Jag (24 år) kan antingen jobba heltid, eller göra något jag suktat efter att göra i 6+ år.
Är nyexaminerad lärare () men har velat lära mig ännu mer om musik och ha mer tid för det sen jag gick gymnasiet. Jag har inte haft speciellt mycket ork för bl.a. musik p.g.a. höga ambitioner med plugget och heltidsjobb 10 av 12 veckor varje sommar senaste 4 åren.
Många av mina tidigare medkursare har landat löner runt 40-42 000/månad, vilket jag tror att jag också kan, men jag kom också nyligen in på en för mig lämplig musikutbildning.
Alltså: om jag lever som jag gör nu (och räknar in höjda utgifter på vissa saker som icke-student) så kan jag spara runt 20 000kr/månad som 24 åring.
Så där är dilemmat! Vad hade ni gjort i en liknande situation?
Jag har tagit ett beslut för det kommande halvåret, men innan jag berättar om det vill jag höra hur RT tänker. Ser fram emot era svar!
Mer info Målet just nu är att nå en vardag jag inte vill ta semester ifrån, och jag tror inte att FIRE är nyckeln till hela den drömmen. Jag tycker det är spännande med musik, samt att arbeta med barn och vuxna och se dem utvecklas. Dessutom kan jag tänka mig att ev forska i framtiden. Så jag gillar att arbeta, men FI hade varit oerhört lugnande och jag saknar att ha mer än ca 1 veckas sammanhängande semester.
EDIT:
Jag letar inte bara efter “positiv” respons, är öppen för en stor bredd av tankar.
Om det är något man brinner för och chansen kanske inte återkommer, så skulle jag passa på att ta chansen. Rent ekonomiskt kanske det inte är det bästa alternativet (iaf på kort sikt), eller så är det det (på lång sikt?), vem vet?
Du kan ju testa en termin på musikutbildningen och se om det är som du har tänkt dig. Sen kan du väl alltid falla tillbaka på din lärarutbildning om du skulle ångra dig efter en eller ett par terminer.
Det är bra att fundera på vad saker ska vara bra för. Om detta är något du brinner för så borde du ha större mål än att ha det som hobby. Med hobby menar jag ju en renodlat kul grej utan egentlig potential. Musik kan vara många saker så vad den logiska ”aktiviteten” att försöka göra något av beror på vad vi pratar om.
Det är fullt möjligt att spela i band på sin fritid, lära barn spela instrument i privat regi, vara organist på deltid eller andra grejer. Det kan också gå att använda musikkunskaper i lärarjobbet. Vi hade en musikkunnig ämneslärare när jag gick i skolan. Hon gjorde fina bidrag i många sammanhang.
Vår första nanny hade studerat dans i fyra år. Hon jobbar numera natt på ett hotell i en storstad efter en kort sejour som dansare på ett nöjesfält. Ett par senare sökande har haft musikutbildning i botten.
Vissa saker bör man nog låta förbli en hobby. Inget hindrar dig att studera musik på egen hand. Förstår dock att du kanske vill ha mer positiv respons, men ibland är det bäst att få höra den hårda sanningen tyvärr.
Edit: eller finns det en väg till att bli musiklärare? Jag vet inte hur arbetsmarknaden är där men det kanske kan vara ett alternativ.
Jag har inga tankar på att bli musiklärare just nu, det är inget jag vill sträva efter i nuläget.
Jag är ok med att musik kan bli något som får ta tid och energi under flera år innan det projektet får fart, jag förväntar mig inget annat.
Arbetsmarknaden för lärare i allmänhet är… ja. Olika beroende på vart du är i landet. I storstäderna kan det vara 100 sökande för varje tjänst, (vet en som sökte 70+ jobb innan de fick napp) och på landsbygden är det vad jag förstår lättare. Samtidigt kan lönen skilja sig med 10 000kr (eller mer!) beroende på var du tar din anställning, men utgifterna skiljer sig ju likaså beroende på vart du bor.
Jag skulle definitivt säga att det bara är att köra på, jag själv har väntat med ingenjörsstudier för att plugga musik ett tag på folkhögskola istället. Det har varit det roligaste jag gjort och jag kommer ha glädje av det hela livet. Förutom “trygghets pengar” så tycker jag att man borde ställa frågan vad man ska ha pengar till. Om du redan nu kan göra något roligt så är det väl fullt lika giltigt som att spara pengar och ha roligt eller sätta guldkant på vardagen i någon obestämd framtid. Musik är också “the gift that keeps on giving” tycker jag och många andra. Av nyfikenhet, vad är det för utbildning mer specifikt om jag får fråga?
Lycka till i alla fall, oavsett vad du valt🫡
Edit: Jag kom på att du kanske med flit inte sa vilken musikutbildning du kommit in på så känn dig inte tvingad att säga det, det måste man ju inte göra.
Läser du här inne har du nog rätt bra koll på hur den ekonomiska resan ska gå att få ihop även om du kommer igång i slutet av 20-årsåldern.
Många kommer inte igång alls.
Ska du försaka en dröm för att kunna gå FIRE nåt år tidigare? Kör på säger jag, du kanske kan hitta sätt att hålla viss inkomst ändå med deltidsjobb eller läxhjälp/dylikt.
Men kör, vissa lågor slocknar om du väntar för länge. Har du längtat 6 år är det ju inte nån impulsgrej du hoppar på istället för att jobba.
Du är i en ålder där din största tillgång är humankapitalet, dvs din kunskap och dina erfarenheter. Utbildning (även musikutbildning) leder till ökat humankapital. Så kör! Men det är också klokt att tänka på att sparandet helst inte ska vänta för länge eftersom ränta på ränta-effekten får mindre tid på sig att göra underverk. Du vill nog komma igång och tjäna pengar inom närmaste 5 åren iaf
Off topic kanske men som lärare så får du ju betydligt mer än en veckas semester även när du jobbar heltid?
Frågan är vad du trivs med. Allt måste ju inte vara ett jobb heller. Jag arbetade pedagogiskt hela yrkeslivet men har musicerat på fritiden. Det är högst oklart om jag skulle uppskattat det på samma sätt om det var mitt jobb.
Sedan är det ju skillnad på karriär som frilansmusiker, kantor, låtskrivare, singer- songwriter, reklamjingelmakare etc.
Ja säger jag! Klart du ska ta tiden att plugga något som du brinner för. La vida es una! Det är superbra att du funderar på sparande redan nu men även om du väntar ett par år så kommer du vara långt före många andra åldersmässigt i starten av att spara/investera ordentligt.
Det går säkert att nyttja musikkunskaperna i framtiden för att få en rolig och meningsfull fritid om det är så att du inte vill bli yrkesmusiker. Det kan (min erfarenhet av familj och vänner som är musiker) vara svårt att få ihop livet som yrkesmusiker även om man är väldigt vass på sin sak.
Du är fortfarande ung och har tagit ett nyttigt steg, gjort klar en lärarutbildning, nu kan du tillåta dig att göra något till synes onyttigt (men man vet aldrig vad det kan leda till). Du har ett öppet fönster nu - längre fram i livet finns det säkert saker som binder dig till en rakare väg. Du kommer att hinna spara så ta chansen nu!
Ja, om du med vettigt också menar obetalt personligt välmående. Men nu var det ju tal om utbildning och då brukar man avse någon form av inkomstbringande verksamhet och sådan kan också bli döden för en annars givande passion.
Tja, min poäng var mer att språk kan användas på många olika sätt. När jag börjat med språk, både i skolan och senare, har jag haft som tanke att använda det på resor till länder där respektive språk talas. Det är ju det man typiskt sett tänker att språk är bra för.
När jag nu summerar läget efter 25 år (skolspråket) resp 15 år (mitt andra språk) kan jag konstatera följande:
Skolspråket är jag halvbra på. Jag har använt dessa kunskaper i en lång rad länder, i skilda sammanhang.
Mitt andra språk är jag bra på. Det använder jag dagligen och till vitt skilda ändamål.
Inget av språken har någonsin fått resor till de aktuella länderna som huvudsaklig nytta.
På motsvarande sätt kan det vara med musik. Det är förstås upp till en själv att få saker att hända. Det behöver inte vara ett jobb eller ha intjäning som huvudsyfte men kan ändå vara en livsstil mer än en hobby och fylla en större roll i livet. Exempelvis kan ju musik göra att man får resa en massa. Det är också en sorts resultat.
Jag skulle se det här som ett tidsfönster. Dvs. det är en sak som du sannolikt kan göra nu och inte senare. Därför skulle jag passa på att gå utbildningen. Pengar kan man alltid tjäna igen senare, plus att du slipper ångern kring att “tänk om jag hade …”
PLUS!
Det här är ett typiskt beslut som är reversibelt. Det vill säga om det inte visar sig passa eller fungera så är det lätt att ångra sig och göra något annat. Den typen av beslut behöver man inte lägga ned så mycket tankemöda på (jämfört med irreversibla beslut)
) men har velat lära mig ännu mer om musik och ha mer tid för det sen jag gick gymnasiet. Jag har inte haft speciellt mycket ork för bl.a. musik p.g.a. höga ambitioner med plugget och heltidsjobb 10 av 12 veckor varje sommar senaste 4 åren.
.
Men det är också klokt att tänka på att sparandet helst inte ska vänta för länge eftersom ränta på ränta-effekten får mindre tid på sig att göra underverk. Du vill nog komma igång och tjäna pengar inom närmaste 5 åren iaf 
