Jag skulle verkligen vilja ha era tankar och råd, då jag har gått från att tänka att jag ska blir ekonomiskt fri till att jag ska använda pengarna nu.
Bakgrund:
Jag är gift och har tre barn, varav den yngsta är ett halvår. Vi bor i hus med lån på knappt 5 milj, husets värde är drygt 7 milj, så vi lade in 30% i kontantinsats. Jag har sparat ihop 1,1 milj kr, som är min enskilda egendom. Jag har en anställning på 85% och en enskild firma där jag utför konsulttjänster inom socialt arbete. Jag har en högre tjänstepension än snittet för min ålder då jag som anställd har fått extra inbetalningar som en personalförmån.
Tidigare tänkte jag att jag ville spara mina pengar för att bli ekonomiskt oberoende, och det som behövs, förutom fortsatt sparande, är tid. Men min tid är nu, så känns det. Jag har alltid tänkt framåt men nu känner jag att tiden för att dra ner på tempot och njuta är nu, inte sen. Tror aldrig jag kommer njuta av mer ledig tid så mycket som nu. Därför tänkte jag att jag ska säga upp mig och ta ut ca 20 000kr per månad för att leva på. På min lediga tid kan jag dels vara mer med barnen, men också bygga upp mitt eget företag. Jag kommer också fortsätta med de uppdrag haffade har idag, men försöka utöka.
Ge mig gärna era bästa tips för hur man inte blir ensam som egenföretagare inom socialt arbete, vad jag ska tänka på inför att säga upp mig, hur ni andra hanterar motgångar som ensam egenföretagare, och andra tips och tankar och varningar.
Dina pengar kommer ju inte räcka många år om din egna firma inte har nån inkomst så det är väl det svåra att räkna på.
Sen framgår det inte hur gamla ni är och hur väl ni kan leva på bara din partners lön.
Helt klart har du några år på dig att få egna företaget att gå runt, men det kanske blir mer jobb än idag så det där att “sluta jobba” blir väl inte det som är målet här
Kul att du känner dig modig och beslutsam, det är inte alla förunnat!
Jag ser absolut inget fel med att använda en del av ditt sparkapital för att bygga upp din egen verksamhet, det är ju precis den typ av valfrihet kapitalet kan bidra med.
Hur mycket får du ut i lön idag? Hur mycket är din ambition att arbeta i din egen firma och vad tror du att du kan tjäna där på något års sikt med en given arbetstid/insats?
Mitt råd är att köpa dig själv en viss tid. Öronmärk exempelvis 2 årslöner (säg 500k) av ditt kapital till att avlöna dig själv under den här tiden.
Att bränna hela kapitalet eller gå utan nya pensionsinsättningar i fler än ett par år kommer ge mer bestående avtryck, så att avgränsa perioden du går utan lön tror jag kan ge dig både ekonomiskt och mentalt lugn.
Om du ska driva verksamhet mer seriöst så bör du starkt överväga att starta ett aktiebolag och inte fortsätta i din enskilda firma.
En till sak att överväga när man hoppar av mitt i livet så att säga, är hur det påverkar din SGI och en ev a-kassa. Är dina intäkter låga i företaget och du istället använder sparpengar tex första året så sjunker ditt sociala skyddsnät rejält tyvärr.
Säger inte att det ska hindra dig, men det är en faktor man måste vara medveten om, särskilt viktigt om du eller något av era barn blir sjuka och du behöver få ersättning från Försäkringskassan.
Även detta går till viss mån att parera i AB, eftersom man kan betala in sociala avgifter för en högre lön än man faktiskt tar ut, och låta netto-lönen man inte tar ut vara ett lån/villkorat aktieägartillskott för framtiden, om man tror man kommer ha högre inkomster i bolaget längre fram. (Förutsätter såklart ändå vissa inkomster i bolaget…)
Under en uppstartsperiod har jag för mig du även har rätt att räkna din SGI som nått snitt för anställd i motsvarande branch, Inget jag tittat på på sisådär 15 år dock, så reglerna kan ha ändrats.
Jättebra ide, tar med mig det! Jag tänkte väl börja jobba typ 5% och resterande tid bygga upp företaget genom att skapa utbildningar eller annat som jag inte får tid och ro till i livet som det ser ut nu. Jag hoppas successivt jobba mer men vill också verkligen vara ledig och känna mig fri i tanken, för jag tror att jag har potential. Och visar det sig att jag inte har det så kan jag alltid gå tillbaks till arbetslivet som anställd. Men jag behöver ha ett mindset för det mentala, och det här med 2 år var en bra start.
1 miljon räcker länge om du samtidigt drar in en stabil inkomst på typ 15-20.000 i månaden och din sambo har en normal lön. Det blir också väldigt låg skatt på så låg inkomst.
