Jag är lite intresserade av att höra från andra i liknande sits hur de gör. Finns det ett läge man bör trappa ner på sparandet? I vår situation kan ±5% på marknaden innebära över ±300k. Utöver god buffert och stort kapital i bostaden. Men vår lön räcker inte till mer än ca 5k i månaden för spar, vilket är då 60k på ett år.
Över 10-20 år blir det ändå en god summa pengar som adderats till potten, men i stunden känns det inte riktigt som att det gör så mycket annat än att strama åt vår vardagsekonomi.
Finns det riktlinjer eller råd på hur man bör tänka?
OBS: Värt att nämna att vi fortfarande är relativt unga, i 30-års åldern.
Ni har lång sparhorisont och det är 40 år till pension. I takt med åren så ökar sannolikt lönen och vill ni så har ni då möjlighet att spara mer.
Vet inte hur er livssituation ser ut men mtp. er ålder så kanske sparkapitalet kommer att minska kommande 10-15 år tex. beroende på ev köp av större/annan bostad, fler barn eller liknande.
Det låter som att ni redan gjort det, med tanke på att ert nuvarande årliga sparande är bara 1 % av förmögenheten? Men ja, det enkla men vaga svaret är väl att man bör trappa ned på sparandet när man har större nytta av pengarna nu än i framtiden.
Tycker sparande ska vara roligt och en sporre Visst en aning uppoffrande får det vara men inte så det sänker livskvalitén nämnvärt. För min del har jag löst det genom att ha låga fasta utgifter. Tjänar kring 31-33’ brutto och kan med lätthet spara 40-50% av nettot. Upplever inte att jag snålar på grejer utan unnar mig det jag vill ha. Rik snubbe, separat ekonomi och inga barn spelar in.
Jag har betydligt mer investerat än jag har i årslön. Det har jag byggt upp genom att leva så som ovan. Det går fortare med åren så spara på men lev lite också!
Edit. Såg era summor och nej hade inte sparat mer än möjligtvis småsummor i er situation! Lev och njut
Om 5k sparande gör att ni tummar på livskvalitet så sänk sparandet. Eller se över varför ni inte har råd med ett större sparande ifall det är pengar som “försvinner” lite oplanerat.
Inte riktigt, vi var tursamma nog att få in en stor summa pengar i ett svep. För enkelhetens skull kan vi kalla det arv. Så det är inte som resultat av stort sparande.
Om jag förstår det hela rätt har ni sådär en 6 MSEK plus buffert plus stort kapital i boendet. Ni bör alltså vara på nivå 4 även om ni inte hunnit ackumulera så mycket pensionskapital.
Grattis, ni har vunnit pengaspelet. Strunta i månadssparandet ett par år och lev nu.
Alright, men om vi kollar tio år framåt då, så har ni om vi förenklar det hela två alternativ:
(1) Ni fortsätter spara 60k per år och er förmögenhet är om tio år tio procent större än den annars skulle ha varit – säg 11M.
(2) Ni spenderar 60k mer årligen under de här tio åren och efter tio år har ni 10M i förmögenhet.
Jag tror att de flesta svenskar skulle välja 2:an, även om många på detta forum tänker annorlunda.
Om ni försummar saker ni vill göra nu, och inte kan göra senare är det kanske en god idé att spendera mer nu på dessa redan nu när ni har ett ansenligt sparkapital redan.
Vad spelar det för roll egentligen? Vad är du rädd att missa? Det är lätt konstigt när folk i din sits frågar sånt här. Ni är alltså miljonärer med råge, har buffert och stort kapital i bostad och är kring 30? Och undrar om ni ska leva lite eller snåla så vardagen blir tråkigare, typ? Hallå? Reality calling.
Först, Grattis till en bra situation. För det andra, om det är genom ett vanligt arv så beklagar jag förlusten.
Nu till frågan…
Varför räcker inte lönen till? Har ni fortfarande väldigt stort lån med mycket i ränta? Eller är det att lönerna inte riktigt hänger med i livsstilen ni valt med stort/dyrt(?) boende?
Kan det vara läge att amortera istället? Om inte amortering känns vettigt och ni känner att ni får dra ner på utgifterna på nödvändiga saker, Ja då är det väl dags att sluta spara och använda pengarna.
Dock får ni se upp med att alltid ligga på gränsen till att spendera 100% av inkomsterna. Vad händer när ni får barn och kostnaderna fortsätter öka? Ska ni börja ta av besparingarna varje månad? Sen köpa en bil med besparingarna, sen åka på semester etc. Det kan resultera i att ni börjar tömma kassan på sikt.
Var försiktiga är min uppmaning, men sluta inte leva idag för att kunna spara mer.
Denna situation har beskrivits som skiftet mellan nivå 3 och nivå 4. Från fokus på resultaträkning till fokus på balansräkningen.
För att motivera sparande kan du tänka om förmögenheten till årsutgifter. Har ni låga månadsutgifter kommer ni att ha många årsutgifter på kontot. Ni kan också titta på hur många årsutgifter som kapitalet avkastar. Har ni en avkastning på t.ex 1,5 årsutgifter per år är det gg.
Låter dock som att ni har något för smal budget och att den skaver. Högre månadsbudget innebär mest att ni kommer behöva jobba mer/längre, ingen särskilt stor nackdel som 30åring. Kan jobba tills ni känner er tillfreds med livsstilen.
Jag tror att om vi hade progressivt kommit till denna ekonomiska sits hade det känts lite mer naturligt och klart hur vi bör leva. Det kommer då ofta med en hög inkomst eller en rik familj, inget som händer plötsligt. Men för oss skedde det rätt plötsligt och rätt nyligen, så mentalt känner vi oss definitivt inte som “miljonärer med råge” även om det kanske är så på papper.
Vårt mål med pengarna är egentligen bara att inte behöva oroa oss över framtiden, men annars leva på som vanligt. Förhoppningsvis då kunna trappa ner med arbetet lite tidigare än riktåldern. Och det lär inte bära eller brista med de extra 5k i månaden som andra påpekat.
Vår livsstil är inte särskilt dyr men vi lever främst på en inkomst då min fru studerar och vi har ett barn. Dock förväntar vi oss en lön åt det lägre hållet från hennes karriär så även senare kommer hushållets inkomst antagligen inte vara så hög, samt att vi vill ha fler barn som lär mitigera hur mycket hennes inkomst bidrar.
Det som spökar är ju att ni fått ett antal miljoner neddimpande i knät. Därför vågar ni inte riktigt sluta månadsspara. De känns inte som era miljoner riktigt.
Ni kommer ju i princip kunna gå FIRE vid 50års-åldern utan att spara en krona till. Jag tycker valet känns ganska enkelt. Vad ska man ha pengar till om inte för att leva? Med barn dessutom.
Visst en aning uppoffrande får det vara men inte så det sänker livskvalitén nämnvärt. För min del har jag löst det genom att ha låga fasta utgifter. Tjänar kring 31-33’ brutto och kan med lätthet spara 40-50% av nettot. Upplever inte att jag snålar på grejer utan unnar mig det jag vill ha. Rik snubbe, separat ekonomi och inga barn spelar in.
