Tack för svar, då får jag ha lite is i magen med att sälja till våren.
Men rätta mig om jag har fel, om jag pga nuvarande amorterings regler åker på den extra tredje procenten men nästa vår slipper den. Visst måste den procenten då öka min KALP kalkyl som gör att jag kan låna motsvarande?
Sen finns det ju en enorm psykologisk effekt när folk tittar på nya boenden och man helt plötsligt slipper 1% amortering.
Jag kanske är biased men jag utgår från stockholm och folk i min ålder 30-40 som bor i innerstan har merparten höga löner men belåning på minst 70%.
“När det gäller bostadskrediter med belåningsgrader som inte överstiger 50 procent ska kreditgivare verka för att krediter amorteras, i syfte att upprätthålla en sund amorteringskultur. Det utgör inget formellt krav på amortering eller minsta amorteringstakt utan det är upp till kreditgivaren och kredittagaren att komma överens om det, utifrån kredittagarens förutsättningar.”
Olika banker kommer tolka detta olika? Räcker det att de “måste” rekommendera kunder att amortera oven under 50% belåningsgrad men inte tvinga?
Problemet är att den absoluta majoriteten inte tänker som du, de spenderar pengarna på annat.
Jag tillhör även dem som tjänat rejält på att slippa amortering och investera istället. Min bostad har dubblats i värde och min belåningsgrad har minskat extremt och ändå har jag inte amorterat en krona senaste 10 åren.
Å andra sidan så är jag helt låst till att använda den inneboende vinsten till mitt nästa boende om jag inte vill downsiza.
Det som kan bli lite märkligt om förslaget i sin helhet röstas igenom är att belåningsgrad på 90% tillåts vid köp men vid höjning av bolån på en bostad man redan äger är maximal belåningsgrad 80%.
Det innebär i princip att alla unga som köper bostad till maximal belåningsgrad inte kommer kunna skapa något låneutrymme på de första 10% av skulden som amorteras av. Jag misstänker vi kommer se mer privatlån i den här änden istället för till kontantinsats.
Samtidigt förstår jag varför man vill undvika att många är väldigt högt belånade genom att de lånar upp och närmar sig 90% belåningsgrad. Bostadsägare blir då väldigt känsliga för prisfall och kan tvingas sälja till förlust med en restskuld som följd.
Processen tar tid pga beslutet att reglera amorteringskravet i lag. Det är alltså en ny lag som ska till och det tar lite tid. Förlaget har varit på remiss under hösten. Förlaget har brett politiskt stöd och planeras införas månader innan valet. Jag räknar med att det blir av (iaf delen om att slopa det andra amorteringskravet).
Ja. Om du har problemet att du behöver något nu du inte har tjänat ihop till än. De tar risken att göra dig tjänsten att kunna köpa det nu och är tydliga med villkoren så att du själv väljer att det är värt det. Då har både du och banken fått vad ni ville. Jag skulle säga att det är en rimlig lösning på problemet.
Jag gillar den här förklaringen. Dock kan jag tycka hela systemet skapar problem och är om inte annat indirekt omoraliskt. När folk belånar sig för att tävla på bostadsmarknaden tvingas alla som vill ha en chans att också belåna sig. Jag menar inte att man skulle förbjuda lån eller något sånt. Jag föreslår ingenting. Jag understryker bara att lånandet av pengar för att ha råd att bo indirekt skapar en samhällsförödande cykel som skuldsätter alla och uppmuntrar till så mycket lån som bara går för att kunna få det man ska köpa, och så måste grannen låna mer osv osv.
Vi kommer alltid tävla med varann så fort flera villl bo på samma ställe. Lån gör bara att vi kan tävla i framtida inkomster istället för vem som redan sparat mest. Ett samhälle utan lån blir verkligen den redan starkes marknad. Jag vet inte om jag kan säga att det ena är mer omoraliskt än det andra. Sen tävlar alltid befintliga hus med att bygga nytt. Och ju högre pris det blir på befintliga hus desto mer ökar incitamentet att bygga nytt. Det ökar då tillgången på bostäder vilket är bra.
Det är inte så att jag tycker en skenande belåning är bra. Men jag tycker inte heller att det är glasklart dåligt och omoralsikt. Jag kan tycka att det är bra att man inte måste ha sparat tills man är 50 för att ha en chans på marknaden utan kan köpa hus när man skaffar småbarn för att sen betala av på det när barnen flugit ut. Alternativet för att ha lån men minska belåningsgraden blir då att göra lånen dyra så folk hålller dem små eller lagmässigt begränsa dem. Men det gör det svårt att låna ihop till ett nybygge som ofta går på ganska mycket pengar.
Vi är alla med i spelet. Därför blir det EXTREMT viktigt att se till att nästa generation har pengar till kontantinsatsen. Vem vill äga bostäder som inte ökar i värde? Hela idén med fiat är att man vill ha inflation. Nyproduktionen har kraschat. Hantverkarna har svårt att få jobb. Nu har till och med akademikerna svårt.
nu blir det svårt att ta bort ränteavdraget i och med att bostadsmarknaden kraschar. Att folk är motståndskraftiga mot räntehöjningar betyder att de skär ned på allt annat och det leder i sin tur att folk i den sektorn blir arbetslösa.
Det är inte en fråga om moral när folk bara använder medel de har. Då får man kritisera hur folk får sin lön vilket är en helt annan fråga. Det omoraliska är ju att tjäna på det som bidrar till sämre förutsättningar för nästa köpare, inte att folk har olika grad råd. Sen finns det ju fördelar som lån möjliggör, men det är inte alls orimligt att ifrågasätta ifall det är en nettopositiv mängd fördelar.
@slipbit Men boende har gått upp mer än inflationen. Och det har matats politik och resurser för att möjliggöra den ökningen världen över. När ekonomiska klyftorna direkt ökar som följd av det blir de handlingarna moraliskt ifrågasättbara…
Det är så marknaden fungerar. Jag har MINST förlorat 2-3 miljoner pga att jag vägrade köpa bostad och missade rallyt. Hänger jag läpp för det? Bra ibland efter några öl Om du äger ditt boende så finns det inget som hindrar att du säljer ditt boende under marknadspris och flytta till en hyresrätt.
Moral mättar inga magar. Visst kan man ha ideal och visioner, men man får försöka se till att man är på den vinnande sidan. Tyvärr.
Men boendekostnaden för ägt och hyrt boende har inte gått upp mer än den generella inflationen/reallöneökningarna i Sverige. Vi har boräntor som är lägre än förr över hela brädet.
Du kunde aldrig/sällan ta bolån på 10 års bindningstid för 3-4% ränta eller låna kortsiktigt till 2,5% ränta under 1900-talet.
Om du äger ditt boende så finns det inget som hindrar att du säljer ditt boende under marknadspris och flytta till en hyresrätt.