Sova gott, men tänka klokt?

Efter fyra års sjukskrivning har jag äntligen börjat jobba 25% igen. Ev blir det 50% till hösten.
Inkomstskillnaden det innebär just nu är - efter lite utökad budget - ca 2 000kr mer/månad.

Min buffert är i balans, sedan tidigare har jag ett sparande jag är nöjd med till de olika hinkarna som varit fyllda utifrån beräkning av belopp som jag tycker passar mig utifrån 4 hinkar principen… nu har ju värdet rasat dock.

Min bostad är i dagsläget värd ca 1,3 miljoner, har 200 000kr kvar på lånet, som är bundet till mars 2024.

Jag vill kunna sova gott, men behöver i dagsläget göra ett aktivt val med ökade inkomsten. Amortera mera? Investera när det är ”rea” på börsen? Fylla upp mellanhinken till ursprungligt beräknat belopp eller fokus på än mer långsiktigt?

Det finns en risk att jag inte kommer klara av mer än 75% jobb, och jag har ca 30 år kvar till pensionen, så jag behöver tänka långsiktigt. Både för att det kan bli många år utan heltid, men också att jag kanske inte kommer kunna jobba alla de 30 åren…med allt vad det innebär för pensionen…

När bindningstiden på bolånet går ut vet ju ingen hur räntorna ser ut, eller om FK redan uteslutit att jag kan komma upp i 100% igen. Men på ett sparkonto minskar pengarnas värde fram till dess.

Mina hinkar är tänkta som långsiktigt sparande, så om värdet på dem fortfarande är nedåtgående trend ”är ok”, men läget nu visar ju hur sårbar en är för ökade bränslekostnader, matpriser osv. Lägg sedan till en bil och en katt (försäkrad men kostnaden kan lätt dra iväg ändå), ev bolåneränta som drar iväg…

Om jag amorterar mer på lånet sover jag kanske gott när jag har koll på mina utgifter, men samtidigt är lånet inte jättestort och det är kanske klokare att tänka mer långsiktigt och investera istället. Eller?
Det går ju såklart att göra både och också :sweat_smile:

Finns det något avsnitt i podden som berör det här?
Vad kan vara klokt att ta i beaktande i beslutet?

Som sjukskriven har jag inte kunnat förhandla bolån med annat än storbankerna. Om jag kommer upp mer i tid blir det ju lättare framöver att förhandla, men många har en minimigräns på lånets storlek…och i våras var mitt på gränsen till för lågt.

2 gillningar

För egen del så är amortering aldrig ett alternativ. Målet med investera i fonder är ju högre avkastning än vad räntan är. Och risken finns ju att det blir svårare i framtiden att få lån…
Bara min tanke

1 gillning

Du ska absolut inte amortera ned lånet när du enbart har ~15% belåningsgrad och ev. kan ha svårt att låna upp summan igen i framtiden. Stryk det alternativet direkt.

Du behöver ta ansvar för din egen pension i stor utsträckning. Dina pengar behöver alltså arbeta åt dig eftersom du själv inte klarar av det fullt ut, inte vara uppbundna i en hög tegelstenar och plankor.

Det jag hade funderat över i din situation vore om jag skulle öka belåningen på bostaden för att dra maximal nytta av nedgången på aktiemarknaden, även en ökning med 10%-enheter skulle göra stor skillnad över dessa 30 år. Undersök med bankerna om det är möjligt och fatta sedan ett beslut.

Kom på att jag skrev fel, lånet är bundet till 2024…
Men ja, jag är ju inne på ditt spår, att amortera av lånet inte är aktuellt. Det känns som för mkt fokus på att få ihop allt här och nu, när det eg är framtiden ”långt fram” som är oviss.
Tack för din respons!

1 gillning

Tack @Guldfeber för din input :slight_smile:

Lånet är bundet till 2024 kom jag på, så har mer tid ändå på mig att se vad som händer med hälsa, räntor och världsläget…

Ja, att amortera av lånet har jag varit tveksam till, men att låna mer var mer vågligt än jag tänkt :sweat_smile: Men ska absolut fundera kring det också, för precis som du skriver behöver jag att pengarna jobbar åt mig. Behöver räkna lite på hur hög bolåneränta jag skulle klara av utifrån olika scenarion. Upp till 75% jobb hoppas jag klara, och det innebär ju betydligt mer i inkomst än nu, när jag har 75% sjukpenning…

Om man ser till ekomoniskt optimalitet så skulle det troligen vara bäst att investera istället för att avbetala lånet. Dels på grund av börsens högre förväntade avkastning samt ränte avdraget i skatten. Sedan kan man nog få svårt att få tillbaka pengarna ifrån huslånet om man skulle behöva dem (utvidga/ta nytt lån), ifall man skulle behöva jobba mindre plötsligt framöver.

På den emotionella sidan så behöver man kunna sova gott om natten. Detta kan man ju göra om man är säker på att man kan betala huslånet. Men det kan uppnås endera genom att betala ner lånet, eller att ha pengarna likvida i räntor/aktier.

Sammanfattning: Om jag var i en sådan ovanstående situation så skulle jag nog luta mer mot att vara likvid än att betala av lånet. Alltså att investera i en 50/50 portfölj av aktier och räntor till exempel. Om det känns för mycket med räntorna kan man ju bara dra ner på dem dock.

Öka inte belåningen, är mitt råd…

Amortera absolut inte mer om hushålls-ekonomin framöver är hållbar. 2-3 månadsomkostnader på kontot så kan du känna dig trygg och sova gott.

Tack för din reflektion @Patrickeriksson
Det är skönt att få input, för tar jag ett genomtänkt/välgrundat beslut sover jag nog gott oavsett vad jag väljer, men jag har inte många i min närhet som är intresserade av ekonomi eller har förståelse för börsen så det är svårt att bolla med någon. Underbart att detta forum finns!

Jag börjar luta mer åt att investera mera, än att öka amorteringen. Just nu är jag i ett läge där min inkomst kommer öka lite till när jag framöver går upp på 50% och lånet är bundet ett bra tag till. Så vardagsekonomin fungerar. Det är mer långsiktigt det är osäkert, och då är det bra om pengarna fått göra jobbet länge :slight_smile:

Önskar dig en fin midsommar!

Tack @epostaren! Jag får se vad jag landar i. Än så länge känns det lite väl vågligt att öka på lånet, men att inte öka amorteringen börjar kännas väldigt rimligt :slight_smile:

1 gillning

Tack @Matsetti!

Ja, nu när jag får semesterersättning kommer sparkontot vara i balans igen (tre månaders utgifter - med sparandet inkluderat). Blev lite skralt med både lagning av bil och veterinärbesök nu i juni. Men när balansen är återställd där har jag en vardagsekonomi som fungerar, iaf nu när jag fått möjlighet att dryga ut min budget, utöver de 2000kr till som ska ”hanteras”. Och ja, det lutar allt mer åt att släppa idéen om amortering.
Värdet på mellanhinken har gått ned, fattas ca 22 000kr i dagsläget för att den ska vara så fylld som jag tänkte när jag sedan gjorde högriskhink/pension.

Ska fundera på om jag ska fylla upp mellanhinken först, och sedan gå över till högrisk, eller om jag ska tänka att tids nog stiger värdet i mellanhinken och de här pengarna ska jag ändå inte ha nu, så de kan få jobba på i högriskhinken istället :thinking:

1 gillning

Om jag fattat rätt är du i ett ganska känsligt ekonomiskt läge. Att då öka bolånen känns inte optimalt. Du har låg belåning, var nöjd med det. Det är en bra grundtrygghet.

Så går mina tankar också.

Tack @nhb för din respons!
Ja, du har uppfattat det rätt, att min ekonomiska situation är rätt sårbar. Så för att sova gott och vara klok är det kanske ”lagom” att vara nöjd med min låga belåning och vare sig öka lånet eller amortera av, utan låta det vara så som det är nu och investera min utökade inkomst för framtiden.

2 gillningar

Tänk på:

Amorterar du av nuvarande (relativt låga) lån och därefter behöver låna igen kan det vara trassligt att få nytt lån med tidigare låg inkomst pga sjukskrivning osv. Särskilt då du varit sjukskriven en längre tid =haft lång inkomst under flera år.

Så vill du ”köpa lite riskfri tid” kan du istället sätta amorteringpengarna på ett räntekonto med lämplig löptid. Då blir det antagligen låg kostnad (=skillnaden mellan bolåneränta och sparlåneränta efter skatteeffekter). Då har du även köpt dig lite tid framåt för att känna hur vingarna bär när du nu ökar på arbetstiden.

Visst du får ingen värdeökning men behåller lånet och därmed en slags handlingsfrihet till en låg kostnad. Sen kan man då se det som att inflation varken påverkar lånet eller de sparade pengarna eftersom både belopp och räntor är detsamma om de är bundna.

3 gillningar

Tack @Skogstomten för input kring ytterligare ett alternativ :slight_smile:

Det blir ju inte så mycket ränta på ett så lågt belopp (2000kr i insättning/månad), men har min buffert på Rocker och kanske blir lite mer om jag slänger på pengarna där, även om jag har lägre ränta där pga fria uttag…?

Ska klura vidare. Men stort tack!

Hej! Jag har inget särskilt att tillägga, vill bara skicka lite hejarop till dig. :smiling_face_with_three_hearts: Jag tycker att det är kloka tankar du har, och bra att du funderar igenom vilka alternativ du har och hur du vill göra för att det ska bli så bra som möjligt för dig, och samtidigt sova gott om natten. Ingen lätt situation med ohälsa, och låg inkomst vid sjukskrivning etc. Men det låter som om du har koll på läget. :+1::blush:

Heja dig! :sunflower::sunny::hugs:

2 gillningar

Wow! Tack snälla för de orden @Lynx :star_struck::smiling_face_with_three_hearts:

Jag har tur i oturen iaf, utbildad för ett jobb jag gillar, där chefen uppskattar mig och FK varit förstående. Och försäkringen genom fackförbundet gav 300 000kr i ”omställningskapital”, även om jag var tydlig med att jag inte tänkt ställa om. Men det var bara namnet på utbetalningen som gjordes när de månatliga utbetalningarna upphörde efter närmare tre år, vad jag gör med pengarna och min yrkesverksamma framtid var upp till mig.

Och jag har fått/får fantastiskt fin hjälp genom vården nu, samma terapeut i tre år - kopplat till regionen. Så förhoppningsvis kan jag bli ganska funktionell (stora framsteg ”redan”), jag ska bara få ihop orken, förmåga att göra vad jag mår bra av och upprätthålla detta parallellt med somatisk sjukdom (som jag inte är sjukskriven för, men många med diagnosen har sänkt eller ingen arbetsförmåga, min svårighetsgrad är dock rätt mild).

Jag har det väldigt bra jämfört med många andra långtidssjukskrivna, och är väldigt tacksam för det här forumet och människorna här som hjälpt mig att tänka till och förstå mer om pengar/investering :relaxed:

4 gillningar