Läste en krönika av Jonatan Unge i Aftonbladet. Det krävs säkert en +prenumeration för att läsa den snart, och den handlade bland annat om yoga, men det jag fastnade för var argumentet att det är skillnad på kunskap och vishet. Och att kunskap går att lära ut, men att vishet inte gör det. Tänker att det kanske är därför det är svårt att satsa på indexfonder från början. Det räcker inte med kunskap om vad som har stöd i forskningen. Det krävs vishet också, och det är först när man blir vis av sina egna misstag som man får den.
Min spontana tanke är snarare att man inte har lyckats rätta till sina misstag. Det skulle istället tyda på bristande vishet.
Läste en riktigt bra definition för ett tag sen, men kommer inte ihåg den exakt nu.
Men man kan säga att kunskap är att känna till en massa fakta, vishet är hur man använder den kunskapen i praktiken.
Edit:
Kom på den; kunskap är att veta att tomat är en frukt, vishet är att inte använda den i fruktsalladen.
En klok man lär av sina misstag.
En vis man lär av andras misstag.
Sant, men det är svårare. Kanske därför som det inte finns så många som är visa
.
Precis, jag har läst någon definition på engelska. Typ: “Wisdom is applied knowledge” (dvs att vishet är applicerad kunskap).
Det angränsar också till “Att tala är silver, att tiga är guld”. För det kan också handla om att vishet är att inte applicera sin kunskap. Du har kunskapen, men väljer av vishet att inte applicera den.
Kunskap är att veta massa saker.
Vishet är att veta att man egentligen inte vet nånting.
Ja det är skillnad på kunskap och vishet. Eller ska vi säga den egna förmågan att göra bra bedömningar istället för att bara gå på det som andra säger, här ligger nog mycket av visheten. Men det går knappast att överföra detta till val av indexfonder eller inte, det ligger på ett annat plan.
Det går att lyckas mycket bra med vanliga aktiefonder som inte är indexfonder, men det är inget som sker med automatik, där kommer visheten in igen. Ska man lyckas med något, givet ett visst vägval, behöver man också vara bra på utförandet. Med indexfonder faller utförandet helt bort då man redan nöjt sig med att få det marknaden ger, oavsett hur mycket eller lite detta är. Är man nöjd med detta kan man se det som vishet att välja indexfonder. Vill man ha mer kan det vara vishet att välja något annat.
Jag antar att hans poäng var att bara du själv kan lära dig vishet?
Det är ju lite udda, då jag anser att den enda som kan lära dig saker är du själv (och att de som lär dig “bara” hjälper till).
Men jag håller helt med ovan att vishet är hur man använder kunskapen i praktiken, och som alla vet så är skillnaden mellan teori och praktik större i praktiken än teorin.
Bra fråga. Detta är något som många har reflekterat över.
Jag tycker att många i tråden har intressanta perspektiv (tack för dem), men det finns också mycket som är skrivet på ämnet redan.
För att definiera de två olika kan man om man vill utgå från t.ex. Aristoteles kunskapsformer där “episteme” står för den teoretiska eller vetenskapliga kunskapen medan “fronesis” ofta översätts till klokhet/vishet, dock skulle jag vilja påstå att en bättre översättning för “fronesis” bör vara “handlingsomdöme”.
Sen finns även “techne” som står för den praktisk kunskapen.
Själv har jag fördjupat mig en del inom “fronesis” inom pedagogik och utbildning och skulle absolut hävda att det går att lära individer handlingsomdöme. Mycket handlar om att förstå “när” kunskapen ska tillämpas, och under vilka förutsättningar, samt hur vi ska skapa ny kunskap för att kunna lösa problem vi inte har färdiga lösningar för.
Misslyckanden eller misstag är inte ett krav för att utveckla “fronesis” men det är absolut ett verktyg som kan vara hjälpsamt i lärandet.
Ett motargument är ofta att handlingsomdöme får man med erfarenhet och inte från en utbildning, men då skulle jag vilja uppmana individen att byta till en bättre utbildning.
Det är mina tankar. Berätta gärna vart jag har fel.
/J
Många intressanta synpunkter och kul ämne!
För ganska länge sedan läste jag boken Ett oändligt äventyr av ide- och lärdomshistorikern Sven-Eric Liedman. I boken skriver han om olika aspekter av begreppet kunskap. Han tar bland annat upp bildning, klokhet och vishet. Kortfattat beskrivet: bildning är det vi brukar benämna allmänbildning eller att känna till fakta inom olika områden. Klokhet är förmågan att kunna göra rätt val i en situation, lösa ett problem eller ett dilemma - d.v.s att ha ett gott omdöme (många exempel tagna inom etik och politik). Förmågan baseras mycket på tidigare erfarenhet. Vishet är förmågan att kunna dra fördjupade slutsatser och kunna se mer komplexa samband mellan enskilda exempel och fall och mer generella och allmängiltiga teorier, principer och mönster.
Liedman har en idéhistorisk och filosofisk utgångspunkt (@Jonathan.S tar upp intressanta exempel på detta också) men kanske kan man försöka applicera detta på investeringar.
Om man applicerar detta på investeringar och ekonomi skulle bildning kunna vara att en person besitter faktakunskaper inom dessa aspekter. Klokhet skulle kunna innebära att en person har gott omdöme och gör flera “rätta” val utifrån tidigare erfarenheter gällande investeringar. Skulle vishet i investeringssammanhang kunna vara något åt second level thinking, som tagits upp i tidigare avsnitt? Om man gällande investeringar kan svara på frågan “vad vet du som de flesta andra inte vet?” - är man då vis när det kommer till investeringar? Eller skulle detta vara ett för snävt användande av ordet vishet när det gäller investeringar?
För mig är problemet att andras misstag och framgångar endast utgör kunskap eller fakta. Det är inte nödvändigtvis giltigt för mig. Jag saknar de känslomässiga minnen som framgång och misstag lämnar i ens egna hjärna, och därför har jag svårt att agera som om informationen vore precis lika giltig för mig.
För mig är skillnaden att kunskap oftast är något man lärt sig utan att ha behövt uppleva det.
Vishet uppstår när man har tillräckligt mycket kunskap som dessutom har applicerats i verkligheten.
Tyvärr är det oftast bara tid ute i verkligheten som kan transformera det från det ena till det andra ![]()
Jag kommer att tänka på detta klippet från Good Will Hunting ![]()
Det räcker inte med att höra från andra att något har stöd i forskningen. Man måste också förstå vad forskningen verkligen säger resp. INTE säger i det konkreta fallet. Här brister det tyvärr ofta. Om det beror på avsaknad av vishet eller inte låter jag vara osagt.
Här kommer ett dagsaktuellt exempel. Jag får en rabattkod i mailen som ger mig halva priset på allt i en webbutik som bland annat säljer proteinbars.
Kunskap = Jag borde inte handla. Proteinbars är helt meningslös för mig som inte tränar styrka och som dessutom äter mycket kött. I princip är det godis. Jag borde inte köpa det ens för halva priset. Visst blir det billigt, men 500 spenderade kronor för något jag egentligen inte behöver är 500 kronor för mycket.
Vishet = Jag låter mig aldrig styras av erbjudanden som kommer in i mailen. Jag köper bara det jag verkligen behöver och vill ha. (Sådan här viset besitter jag verkligen inte).
Agerande = Jag lägger 500 spänn på proteinbars för halva priset. Dum som jag är köper jag för hela 500 kr för att komma upp i fri frakt. Det kommer komma 50 proteinbars på posten.
Slutsats = Om man agerar huvudlöst och impulsivt tillräckligt många gånger, blir man vis av detta? I mitt fall, nej, inte än så länge i alla fall.
Om någon här snackar om någon fond som är värt att investera i, hur är det då med kunskap å vishet?? Ska man ta vara på tipset eller inte??
Kanske inte jämförbart me proteinbar då…
Läste nyligen någon bok eller forskning (kommer inte ihåg vad) som menade att minnen kan skapas utifrån, och att människorna med de falska minnena svor helt tvärsäkert att det var saker de hade upplevt.
Det är också därför som gaslighting är så otroligt skadligt, vilket i princip går ut på att få dig att tro att saker inte hände (“jag slog dig inte alls”, “jag drack inte sprit från diskmedels flaskan”).
Så man kan också vända det här till en positiv grej, att skapa de känslomässiga minnena du behöver för att lära dig vishet. Själv tycker jag att lärdomar i berättelseform är bättre på det än kalla fakta.
För övrigt är det inte alls säkert att du får i dig tillräckligt med protein bara för att du inte tränar styrka. Tränar du något alls så bygger du också muskler, och även om du inte gör det är protein väldigt bra för kroppen och de allra flesta får i sig för lite protein.
Det visar sig att tråden för med sig något gott i alla fall
Jag gjorde fel, men på grund av brist på KUNSKAP så kanske det blev rätt?
Så du köpte främst för att det var “billigt” och gratis frakt? Inte för att du behövde dessa och tycker att det är något som är prisvärt?
Visheten kanske kan vara att jobba på impulskontroll. Köp inte på impuls. Fundera på saken till nästa dag etc.
Jag skulle aldrig köpa proteinbars personligen, oavsett hur billigt det skulle bli.
Protein brukar kallas för kroppens byggstenar. Det behövs bland annat för att bygga upp celler och för att bilda enzymer och hormoner. Många är rädda att inte få i sig tillräckligt mycket protein. Men faktum är att så gott som alla får i sig det protein de behöver, eftersom protein finns i större eller mindre mängd i nästan all mat.
Det är bara om en mycket stor del av den energi man får i sig kommer från socker, läsk, godis eller andra snabba kolhydrater eller om man äter extremt fet mat som man riskerar att få i sig för lite protein. En sådan kost har många nackdelar och det är då mycket bättre både för hälsan och för prestationsförmågan att lägga om kosten än att kompensera dessa dåliga matvanor med proteinpulver och vitamintillskott.