hur ”rätt” du har. Som man brukar säga att HA rätt eller att FÅ rätt är två helt olika saker.
Kanske bättre försöka göra något annat under karenstiden? Vässa kompetensen, jobba med annat, finslipa din kommande verksamhet, fokusera på familjen och ta ett sabbatsår, resa jorden runt eller vad du nu vill och som är möjligt.
Det viktiga här är att skriftligt säga upp avtalet, annars löper det på. Samt meddela sin egen uppsägning.
Praxis är ju 6månader om inget annat står. Sedan är man ju fri att göra vad man vill.
Efter det ska ju aktierna i bolaget lösas in av resterande aktieägare i bästa fall mot en peng.
Bolaget får väl betala lön fram tills avtalet löper ut efter uppsägningen om konkurrensklausulen är så viktig för bolaget.
Alternativt börja förhandla.
Som delägare har man ju mera makt att trycka på.
Står det något om hur länge konkurrensklausulen gäller?
Äger du fortfarande 15%?
Om det är ett aktieägaravtal kan det ju knappast gälla om du inte längre är aktieägare.
Eventuellt skadestånd måste han kunna bevisa.
Det besvärliga och kostsamma för dig kan bli om det blir rättegång med advokater inblandade.
En påskriven konkurrensklausul är inte ett förbud mot att försörja sig, endast en accepterad begränsning.
Stora bolag har en ruskig makt.
En f d chef till mig ville fortsätta sin framgångsrika karriär i ett nytt bolag men vågade inte lämna det multinationella bolag vi arbetade för på grund av denna typ av klausul som han hade skrivit på.
En annan bekant satt i en rättegång mot ett annat multinationellt bolag i en annan typ av ärende. Han hade patent på en industriell produkt som han fick royalties på från bolaget. Problemet var att en person avled då han inte hade följt bruksanvisningen utan använde produkten felaktigt och familjen stämde bolaget som i sin tur stämde min bekant, patentägaren. De hade en stab av sju advokater tillgängliga under rättegången men han hade endast en. Gissa vem som vann? Han förlorade nästan allt inklusive hustrun och senare berättade han för mig att han hade gjort ett enda stort misstag, han skulle ha sålt patentet till bolaget istället för att ta in royalties. Som många entreprenörer repade han sig så småningom och fick ett bra liv med en ny sysselsättning och en ny hustru.
När jag lämnade mitt gamla bolag som jag satt i styrelsen hos och va delägare i, hade jag sex månaders uppsägning och konkurrensklausul. Jag avslutade mitt pågående uppdrag i det bolaget och skaffade ett nytt uppdrag i mitt nya dagen efter jag slutat. Däremot fick jag direkt lämna styrelsen och mina aktier köptes ut (vilket nog t.o.m. va innan utdelning). Jag hade en hel del semester att plocka ut så det blev nog bara 4månader eller något sånt, men så länge företaget ansåg att jag inte fick jobba på mitt nya bolag skulle de också betala ut min lön under uppsägningstiden och under tiden konkurrensklausulen gällde.
Låter som om att mer info från mig behövs.
Konkurrensklausulen gäller ett år efter avyttrandet av aktierna. Aktierna är inte sålda än, men jag har erbjudit dem, som jag måste, till de andra ägarna och då har de 30 dagar på sig att köpa dem, därefter får jag sälja till någon annan. Någon som är spekulant?
Praxis på 6 månader kan väl inte göra att ettårsgränsen inte skulle gälla i detta fall?
Det är inget stort bolag jag jobbar i. Ett familjeföretag med ca 14 anställda uppdelat på två bolag. Jag jobbar i moderbolaget, men fick bli delägare i dotterbolaget.
Jag har jobbat i 8 år, men har endast en månads uppsägningstid enligt LAS och sa upp mig förra veckan med sluttid 30 sept.
Att jag säger upp mig från mitt bolag kan ju inte vara en skada. Jag är bara anställd där, att han inte har koll på kontakt etc i framtiden kan ju inte jag rå för? Dessa ska man ju läsa innan man signerar.
Så eventuell skada är att jag kommer konkurrera och, mest troligt, ta jobb som de egentligen kunde ha vunnit?
Så det dryga är egentligen att han kan hitta på skador som egentligen kanske inte är något, men vi kommer behöva processa för det isf vilket kommer vara drygt och dyrt. Iom att de i grunden har rätt till prisbasbeloppet så kommer tvisten som lägst hamna på det och de vinner och jag får betala alla advokatkostnader? Låter ju lagom kul om jag tolkar era resonemang rätt.
Utifrån råden ovan ska jag fundera på andra möjligheter. Men känns jäkligt trist och känslan är att han vinner oavsett, men det var väl det kontraktet skulle styra.
Kommer kontakta försäkringsbolaget på måndag, och försöka få tag på en ny/ till jurist och få lite mer klarhet i det.
