Nu tror inte jag på bistånd/välgörenhet förutom i akuta, oväntade situationer så detta blir ett dåligt exempel för mig att svara på. Men det finns ett väldigt stort gap mellan att ha en schyst/bekväm levnadsstandard och att vulgärkonsumera.
1 gillning
Och ur en svältande afrikans ögon, vars 2 åring just dött av en i västvärlden trivial sjukdom, vilken kategori hamnar du (och jag) i tror du?
1 gillning
Den intresserade borde ju fokusera på de största utsläppen de kan påverka.
Sist jag kollade var inte svenskar inte röstberättigade i Beijing. Det var inte kineserna heller iförsig, men ändå…
Jag tror fortfarande att svenskar kan göra oproportionerligt stor nytta genom att ge till effektiva välgörenhetsorganisationer. Vi är trots att väldigt rika globalt sett. Men det hindrar inte oss från att påverka vår lilla del av världen.
2 gillningar
Håller med men hur vet man om de är effektiva?
Kolla lönen på generaldirektören 
1 gillning
En bra indikator men de officiella pengaflödena är gissningsvis de minst problematiska delarna av många välgörenhetsorganisationer.
1 gillning
Det finns gott om organisationer som rankar organisationer efter effektivitet.
Ge Effektivt i Sverige, GiveWell globalt, och Giving What We Can.
Det är ett väldigt intressant forskningsområde. Till skillnad från vad många tror är t.ex. 90-konto eller hur mycket som går till ändamålet dåliga mått på effektivitet. Det de flesta organisationer faller på är att ändamålet i sig inte är effektivt.
Malarianät och A-vitamintillskott är otroligt effektivt sätt att minska lidande, policyarbete i USA för att minska utsläpp.
Kan rekommendera Doing Good Better, den öppnade mina ögon för att djupdyka mer i frågan.
4 gillningar
Jag är inte så orolig. Naturen kommer att lösa stora delar av utsläppsproblemen genom att det helt enkelt finns begränsat med olja, gas och kol att förbränna.
Men innan vi ens kommer dit kommer fusion, kärnkraft och vattenkraft vara så effektivt och integrerat att det är billigare än fossila alternativ.
Till dess att vi kommer dit gäller anpassning. Sedan kan man självklart engagera sig i symbolhandlingar om det känns bra, men det kommer inte ha någon påverkan.
2 gillningar
Det är hög tid att vi slutar hymla. Att allt fler svenskar nu aktivt väljer bort så kallat ”hållbart sparande” är inte ett problem – det är ett sundhetstecken. Det visar att människor börjar ifrågasätta den moralism som länge har genomsyrat både finansbranschen och klimatdebatten.
För sanningen är: hållbart sparande har blivit ett verktyg för ideologisk påverkan snarare än rationell investering. Det är ett sätt att tvinga på sparare en viss världsbild – där avkastning får stå tillbaka för symbolpolitik och känslobaserade klimatnarrativ. Det är ekonomiskt oansvarigt, och dessutom ineffektivt ur miljösynpunkt.
Och i detta ljus måste vi våga hylla den person som kanske mer än någon annan utmanat klimatdogmatismen: Donald J. Trump.
Medan Europa låste fast sig i beroende av rysk gas och irrationell vindkraftspolitik, insåg Trump det uppenbara: energisäkerhet och ekonomisk styrka är grunden för all långsiktig miljöpolitik. Under hans ledarskap uppnådde USA energisjälvförsörjning, något som minskade behovet av långväga transporter och stärkte amerikansk industri. Han öppnade för oljeborrning där andra led av symbolpolitik, och han vågade säga nej till klimatavtal som sänkte konkurrenskraften utan att påverka globala utsläpp.
Trump betonade också teknikens roll – inte försakelsens. Han talade om kärnkraft, nya energiformer, och framför allt: om att det är möjligt att värna både miljö och tillväxt. I motsats till europeiska ledare, som ständigt ställde det ena mot det andra.
Så när svenska småsparare nu börjar lämna “gröna” fonder med tveksam historik, höga avgifter och skakig avkastning – då är det inte egoism. Det är ett sunt uppvaknande. Man har tröttnat på att bli skuldbelagd för att man inte investerar i elcykelfabriker och solpaneler i molniga Norrland.
För vad har hållbart sparande egentligen åstadkommit? Har det förändrat världens växthusgasutsläpp? Har det löst energifattigdom? Har det minskat beroendet av kol i Kina eller Indien? Självklart inte. Det har mest gett svenska sparare en känsla av moralisk överlägsenhet – och sämre pension.
Det är dags att vi återgår till grundprincipen för sparande: att skapa värde, långsiktigt. Inte att leka världsförbättrare med andras pengar.
Så ja – jag tackar Trump. För att han vågade säga det ingen annan vågade. Och jag tackar varje svensk som nu börjar genomskåda det gröna kejsarens nya kläder
7 gillningar
Nu har jag ju ingen koll på din konsumtion, men jag hade hamnat i schyst/bekväm levnadsstandard. Bara för att man svälter för tillfället innebär det inte att man inte förstår vad som är en schyst levnadsstandard samt vulgärkonsumtion.
Ok. Jag gissar istället att för de fattigaste 5-10% på jorden så är din svenska nivå av konsumption långt över vad de skulle spontant kalla “schysst”.
1 gillning
Hur orkar man över huvud taget leva om man tänker att allt man konsumerar förstör jorden och tar resurser från någon annan, bättre behövande? 
2 gillningar
Personligen undviker jag alla placeringar som heter nånting med hållbarhet eller mångfald. Det räcker med att staten slösar bort mina pengar på värdelösa projekt som Northvolt, jag tänker inte låta ännu mer pengar rinna i “gröna” fickor.
3 gillningar
Jag tycker hela idén med hållbart sparande liknar den gamla idén med avlatsbrev. Man vädjar till folks dåliga samvete och får dem att pynta in en summa pengar för att de ska få syndernas förlåtelse. Men det kan säkert vara vettigt för de som känner att de behöver det. Och även för de som tjänar pengar på hela karusellen. Win-win mao. Även om jag föredrar att hålla mig utanför.
1 gillning
Bästa miljöeffekten får man om man investerar i skatteminimerande projekt.
Utsläppen är störst i de länder som har en stor offentlig sektor. Svenska skattepengar går åt till att köra nästintill tomma dieseltåg och dieselbussar på tider och sträckor när inte tillräckligt med resenärer vill betala för det. Sveriges enda oljekraftverk är statligt. Staten betalade för ett flygbolag som spydde ut koldioxid, betalar Facebook och Microsoft att etablera sig och spy ut sina utsläpp hos oss.
Fiskarkåren får normalt betalt för att fiska upp fisk som ingen vill köpa, mala ner den och sedan slänga tillbaka så att den skapar övergödning.
Kommunala underdimensionerande avloppsreningsverk skickar ut avföring i vattendrag och Östersjön för skattepengar, många gånger orenat.
Staten bygger en massa avgiftsfria bilvägar för skattepengar som flyttar bilåkandets kostnader till alla andra, och på så sätt ökar bilåkandet.
Svanenmärkta Vattenfall driver kolkraftverk nere på kontinenten.
Nej, förhoppningsvis så gör mina investeringar så mycket avkastning och betalar så lite skatt som möjligt. Då blir det nog både ekonomiskt och ekologiskt bäst.
2 gillningar
Av ren nyfikenhet, hur kommer det sig?