Jag skulle säga att i tjänstepensionens fall är det förvånansvärt lite om högskoleutbildningen så småningom leder till lön på +60ksek.
Dels +30-32% avsättning på lön över ca 52k istället för de ordinarie +4,5-7% på lönedelar under 52k och dels löneväxling över ca 56k.
Det gör att man i tjänstepensionens fall ändå snabbt kommer att gå om den som började jobba direkt med lägre lön.
Men det finns fortfarande en fördel med att jobba direkt och få intjäning till allmän pension och om den sparat mycket på t.ex. ISK istället för att bara konsumera upp pengarna.
Som @Chrysos var inne på, når man ingen hög lön efter högskolestudierna är det inte ekonomiskt försvarbart givet att man har möjlighet att få och behålla ett ok betalt jobb direkt efter gymnasiet och dessutom sparar mycket privat.
Någon som pluggat till t.ex. lärare kommer i de flesta fall inte att kunna komma ikapp.
Det är ju ändå ett märkligt påstående och en hisnande generalisering av dig. YH-utbildningar brukar vara korta, relativt nischade mot ett yrke och anpassade för att snabbt få ut studenterna i jobb. Universitetsutbildningar kan vara precis allt möjligt och är i många fall inte alls jämförbara. Det finns extremt välkomponerade utbildningar som ofta leder till kvalificerade jobb (civ ing, medicin, juridik, etc), och så finns det all möjligt bjäfs man kan välja att bränna CSN-lånet på utan att bli mer anställningsbar för det.
Om du tänker efter inser du nog att om det låg någon sanning i ditt påstående att YH>Uni, då skulle ju knappast prestigejagande ambitiösa människor välja universitet före YH.
Jag tänkte att när jag skrev ”i min bransch” så gällde det hela inlägget. Inom maskiningenjörsutbildningar tillbringar man nästan all sin tid med saker som flervariabelanalys och manuell hållfberäkning, vilket konstruktörer (som de flesta som går dessa utbildningar blir) har noll nytta av. Medan YH-utbildningarna frågar företagen ”Vad vill ni att folk ska kunna?”, vilket ger mycket mer användbara utbildningar. Jag har jobbat i tio år med att utbilda folk i vad de borde ha lärt sig på universitet, så jag vet mycket väl hur kunskapsläget ser ut.
Varför skulle de göra det när universiteten har högre prestige och ger mycket bättre chans till ett välbetalt jobb? Jag säger att YH är bättre på att lära ut vad folk faktiskt behöver kunna för att göra sina jobb, men det är ett mycket sämre val om man faktiskt vill bli anställd. Plus då prestigen. Svetsare kan tjäna jättebra med pengar, men abitiösa och prestigejagande personer blir fortfarande inte svetsare, för det är inte ett prestigefyllt jobb.
Om du har jobbat som lärare i högre utbildning så förstår du säkert skillnaden mellan att lära sig ”ett jobb” och att lära sig breda verktyg som man kan använda för att utvecklas långt förbi ”ett jobb”.
Som lärare krävs lärarlegitimation för fast anställning. Utan det får man inte fast anställning och har därför svårt att hänga med i löneutvecklingen. Så just det yrket följer inte ditt exempel
Du har rätt i att YH har en tydligare koppling till ett yrke. Dvs man lär sig konkreta saker som inte är överförbara till andra yrken, så det har en inlåsningseffekt som kan hämma ens totala karriär över livet.
Dessutom är det främst fokus på färdigheter som behövs på de lägre nivåerna av en karriärstrappa, till skillnad från universitersutbildningar som är bredare och övar färdigheter som är viktiga framåt i karriären.
Obs detta är naturligtvis en generalisering och det finns gott om exempel på personer som inte följer mönstret.
Måste ge TS rätt i att tjänstepensionen för höginkomsttagare är en viktig faktor om man vill ha en pedion som motsvarar inkomsterna men haft i arbetslivet.
Om jag tar ut livslång tjp vid 55 års ålder så hamnar den på runt två månadslöner per år, och går jag vid riktålderna då hamnar den runt 4 månadslöner per år. Min lön är runt vad mefianen av civilingenjörer har i min ålderskattegori (och varit nära snittet hela mitt arbetsliv).
De som har en högre lön har säkerligen än större andel i tjp i förhålla till sin lön (det är så avtalet är uppbyggt). Som inlägget tidigare i tråden med en måmadslön kring 150 000 kr och predikterar hen har 10 milj i tjp kapital vid 55, vilket borde motsvara närmare 3 månadslöner i livdlångt uttag från 55…
Ser dock inte att det kan ersätta sparande i isk om man vill gå vid 55. För vem bränner hela lönen fram till 55 och sedan lever på 20-25% av slutlönen efter pensionering?
Jag tror att de flesta normala kollektiva tjänstepensionslösningarna syftar till att ge inkomsttagaren ungefär samma pensionsnivå i % jämfört med slutlön oavsett om du tjänar 30 eller 80 tkr. Dvs pensionen blir ingen guldgruva på 30 mkr utan syftar att du ska ha en rimlig pension jämfört med din lön du haft.
Lärare har lång utbildningstid på fem år och livslön som blir lägre eller i bästa fall samma som snittpersonen som bara har gymnasieutbildning, beroende på typ av lärarutbildning.
Löneutvecklingen för de flesta lärare är mer begränsad än för t.ex. civilingenjörer, civilekonomer, jurister, läkare etc. som enl. Saco har 35-54% högre livslön än de som gick samma gymnasieinriktning men inte läste vidare på högskola.
Lärare går back eller +/-0 på sin utbildning i förhållande till snittpersonen som bara gått klart gymnasiet, utan att ens ta hänsyn till hur det skulle se ut om någon aktivt skulle spara och investera tidigare, vilket skulle göra kalkylen ännu sämre.
Se t.ex. denna rapport och den här räknaren från Saco där man kan se vilka utbildningar som tenderar att löna sig resp. inte löna sig.
Tjänstepensionen styrs oftast direkt av vilken bruttolön man har och exploderar när man når över ca 52k/mån så pensionen påverkas också mycket av ovan.
Med allt ovan sagt var det bara ett exempel och man kan ju plugga till lärare ändå för att man värderar andra saker så som anställningstrygghet och att arbetsuppgifterna tilltalar en.
Det är först nu efter 50 fyllda som det blir tydligt i pensionsprognosen vilken dålig affär det är att börja jobba vid 18 år (ingen tjänstepension intjänad de första sex-sju åren som dessutom är på lägsta nivå 4,5 procent) i ett yrke det är svårt att komma upp ens till en svensk medianlön under yrkeslivet. Riktålder för pension är 68 år i skrivande stund.
Men får vara tacksam att det varit korta perioder av arbetslöshet. Alla på grund av konkurser. Tänker ofta på det när jag hör anställda i stat, kommun och landsting gnälla.
När man jämför sådär kan det vara bra att titta på hur olika jobb sliter på kroppen också.
Många bättre betalda jobb som inte kräver utbildning är rätt fysiska och få orkar med dem i 40-45 år, och de som gör de kan vara rätt trasiga.
De flesta som jag kollat med, tjänstemän på störreföretag som inte är chefer, har nog snarare 3-4M (om de inte är överläkare eler motsvarande) vid 55
dvs deras TJP motsvarar ca samma som deras Allmänna Pension omräknad till nuvärde (på minpension.se)
och det är nu, när börsen gått som en raket hur länge som helst (vet inte hur de placerat dock)
Precis. Så det är inte riktigt så fantastiskt om man tänker på framtida pension relativt arbetsinkomst före pension i yrken med hög lön. Men så klart fortfarande bra jämfört med medellön/pension. Det jämnar mest ut inbetalningarna.
En stor fördel dock är chansen att placera de pengarna för en bättre utveckling än pensionsrätterna i den allmäna pensionen. Särskilt om man inte är mer eller mindre låst till traditionell förvaltning.
@LasKasto gå in på Minpension.se, i menyn högst upp väljer du Jämför. Då får du upp statistik för hur din pension står sig mot olika åldersgrupper, kön samt geografiska områden, det bör ge perspektiv på hur din pension står sig i förhållande till andra.
Samtidigt är väl poängen med civilingenjörsutbildningar att man blir just civilingenjör som kan göra föervariabelanalys i alla väder. Jag är en sån civilare som inte funkar som chef, så jag arbetar med det tekniska. Men det tekniska fält jag jobbar inom sedan ett decennium är ett som jag inte har läst en enda kurs i. En elektroingenjör kan lära sig hållfasthetslära och en biologiingenjör kan bygga rymdskepp.
