+1. Detta faktum glöms alltför ofta bort bland fördelarna. Gör stor skillnad över tid.
2 gillningar
Jag räknar iskallt med att inte betala 55.6% i skatt sen på pensionen.
3 gillningar
Efter 66 år blir jobbskatteavdraget högre så skattesatserna är olika.
Jag vet, jag är själv pensionär. Året efter man fyllt 66 om man skall vara exakt. Det utökade avdraget får du oavsett om du löneväxlar eller inte.
Men visst, effekten blir att brytpunkten för statlig skatt flyttas uppåt för pensionärer. Diskussionen i just detta fall gällde dock vid de fall då man har statlig skatt både före och efter pensionen. Inte om vid vilka inkomstnivåer detta inträffar.
(Inom parantes kan jag nämna att jag har väntat i 10 år på att lyfta mina “löneväxlingspengar”, allt för att få maximal skatteffekt. )
1 gillning
Nej visst. Mitt inlägg syftade mest till att klargöra (mellanstadie)matten bakom det faktum att det inte spelar nån roll om man skattar före eller efter avkastningen, så länge skattesatsen är densamma. Många verkar tro att det finns något magiskt i att “låta kapitalet växa obeskattat” när det i själva verket spelar noll roll i vilken ordning man multiplicerar faktorerna.
4 gillningar
Resonerar så här kring mitt eget beslut att inte löneväxla i nuläget.
Är 32 år, tjänar i dagsläget 57 000 kr så över brytgränsen på 51 000 kr.
-
Pengar har ett högre värde för mig nu än när jag är 60 år. Köpa bostad, skaffa familj, kunna resa etc. är viktigare för mig än att få möjlighet att gå i pension lite tidigare. Älskar mitt jobb och att arbeta så ser ingen poäng/värde med att gå i pension något år tidigare. Tvärtom kan jag tänka mig jobba efter 65.
-
Företaget erbjuder tjänstepensionssparande genom Swedbank, har inte fått det här svart på vitt men om jag förstått det rätt kan det tillkomma avgifter att flytta min pensionsförsäkring om jag t.ex. skulle vilja flytta den till LF-global eller någon liknande billig indexfond. Känner att jag har mer kontroll över mina pengar om jag får dem i handen nu än om 30 år.
3 gillningar
Detta avdrag är egentligen en skattereduktion, syftet kan ju diskuteras.
Man vill stimulera arbete efter 66 års ålder, vilket är en stor risk eller chans då försörjningskvoten ökar.
Frågan är om man skall sikta på gå i pension innan eller efter denna brytpunkt?
Om man inte får löneväxla till itp1/ITPK el annan kollektiv-avtalad förvaltare, så äts en del upp av den lägre pensions-skatten (vs ISK) av avgifter från både MaxMathiesen/Söderberg-o-Partner(el liknande) o fondbolagen. Tyvärr vill ju oftast MaxMathiesen ha en månatlig avgift sedan vill fondbolagen oftast ha en mycket högre avgift på sina fonder än man t ex betalar via ITP1.
Jag säger inte att allt äts upp men mer än vad man tror.
Dessutom är inte alltid MaxMathiesens förvaltare aktiva. Ex fick en mix av fonder utifrån min riskprofil hos MaxMathiensen. Pratade med en tjänsteman hos MaxMathiesen o hon sa att denna %-uella mix skulle alltid vara densamma på allt jag satte in i all oändlig tid (om jag inte själv aktivt valde en annan fördelning eller bytte ut fonder), suck! Jag funderade varför ber mig Max Mathiesen om min riskprofil men tänker aldrig ändra min fördelning på insättning eller behållning? Trots jag betalar en massa avgifter till dem!
Som jag skrev så varierar det beroende på vilken part ens arbetsgivare har avtal med och vilka villkor de har förhandlat fram.
Den min arbetsgivare upphandlat tar 0,3% för globalfond inkl. tillväxtmarknader och 0,2% om man orkar styckköpa och ombalansera indexfonder mot USA, Europa, Japan etc.
Inga övriga avgifter överhuvudtaget.
Däremot kostar entrélösningen +0,6% så för de som inte väljer fonder själva blir det dyrare, men det påverkar inte mig.
Skulle min arbetsgivare köra t.ex. Max Matthiessen är det inte säkert att jag skulle löneväxla något.
2 gillningar
Jag tycker inte att man ska spara till pensionen innan man har byggt upp grunden för sitt vuxna liv. Tex passerat förbi föräldraledigheter, köpt ett familjeboende, mm. Jag skulle gissa att för de flesta är man då 35+. Då kan man börja räkna på det och fundera över hur man vill ha det.
Det jag framför allt tänker att löneväxling kan bidra till är att kunna gå tidigare i pension. Själv vill jag kunna ha möjligheten att gå i deltidspension från 60 och löneväxling är en av mina sparformer för att kunna finansiera detta. Vet man med sig att man inte vill gå i förtid ser jag mindre vits med att löneväxla, då finns det annat man kan växla in i stället för att få en bra ekonomi.
4 gillningar
Löneväxling kan vara bra för den som inte klarar att spara på konton med fria uttag.
Annars ser jag få fördelar.
Pensionskonton dubbelbeskattas. Hade man kunnat löneväxla till premiepensionen hade det varit mycket bättre. Där är det bara inkomstskatt och inte årlig schablonskatt. Plus säkerställer att löneväxlingen inte räknas med i bodelning vid skilsmässa, vilket skulle kunna vara en annan fördel i vissa lägen.
Det sker ingen dubbelbeskattning vid löneväxling (i förhållande till att ta ut det i lön), du tänker nog på IPS.
Om du inte bara menar schablonskatten men det problemet är ju värre om det tas ut i lön och sparas på t.ex. ISK istället.
Nedan några fördelar:
-
5,8% större belopp om det avsätts till pension istället för att tas ut i lön. Det beror på skillnad mellan arbetsgivaravgift på lön och särskild löneskatt på pension. Vissa arbetsgivare erbjuder det inte och då är det inte lika lockande.
-
Betydligt lägre avkastningsskatt på tjänstepension än på t.ex. ISK eller KF.
-
Potentiellt slippa statlig skatt helt eller i större utsträckning med uttagsplanering och evt. tidig pension.
För övrigt räknas inte tjänstepension (inkl. löneväxlad sådan) med vid skilsmässa om arbetsgivaren står på den, vilket är vanligast. Annars är äktenskapsförord en bra grej.
1 gillning
Det är att det dels dras en årlig schablonskatt och dessutom betalas inkomstskatt till sista kronan oavsett om det gått bra eller dåligt som är dubbelbeskattning. Schablonskatt är ok om det då är skattefritt vid uttag.
Skulle kunna ändras. Egenföretagares tjänstepension ska räknas med i bodelning då de själva bestämmer över avsättningen. Dvs en likartad situation som när personer själva väljer att löneväxla ett valfritt belopp, åtminstone gällande storleken.
Jag förstår inte riktigt.
Hur ska du kunna spara och investera skattefritt om du tar ut det i lön istället?
Skatten blir lägre än om du tar ut det och investerar på t.ex. ISK och KF vilket jag antar är vad alternativet är.
Ta ut direkt i lön: betala statlig skatt direkt, betala högre schablonskatt på ISK/KF.
Löneväxla till pension: betala lägre schablonskatt än på ISK/KF och betala statlig skatt senare, i lägre utsträckning eller inte alls.
2 gillningar
En del av problemet är att det är svårt att säga vilken skatt som gäller vid uttag. Gäller speciellt personer med 30 år kvar. Mycket kan hända. Jag utgår från att bland annat åldrande befolkning bidrar till högre skatt i framtiden än idag. Det färgar antagligen min åsikt.
1 gillning
För mig är det mer fördelaktigt att betala en idag känd skatt (som är relativt låg historiskt sett), och sen ha full flexibilitet att sätta pengarna i ISK eller AF-depå beroende på hur skatten utvecklar sig. I pensionskontot är pengarna inlåsta.
Blir schablonskatten i ISK för hög kan jag alltid välja depå. Att skatta 30% på vinst i AF-depå framstår som rena fyndet jämfört med full inkomstskatt på hela beloppet vid uttag plus schablonskatt. Iofs på redan skattade pengar.
1 gillning
Men är det inte rimligt att standard är att löneväxling SKA räknas med vid bodelning?Det är ett aktivt val att frånsäga sig en inkomst under äktenskapet som om man plockat ut den som lön och sparats varit en del av bodelningen. Eller om den lön som avståtts använts för att köpa klockor, smycken och bilar.
Sen kan man förstås av 100 olika skäl komma överens med sin partner om att göra på annat sätt med äktenskapsförord.
1 gillning
Jag har ingen åsikt, det var bara en rättelse jag skrev om hur det är.
1 gillning
Kan hålla med. Tänker därför att nuvarande regelverk kan komma att ändras.
1 gillning