Hej!
Försöker lägga upp en plan för hur vi ska ha råd med nästa boende och bröllop. Jag är 29 och min sambo är 28år. Verkligheten börjar springa ikapp oss och bröllopet är väl 4 år bort och barnen kommer väl lite efter det om planen håller.
Vi har idag rätt dålig koll på våra utgifter och märker att resorna börjar bli många. Räknade lite på vad årets resor kommer kosta och landade i drygt 120k. Förra året var vi utomlands nästan 6 veckor samtidigt som nya prylar och märkesväskor inköptes, känns som att det gått för långt.
Jag lyckades spara ihop 100k förra året medans tjejen sparade typ 60 så det är inte kris, men känns som att vi borde vara smartare och mer strategiska. Procentuellt av våra löner är det rätt lite.
Försöker ha en diskussion med min partner om detta och landade i att ungefär 20% av nuvarande nettolön i månaden med 4% avkastning på 4 år skulle räcka bra för det vi vill ha. Dvs större boende som får plats för barn vid ett läge vi gillar.
Hade gärna sparat typ 20-30% av nettolönen och anpassa utgifterna men min partner tycker månadssparandet kan vara en fast summa. Hon tjänar mer och kommer ha en bättre löneutveckling än mig och gillar att lyxa till det mer. Vill inte begränsa eller kontrollera henne och vill inte ta hennes pengar men vill ju att vi uppnår våra mål.
Hur hittar man balans? Hur har ni gjort?
Kan även tillägga att vi för 2 år sedan köpt boende tillsammans och börjar bli rätt nöjda med lägenheten och min sambo har fått ett väldigt bra jobb med stor löneökning jämfört med föregående. Så vi har levt dink livet lite.
Om ni gillar att resa, passa på att göra det nu innan ni får barn. Det blir både dyrare och krångligare att resa med barn. Att spara ihop 160k och resa mycket är ju inte så illa pinkat heller.
Ska ju vara livets fest för kärleken är väl lite både och! Behöver nog gå på lite bröllop för att förstå! Inte dags än så hinner ju se och förstå vad vi vill!
Tycker också det var lite klurigt att landa i, och varierar kanske över livet också. När min mamma hastigt gick bort några år innan pension fick det mig t ex att fundera på nytt kring balansen mellan att spara för sen och leva här och nu. Mamma hade som tur var prioriterat nuet mkt.
Några saker som jag tycker har hjälpt oss att landa har varit:
få stenkoll på var pengarna går. När vi började gå igenom transaktionerna varje månad insåg jag att min känsla av vad vi la pengar på inte var helt rättvisande. Bra att få fakta i den delen.
Fundera på vad som ger er livskvalitet på riktigt och slösa på det, och snåla in mkt på sånt som inte tillför så mkt värde. Vi lägger t ex mkt på mat, men har ställt av bilen.
Räkna på ränta på ränta och olika sparnivåer etc. för att även för få mer fakta än känsla vad gäller alternativkostnaden för konsumtion. Sätt detta i relation till konkreta drömmar och behov ni har inför ert framtida liv.
Efter att ha gjort ovanstående ett tag tyckte jag det var betydligt lättare för oss att hitta balansen och känna oss trygga i våra beslut. Sen händer ju livet och man får omvärdera, men även det känns lättare utifrån ovan.
Vet inte om ovan är till ngn hjälp, men mina spontana tankar så här en söndagkväll
[quote=“Guldfeber, post:2, topic:75291”] Lägg inte för mycket på bröllopet, verkligen som att spola ner pengar i toaletten.
[/quote]
Håller verkligen inte med - vi la ca 100 000 på vårt och har inte ångrat det en sekund. Men viktigt att prioritera det som känns viktigt för en själv.
För oss var det att hyra en ranch på air bnb i tre dagar där vi och de ca 30 gästerna bodde och vigseln ägde rum. Vi fixade mycket själva med hjälp av familj. Ett minne för livet som jag aldrig hade velat vara utan.
Nu verkar ha en bra ekonomi med rejäla marginaler, och har ändå lyckats prata med varandra* om pengar och respektera varandras olikheter. Grattis till en jättefin start på ert gemensamma liv!
Vägen framåt tror jag framförallt är att ni fortsätter att prata med varandra. Om ni har olika uppfattningar, ge er sjutton på att inte bara acceptera utan även fullt ut förstå varandra. Om du ser en möjlighet till att göra X om 4 år och hon tycker att vägen dit inte är värt det; okej, är det för att hon tycker att det räcker om ni är där om 6 år, eller vill hon egentligen att ni ska göra något annat än X?
För om ni har gott om pengar och gott om kärlek, och det verkar ni ha, så är 4 eller 6 år en struntsak - men en bra inkörsport för att bli ännu mer sammansvetsade.
Jag tror att många i er situation undviker att prata om pengar eftersom man klarar sig ändå
Jag hade liknande problem fast omvänt… Jag sparade för mycket och unnade mig för lite till nöjen och guldkant på livet.
Men gjorde en förändring förra året och all inkomst delas i 3 delar 1/3 sparar jag och 2/3 går till utgifter och nöjen det är en bra nivå för mig.
Tidigare kunde sparandet bli 50-60%
Jag tror att någon form av planering kunde vara lämpligt. Jag menar då att:
Gör upp en lista över resor/resmål. Fördela dem på kommande tre år. Fundera särskilt på vilka resor/resmål som vore vettiga/rimliga att göra med barn respektive själva.
När det gäller resor av karaktären strand/hotell så fungerar de generellt bra med barn. Detta gäller särskilt så länge det bara är ett yngre barn. Med två barn med i bilden blir det snabbt dyrare och mer krångligt,
Gör upp en motsvarande lista över inköp och fördela dem över tre år. Kolla av möjligheterna att köpa saker begagnade, på rea/outlet eller utomlands, Ha ständigt en långsiktig inköpslista.
Om man gör inköpen mer ”byråkratiska” och mindre spontana/lyxiga/lustfyllda så leder det i min värld till sundare beslut.
Väldigt bra svar! Tack! Förut hade vi nog för höga mål som stressade oss men tror vi landade helt ok i detta. Hade gärna dragit 2 år någonstans där man kan spara orimliga summor för att ge oss en ordentlig skjuts i sparandet. Finns ju flera platser man kan spara över 100 loppor i månaden men måste ju passa in också, känns inte som att vi är beredda att lämna Sverige just nu
Så begränsa inte henne.
Det är helt ok att har eget kapital och finans liv, så länge ni är överens om vad ska ni dela på (t.ex. boende, räkningar, mat, osv.).
Med annat ord, fokusera på dig själv.
Jag skulle börja med det…
Skaffa en excel eller vilket typ av dokument som kan använda som journal.
Följa alla din utgifter för att börja med, så du vet läge, innan du börjar att planera för framtiden och sätta mål. Kan enkelt göras på en kväll i månaden som du sitter och räknar och håller koll på allt som har hänt föregående månad.
10% buffert 10% long term (60/40 portfölj)(hus insats), 10% retirement (100 % aktier), 10% roligt. Boende och levnadskostnader ska max stå för 60%.
Vi planerar att våran skatteåterbäring hamnar i kul kontot, typ resor/restaurang/aktiviteter. För mig så känns denne balans väldigt trevlig.
När buffert kontot är fullt så går dessa pengar i regel till roligt konto då vi uppskattar resande.
Låter som en driven sambo, för att klättra i karriären som kvinna så räcker det inte bara att vara bra på sitt jobb, de måste även klä sig korrekt, så utan att veta vilken nivå hon köper handväskor på så kanske det är i linje med hennes image på jobbet?
Du förenklar lite väl mycket, klart det kommer påverka henne också. Vi kör 50/50 på allt gemensamt och hon ska ju spara ihop sin del av allt. Sen är inte summan ett mål utan ett minimum.
Men hade hon hållt fast vid 20% av lönen hade hon haft mer i slutet än mig och där behöver jag inte pilla hur hon gör. Sen är det ju även tvärtom, hon gillar lyx vilket gör att våra resor blir dyrare så det går ju ut över mitt sparande.
men måste ju passa in också, känns inte som att vi är beredda att lämna Sverige just nu